Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bancroft, Hubert Howe - Band - Banda - Bandage - Bandagist - Bandak (Bandaksvandet) - Bandak—Norsjökanalen - Banda oriental - Bandasjön - Bandaöarna, Banda - Bandello, Matteo - Banderilla - Banderoll - Bandgräs - Bandikut - Bandinelli, Bartolommeo di Michelangelo de’ Brandini (Baccio) - Bandirektör - Bandit - Bandjermasin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Band—Bandjermasin
818
historia. Med tillhjälp av en talrik
medar-betarstab utgav han 1875—91 i 39 bd
publikationen »West-American historical series»,
omfattande en etnografisk och en historisk del,
»The native races of the Pacific states» (5 bd,
1875—76) och »History of the Pacific states»
(34 bd, 1882—91). Ett annat
komplikations-verk av B. är »Chronicles of the builders of
the commonwealth» (7 bd, 1891—92). V. S—g.
Band. 1. Krumma timmer el. grova
järnskenor, vilka inpassas i ett fartygs skarpa
delar för att sammanbinda bägge skeppssidorna.
2. Järnstång, inslagen i mur för att
förstärka denna; översta timmerlagret i
res-virkeshus (väggband, hammarband).
3. I arkitekturen benämning på en
horisontal, slät list med profilerad eller
oprofilerad rand. Se Listverk.
4. Band el. 1 i g a m e n t bestå av bindväv
och förekomma vid ledgångarna antingen som
självständiga bildningar eller som i
ledkapseln invävda förstärkningar, vilka ge leden
nödig stadga. I de stora kroppshåligheterna
fasthållas en del inälvor genom band.
5. De fina spjälor, som gå tvärs över
gitarrens gripbräde och utvisa de punkter, där
strängarna skola nedtryckas för att ange
vissa toner.
6. Korsband, »försändelse under band».
7. Bokband, se Bokbinder i.
Banda, se Bandaöarna.
Bandage [-ä’J], mera sammansatta förband
el. sådana, som avse reglerandet av
skevställningar eller missbildningar.
Bandagist [-JPst], förfärdigare av bandage,
bråckband m. m.
Bandak (Bandaksvandet), sjö i s. v.
Norge, den västligaste av de stora telemarkska
insjöarna, i vild fjällnatur; 72 m ö. h., 29
kvkm, 153 m djup. Bildar med de på samma
höjd belägna sjöarna Flåvand och
Kviteseid-vand ett enhetligt vattensystem, som genom
Bandak—Nordsjökanalen förenas med Norsjö.
Från Dalen vid B:s v. ända går landsväg
västerut över Haukelif jället till Odda i Hardanger.
Bandak—Norsjökanalen förenar Norsjö med
de västtelemarkska insjöarna Bandak m. fl.
Byggd 1887—92, 22 km lång, är den Norges
största kanal. Den härigenom öppnade
vattenvägen mellan Skien och Dalen är 105 km.
Genom 15 slussar, därav 5 vid Vrangfors,
över-vinnes höjdskillnaden mellan Norsjö, 15 m
ö. h., och Bandak, 72 m. Kanalen, som börjar
vid Ulefoss, förmedlar en betydande
person-och godstrafik och är en av turisttrafikens
huvudvägar östanfjälls.
Ba’nda orientaT, äldre namn på republiken
Uruguay (se d. o.).
Bandasjön, inhav i Indiska arkipelagen
mellan Boeroe och Ceram i n. och Sydöst- och
Sydvästöarna i s.; når i ö. betydande djup
(6,500 m). Smärre vulkaniska öar, däribland
Bandaöarna (se d. o.), höja sig över sydväst —
nordöstliga undervattensryggar. I s. v.
övergår B. i den grundare Floressjön.
Bandaöarna el. Banda, liten ögrupp bland
Moluckerna, Nederl. Ostindien (residentskapet
Amboinaj, s. om Ceram; 42 kvkm, omkr. 10,000
inv. Viktig genom produktion av muskot.
Huvudort Banda på ön Neira. Infödingarna
(7,000) äro ättlingar av införda slavar; den
ursprungliga befolkningen är utrotad. — B.
upptäcktes 1512 av portugiserna och
erövrades omkr. 1605 av holländarna. Var under
äldre holländska tiden den enda, strängt
bevakade produktionsorten för muskotnöten.
BandeTlo [-lå], M a 11 e o, ital. novellförf.
(omkr. 1480—1562), biskop i Agen i Frankrike.
Hans omkr. 200 noveller, som utkommo 1554
—73, äro livligt, om än något vårdslöst
berättade och tämligen slippriga men innehålla
intressanta kulturskildringar. Shakespeare
hämtade från B. ämnet i »Mycket väsen för
ingenting» och »Romeo och Julia» samt
sannolikt även till »Trettondagsafton». Likaledes
har en av B:s noveller tjänat P. Hallström
till motiv för »En veneziansk komedi».
Banderilla [-i’lja], sp., kort spjut med
brokiga band. B. brukas vid tjurfäktningar av en
banderillero. Se Tjurfäktning.
BanderoTl, vimpel, snöre med tofs el. dyl.,
användes till prydnad på lansar,
huvudbonader, trumpeter m. m.; band med tänkespråk
(se S p r å k b a n d). — Stundom nyttjas b. i
betydelsen pappersband med officiellt
kontrollmärke (t. ex. på cigarettaskar).
Bandgräs, se R ö r f 1 e n.
Ba’ndikut, se Punggrävlingar.
BandineTli, egentl. Bartolommeo di
Michelangelo de’ Brandini, kallad
B a c c i o B., florentinsk bildhuggare (1493—
1560). Avundsjuk och ränkfull medtävlare till
Michelangelo, sökte han på alla sätt överträffa
denne och blev därigenom mot sin vilja hans
efterhärmare. Han beskyddades av medicéerna
och fick genom dem flera beställningar. Många
av hans arbeten äro svulstiga och
förkonstlade; hans reliefer (apostlar och profeter) på
korskranket i domen i Florens visa dock, att
han ej saknade originalitet. — Litt.: Colasanti,
»Il memoriale di B. B.» (i »Repertorium für
Kunstwissenschaft» 28). H. W-n.
Bandirektör, högre teknisk tjänsteman, som
vid ett större järnvägsföretag förestår och
leder dess banavdelning.
Bandit (it. bandi’to), eg. bannlyst,
stråtrövare; bov; förbrytare, som lever utanför
samhället.
Ba’ndjermasin, huvudstad i nederl.-ostind.
residentskapet Syd- och Östborneo, nära
floden Martapoeras sammanflöde med Barito;
omkr. 17,000 inv., därav 2,500 kineser. B. är
byggt på pålar och genomdraget av kanaler.
Omfattande utförsel av produkter från
trakterna kring Barito: timmer, rotting, gummi,
kol, guld, diamanter. — S. ö. Borneo bildade
förr staten B. (15,400 kvkm), som på
1600-talet styrdes av muhammedanska sultaner och
1787 blev vasallstat under holländarna, vilka
annekterade den 1857. Jfr bild sp. 819.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
