Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bandkniv - Bandkoppling - Bandland - Bandmaskar - Bandoeng - Bandoler - Bandpil - Bandsko - Bandspektrum - Bandsvin - Bandsåg - Bandtkie, Jerzy Samuel - Bandträ - Bandtång, Bandling - Bandura, Bandora, Bandolon, Bandola - Bandusia - Bandvävning - Bandy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Bandkniv—Bandy
820
Bandkniv, kniv med två handtag, brukad
av tunnbindare m. fl.
Bandkoppling, se Axelkoppling.
Bandland, ett förr brukligt ytrnått i
Dalarna, = 36 kv.-alnar = ‘/w snesland (motsv.
0,13 ar).
Bandmaskar, se Binnikemaskar.
Huvudgatan i Bandoeng.
Bandoeng, stad på v. Java, huvudstad i
re-gentskapet Preanger; 47,500 inv., varav 2,200
européer. Beläget 700 m ö. h. på B.-slätten,
omgivet av vulkaniska berg, med sunt klimat.
Bandoler [-lä’r], Bandolär, se Bantlär.
Bandpil, gemensamt namn på flera
videarter, som utmärkas av långa, sega och
mycket böjliga årsskott, varför de allmänt nyttjas
till korgarbeten, vidjor, tunnband m. m. Hit
höra korgvide (Salix viminalis), r ö d v i d e
{Salix purpurea) m. fl.
Bandsko, se K ängsko.
Bandspektrum, se Spektrum.
Bandsvin, se Svindjur.
Bandsåg, maskinsåg, vars klinga har
formen av ett ändlöst band. Se S å g n i n g.
Bandtkie [ba’ntkjä], Jerzy Samuel,
polsk språkforskare (1768—1835). Var från
1811 prof, och universitetsbibliotekarie i
Kra-kau. B. skrev en polsk-tysk ordbok, en polsk
språklära och en polsk historia, alla för sin
Featprocession i Bandjermasin.
tid mycket goda, och ®nr banbrytande som
bibliograf i Polen. A. Kgn.
Bandträ, slät list av trä, som utfyller
vinkeln mellan vägg och tak.
Bandtång, Zostera
marina.
btrandvall, bildad av uppkastad, förmultnande
bandtång.
Bandtång, B a n d 1 i n g, Zost&ra, ett till
fam. nateväxter (Potamogetonaceae)
hörande växtsläkte med
blommor i ett i en öppen
bladslida inneslutet ax.
Varje blomma består
av en pistill eller en
ståndare; frukterna äro
nötter. Hithörande
arter äro gräslika
havsväxter med krypande
jordstam och bandlika,
nedsänkta blad.
Pollenkornen äro masklika
och transporteras av
vattnet. En art,
Zo-stera marina,
förekommer mångenstädes
massvis på ett djup av 0,5
till 10 m såväl vid
västkusten som i Östersjön
upp till Södermanland.
Torkad användes den
som stoppning i
bolst-rar o. dyl. G. M-e.
Bandüra, Bandora, Bandolon,
Bando 1 a, i orienten och Sydeuropa namn på
lut-artade instrument, ett slags föregångare till
mandolinen. Även namnformerna
p a n d o r a och m a n d o r a
förekomma.
Bandüsla, en av Horatius i ett
ode (III: 13) besjungen källa i
närheten av hans lantgård bland
Sabinbergen.
Bandvävning, se Vävning.
Bandy [-i] är ett bollspel, som
spelas på is av två partier med
elva spelare på vardera sidan.
Spelarna skola vara försedda med
skridskor och spela en liten hård
boll med tillhjälp av särskilda
klubbor. Spelplanen skall vara
en rätvinklig parallellogram, vars
längd ej får vara mindre än 90
och ej mer än 110 m. Bredden
får ej understiga 45 och ej över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
