Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bangkok - Bangor (Wales) - Bangor (Maine) - Bangui, Bangi - Bangveolosjön, Bembasjön - Bangård - Banian, Banianträd - Banim, John och Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Bangor—Banim
834
Pagod i Bangkok.
Flodbild från Bangkok.
Takh Sin, förläde sin huvudstad. Jfr Si am,
historia.
Bangor [bä’rjge], stad och badort i n. v.
Wales, vid n. inloppet till Menaisundet,
grevsk. Carnarvon; 11,032 inv. (1921). Det
äldsta biskopssätet i Wales med en katedral,
byggd 525, och ett 1884 upprättat college,
som sedan 1893 ingår i Wales’ universitet. I
närheten Penrhyns skifferbrott, det största i
Storbritannien.
Bangor [bä’ijgå], stad i Maine, n. ö. U. S. A.,
nära Penobscots mynning i Atlanten; 25,978
inv. (1920). Export av timmer.
Bangui, B a n g i, huvudort i kolonien
Ou-bangui-Chari, Franska Ekvatorialafrika, vid
floden Ubangi.
Bangveölosjön el. B e m b a s j ö n, belägen
i Nordrhodesia, Sydafrika, 1,120 m ö. h. Den
är mycket grund med låga stränder och stadd
i uttorkning, mäter kanske ännu 3,070 kvkm
och sväller vid regntid ut betydligt.
Tscham-besi, som förr direkt tillfört B. vatten, flyter
nu förbi sjön genom de omgivande
sumptrak-terna. B. avflyter genom Luapula, Kongos
övre lopp. Upptäcktes av Livingstone 1868
och var då en stor, örik insjö. Jfr B a t u a.
Bangård, större järnvägsstation, försedd
med mera omfattande spåranordningar,
byggnader och andra anläggningar för uppsamling
och avveckling av den trafik en järnväg har
till ändamål att ombesörja. I mycket stora
järn-vägscentra finner man ofta trafiken uppdelad
på olikartade bangårdar med särskilda
trafikuppgifter: person-, gods-, växlings- el. ranger-,
uppställnings- (för tågsätt och tomvagnar),
boskaps-, hamnbangård m. fl. Med avseende
på den tekniska anordningen kan man skilja
mellan olika typer, såsom ändbangård
(t e r m i n u s- el. s ä c k s t a t i o n), där tågen
ingå på ändspår och följaktligen vid utgående
måste ändra rörelseriktning (exempel: Malmö,
Helsingör, Leipzig, Rom, de flesta större
sta
tioner i London, Paris och New York); m e
1-1 an ban går d, där tågen kunna genomgå
bangården och fortsätta i ankomstriktningen
(exempelvis Stockholms centralbangård i
nuvarande skick, Hamburg och Köln);
anslut-nin g sbangård, anordnad för en
genomgående bana och en eller flera anslutande
(exempel: Hallsberg, Laxå, Falköping,
Alvesta); k o r s n i n g s b a n g å r d, anlagd för
två eller flera genomgående banor (exempel:
Storvik, Kil, Värnamo, Åstorp). — Det
planmässiga, snabba och ofarliga ombesörjandet av
rörelsen å en modern b. kräver med
nutidens starka trafikintensitet och högt ställda
fordringar på allmänhetens, personalens och
materielens säkerhet stora spår- och
markutrymmen, vidlyftiga byggnader och fulländade
tekniska anordningar för växlar och signaler
m. m., vilket gör bangårdsanläggningar i stor
skala till mycket omfattande och dyrbara
företag. Jfr J ä r n v ä g. G. H-r.
Baniän, Ban i an träd (Ficus bengale’nsis’),
ett i Indien ofta odlat och vid Himalajas fot
vilt växande, ända till 30 m högt träd. Är
liksom övriga arter av släktet Ficus märkligt
för de egendomliga lundar det bildar; dessa
bestå skenbart av flera stammar med
gemensam krona, som kan nå en omkrets av över
500 m. De uppkomma på så sätt, att
luftrötter (stödjerötter) sänka sig ned från
grenarna och, sedan de nått marken, starkt
tillväxa i tjocklek. Fröna gro ofta uppe i andra
träd, mest palmer, som omfamnas av de
ned-växande rötterna och till sist dödas. Ätliga
frukter. Se bild å nästa sida. G. M—e.
Banim [beFnim], John (1798—1842) och
Michael (1796—1874), irländska
romanförfattare. Utgåvo 1825—29 »Tales of the O’Hara
family» (översedd uppl. 1865), som för
irländsk folklivsskildring fingo snarlik
betydelse som Walter Scotts Waverleyserie för
skotsk. Förut hade irländarna i litteraturen
merendels framställts burleskt. Nu gåvos för
II. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
