Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bang, Peter Georg - Bangala - Bangalore, Bangalur - Bange, Valéraud de - Bangiales - Bangka - Bangkok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Bangala—Bangkok
832
Bangalaby.
Bangalaman med
ärr-tatuering.
dent och inrikesminister i den
Scheele-Hall-Andræska koalitionsregeringen och
genomförde »fællesforfatningen» av 2 okt. 1855 men
avgick redan i okt. 1856 och blev då
justitia-rius i Höjesteret.
Ba’ngala, betydande bantufolk i
Kongobäc-kenet, Afrika, mellan Kongo och nedre Ubangi
samt i närgränsande område. B. äro
duktiga handelsmän och leva därjämte
huvudsakligen av åkerbruk
och fiske. Huvudfö-
da är kassava; även
odlas bananer, majs,
sötpotatis och
sockerrör för ölberedning.
Till sitt yttre
utmärka sig b. genom
sina oerhört massiva
metallsmycken,
särskilt av mässing.
K vinnornabäratunga
ringar kring armar,
ben och hals;
halsringarna väga 1—8
kg. Förr brukade
man, när de dogo,
hugga av huvudet för att få loss halsringarna.
Yttre stammärken äro vidare de V-formigt
spetsade övre framtänderna samt benägenheten
att vanställa ansikte och kropp genom högt
uppdriven ärrtatuering. Så t. ex. åstadkommes en
tuppkamliknande förhöjning, löpande från
näsroten och upp mot hjässans topp. Alla
manliga individer omskäras. — Namnet b. användes
av belgierna oftare i vidsträcktare betydelse,
omfattande ett dussin olika stammar med
skilda språk. K. G. L.
Bangalore [bängolä’], B a n g a 1 u r, stad i
vasallstaten Mysore i s. Främre Indien, 238,111
inv. (1921), en av
mahara-jans residensstäder,
rege-ringssäte och viktig
brittisk militärort,
järnvägsknut på linjen Madras—
Goa. Ilar högt och
hälsosamt läge (950 m ö. h.).
Säte för s. Indiens katolske
biskop och för evangelisk
mission, från Leipzigmis»
sionen övertagen 1915 av
Svenska kyrkans mission.
— B. intogs av
engelsmännen 1791, återställdes till
rajan av Mysore 1799 och
var 1831—81 säte för den
brittiska förvaltningen av
Mysore. När rajan 1881
återfick denna, behölls
förvaltnings- och
militärstationen under brittisk
jurisdiktion.
Bange [bä%], Valéraud
de, fransk
artillerikonstruktör (1833—1914). Var
1882—89 direktör för
Cail-verkstäderna i Grenelle vid Paris och
utarbetade flera överlägsna kanonkonstruktioner.
Det s. k. De Bange-systemet, en
skruvmekanism med elastisk tätning, har antagits
i många länder för sådana bakladdningspjäser,
där hylsa icke användes.
Bangiäles, en liten klass i alla hav levande
rödalger, som genom enklare organisation
avvika från de egentliga rödalgerna, till vilka
de pläga föras. Mest bekant är
purpurtång-släktet (Porphyra); dithörande alger odlas och
ätas i Japan. N. S-s.
Bangka, se B a n k a.
Bangkok (»oljeträdens stad»), huvudstad i
konungariket Siam vid Menam, 33 km från
dess utlopp, anlagd 1768; inv.-antalet uppges
till 600,000 ä 700,000. — Är genomdraget av
kanaler och till stor del byggt som
infödings-stad på pålar och flottar eller mellan trånga
gränder men har ock en bred huvudaveny och
moderna anläggningar. Det är en
tempelstad, med 390 buddhatempel: låga tempelhus
eller omfattande anläggningar i grönskande
trädgårdar och med gyllene pagoder, det i
terrasser stigande Wat Cheng, det skönt
smyckade Wat Pra Keo m. fl. I stadens mitt vid
floden kungliga palatset och däromkring den
tätt byggda inre staden med omgivande
gammal mur. Universitet sedan 1917 och
Pasteur-institut. B. är viktig handels- och hamnstad
(export av ris m. m.) och har vid
flodmynningen uthamnen Paknam för större skepp.
1918 öppnades en järnväg från B. till Penang.
Halva befolkningen är kineser. Handeln ligger
i dessas och européernas händer. — B. var
före 1769 blott en liten befästad by vid
flodstranden. Då burmanerna 1767 erövrat Siarns
gamla huvudstad Ajudja, utgick
återerövring-en från B., dit burmanernas besegrare, Phaya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
