Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bank, Bankanstalt - Rörelsen uti svenska banker - Bankväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bank
840
839
Tillgångar:
Kassa
Invisningar o. växlar
betalbara vid anfordran
o. utländska sedlar
Fastigheter o. inventarier
Obligationer
Aktier
Fordringar hos in- o.
utländska banker
Växlar, inrikes- o. utrikes
Utestående lån
Utestående å kreditiv och
löpande räkningar
Utgifts- och diverse
tillfälliga räkningar
Skulder:
Utelöpande
postremiss-växlar
Giro- och löpande
räkningar
Sparkasseräkning
Depositions- och
kapitalräkningar
Skulder till in- o.
utländska banker
Inkomst och diverse
tillfälliga räkningar
Fonder:
Grundfond
Kommanditfond
Reservfond
Dispositionsfond
Hos annan bank eller
bankir rediskonterade
växlar
Åt banken lämnade lån
och beviljad kredit
Garantiförbindelser
Med fastigheter och aktier må bankerna
ej driva handel. Bankbolag äger nämligen
att inneha fastighet endast i det fall, att
lokal för bankrörelsen inrymmes i densamma,
och rätten till förvärv av aktier är
synnerligen begränsad genom lagen av 22 juni 1921,
varuti kräves konungens tillstånd för
inköp av aktier; dock kan sådant tillstånd
beviljas endast beträffande i handeln allmänt
förekommande aktier. Genom köp och
försäljning av utländska valutor, i form av växlar,
checker eller i räkning med utländska banker,
förmedla bankerna betalningar mellan in- och
utlandet. Genom försäljning av
postremissväx-lar förmedlas betalningar mellan inrikes orter.
De förnämsta formerna för utlåningen äro:
diskontering av växlar, lån mot revers per
uppsägning eller per viss förfallodag samt kredit,
beviljad på kreditiv eller löpande räkning.
Säkerheterna för lån eller krediter i räkning
kunna vara inteckningar, aktier, obligationer,
varor eller annan realsäkerhet eller blott
namnsäkerhet. Särskilda arter av kredit bilda
rese-kreditiv (se d. o.) och byggnadskreditiv,
vilkas ändamål namnet antyder. På löpande
räkning kunna belopp insättas utöver vad som
fordras för skuldens täckande, varför denna
räkning är en kombination av utlånings- och
inlåningsräkning. Dessutom märkas
giroräk-ning, på vilken de insatta medlen kunna
disponeras utan föregående uppsägning, och
sparkasseräkning, varpå belopp intill högst 4,000
kr. få insättas; beloppen noteras i motbok för
kundens räkning, och mindre summor få
uttagas utan uppsägning. Slutligen finnas
depositions- och kapitalräkningar, för vilka
gäller viss uppsägningstid, vanligen 4 å 6
månader, i vilket fall högsta räntesatsen för
inlåning blir gällande.
Såsom av ovanstående översikt över
ställningen framgår, noteras där vid sidan av
räkenskaperna beloppet av bankens
rediskonte-ringar och vissa andra dess förbindelser.
Utom den egentliga bankverksamheten, som
alltså betecknar kapitalanskaffning och
kapitalplacering, omfattar den moderna bankens
rörelse vissa bigrenar, som man kallat i n-
d i f f e r en t a rörelsegrenar. Bland
dessa må nämnas: inkasseringar i in- och
utlandet, ombesörjande av accept å växlar,
verkställande av betalningsorder per post eller
telegram, inlösning av förfallna kuponger och
utlottade obligationer.
Genom fondavdelningar ombesörjas
köp och försäljning i kommission av
obligationer och aktier.
Notariatavdelningarna emottaga
värdepapper antingen i öppet förvar, då
banken ansvarar för deras förvaltning,
inkasserar förfallna kuponger, fullgör nyteckningar,
bevakar inteckningshandlingar m. m., eller i
slutet förvar, då banken mottager värdena i
förseglat skick och endast ansvarar för
depositionens behöriga återställande. Till denna
verksamhet kan också räknas uthyrande av
kassafack i bankens förvaringsvalv.
En viss grad av samarbete har kommit till
stånd mellan de svenska affärsbankerna, och
som organ härför tjänstgör Svenska
bankföreningen (se d. o.). Även genom deltagandet
i en gemensam clearinginstitution
(seClearinghouse) etableras mellan
bankerna ett samarbete, varigenom kontanta
likvider dem emellan i möjligaste mån undvikas.
Bankväsendets historia. Man anser sig ha
säkra bevis för att redan för 2,500—3,000 år
sedan bankverksamhet måste ha drivits hos
kineserna. De äldsta rörelsegrenarna antagas ha
varit penningväxling och förvaring av
penningar och värdesaker. Men redan på 500-talet
f. Kr. funnos i Babylonien bankirer, vilka
mot-togo penningar till förräntning och lånade ut
dem mot pant eller skuldsedel.
I det gamla Grekland liksom i Rom,
Palestina, Fenicien m. fl. länder funnos personer,
som bedrevo penningväxling, men
omfattningen av deras verksamhet för övrigt låter
sig ej numera fastställas. I allmänhet bedrevo
de sin rörelse under bar himmel vid enkla
bord, varav sådana namn på mäklarna som
i Grekland trapeziter (av trapeza, bord), i
Rom mensari (av mensa, bord) uppkommit.
Jfr härmed även härledningsordet till bank,
it. banco el. banca, bänk el. bord.
Det moderna bankväsendet har haft sitt
ursprung i Italien, vilket land man också har
att tacka för uppfinningen av växeln. Där
uppstodo även de första officiella bankerna,
bland vilka må nämnas Banco Rialto i
Ve-nezia, grundad 1587. Efter italienskt mönster
grundades under hand i andra av Europas
länder banker, såsom banken i Amsterdam
1609 och i Hamburg 1619, vidare Bank of
England (se d. o.) 1694 och Bank of Scotland
1695 samt Sveriges äldsta bank, Palmstruchska
banken, som erhöll privilegium 1656 och ur
vilken Sveriges riksbank utvecklat sig. Länge
dröjde det dock sedan i vårt land, förrän nya
banker uppstodo. 1824 utkom en k.
förordning, som möjliggjorde grundandet av
privatbanker, och först 1830 kom den första av dem,
Skånska privatbanken i Ystad, till stånd. (Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
