Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bank, Bankanstalt - Rörelsen uti svenska banker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Bank
838
teksbank samt sparbanker äga att benämna
sig bank.
Efter arten av sin verksamhet kunna
bankerna indelas i vissa huvudgrupper. Sålunda
finnes det sedelutgivande banker,
vilka stundom, såsom Sveriges riksbank (se
d. o.), helt äro statsinstitutioner men oftare
ha bolagsform, numera dock i allmänhet i
direkt beroende eller under kontroll av staten.
Den stora huvudmassan av mera betydande
banker utgöres av affärsbankerna, som
göra sina medel fruktbärande företrädesvis
genom kredit åt handel och industri.
Hypoteksbanker (även
hypoteksför-eningar och inteckningsgarantiaktiebolag)
lämna s. k. hypotekslån, d. v. s. lån mot
inteckning uti fast egendom i stad eller på landet,
i allmänhet återbetalbara genom amortering
under en längre följd av år. Medel härtill
anskaffas vanl. genom utgivande av egna
räntebärande obligationer (se vidare K
o-nungariket Sveriges
stadshypo-t e k s k a s s a, Stockholms
inteckningsgarantiaktiebolag, Sveriges allmänna hypoteksbank).
Sparbankerna ha till ändamål att
förränta även mycket små belopp. Till denna
kategori hör också Postsparbanken (se
d. o.). Liknande karaktär, ehuru stundom
närmande sig affärsbankstypen, ha
folkbankerna. Se vidare Centralkassor för
jordbrukskredit, Folkbank,
Järnkontoret, Kooperation och
Sparbank.
Pantbanker driva utlåning emot
handfången pant. I vårt land ha dessa numera ej
rätt att mottaga inlåning på vanlig
bankräkning och således ej heller att använda ordet
bank i sin firmabeteckning.
Emissionsbanker kallas sådana
banker, vilka ha till ändamål att jämte vanlig
bankrörelse medverka vid bildande och
ombildande av bolag för ekonomisk verksamhet.
Ehuru i vårt land en lag angående
emissionsbanker stiftades redan 1909, har ännu icke
någon sådan bank kommit till stånd. Orsakerna
härtill ligga tydligtvis uti i denna lag gjorda
restriktiva bestämmelser. Sålunda få endast
bankaktiebolag och solidariska bankbolag vara
stiftare av eller delägare i emissionsbank.
Stiftarna skola vara minst fyra. Dock må ej
någon äga del i emissionsbank till högre belopp
än Vs av dess grundfond. I stället har en del
affärsbanker föredragit att bedriva
emissions-rörelse genom emissionsinstitut, som stått i
nära förbindelse med eller vilkas aktiekapital
helt ägts av desamma. Då resultatet av deras
verksamhet i flertalet fall utfallit mindre
lyckligt, ha statsmakterna genom lagändring
(22 juni 1921) om bankers rätt till
aktieförvärv sökt hindra dylikt intressegemenskap.
För att bankverksamheten må kunna
utveckla sig i sund riktning och särskilt för att
skydda de medel, som av allmänheten blivit
anförtrodda åt bankerna, ha i olika länder
la
gar stiftats och förordningar utfärdats. Den
svenska lagen om bankrörelse av 22 juni 1911
gäller bankaktiebolag och solidariska
bankbolag. I det förra slaget banker är delägarnas
ansvarighet begränsad till företagets fonder, i
de solidariska bankerna ansvara de solidariskt
med hela sin förmögenhet för bankens
förbindelser. Bland lagens stadganden i ovan
nämnda syfte må här nämnas följande:
För att bankbolag må få rättighet att
bedriva bankrörelse erfordras K. m:ts oktroj,
som beviljas för högst tio år, varefter nytt
tillstånd skall begäras. Oktroj erhålles endast
för så vitt att bolaget befinnes »nyttigt för
det allmänna». Grundfonden skall utgöra
minst 1,000,000 kr. men kan, när det gäller
att blott tillgodose den mindre omsättningen
å viss ort, få inskränkas till minst 500,000 kr.
Till reservfond skola årligen avsättas minst
15 »/o av årsvinsten, intill dess densamma
uppgår till 50 % av grundfonden.
Inlåningen är enligt lagen begränsad att
stå i viss proportion till bolagets egna fonder.
Stadgandet är något olika för mindre och för
större banker, med något starkare
begränsning för de förra. Emellertid får
inlåning»-summan aldrig överstiga åtta gånger beloppet
av bolagets egna fonder. För att hindra
alltför skarp konkurrens, som lätt kan urarta till
att bli illojal, är inrättande av
avdelningskontor på annan plats än där huvudkontoret
är beläget gjort beroende av konungens
tillstånd. En viktig angelägenhet, särskilt i
kristider, är, att bankerna ha en del av sina
medel så placerade, att de lätt kunna förvandlas
till penningar. Därför har lagen stadgat
skyldighet för bankerna att hålla kassareserv i
sådan utsträckning, att densamma tillika med
den inneliggande kontanta kassan motsvarar
minst 25 % av vid anfordran betalbara
skulder. Såsom kassareserv godtagas
a-vista-anvis-ningar och växlar, a-vista-fordringar på
in-och utländska banker, utländska sedlar och i
riksbanken belånbara obligationer.
Däremot får ej som kassareserv beräknas
inneliggande inrikes portfölj av växlar, genom
vilkas rediskontering i riksbanken eller,
eventuellt, belåning (»pensionering») bankerna ha
den förnämsta utvägen att förstärka sin kassa.
Därigenom kunna två banker, som formellt
visa samma proportion av kassa och
kassareserv i förhållande till a-vista-skulder, i
verkligheten ha högst olika likvid ställning, beroende
på i vilken utsträckning de tagit sin
växelportfölj i anspråk för rediskontering eller
belåning. Vidare stadgar lagen, att bankbolag
är skyldigt att gå i likvidation, om 10 #/o av
grundfonden gått förlorade och densamma ej
inom viss tid återställts till sitt behöriga belopp.
Rörelsen uti svenska banker. De svenska
bankerna skola månatligen lämna en översikt
av sin ställning till Bank- och
fondinspektionen (sed. o.). För att belysa arten av
bankernas aktiva och passiva grenar återges här de
viktigaste av däri förekommande rubriker:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
