Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbula - Barbusse, Henri - Barcarole - Barcellona (Pozzo di Gotto, stad på Sicilien) - Barcelona (Spanien) - Barchan, Barkan - Barchius, Nils (Nicolaus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Barbusse—Barchius
870
Henri Barbusse.
Teckning av A. Hallman.
ifelar B. fallax och B. unguiculata äro
allmänna på leråkrar. N. S-s.
Barbusse [barby’s], Henri, fransk förf. (f.
1874). Utgav en diktsamling, »Pleureuses»
(1895), oeh några romaner men väckte
uppseende först genom sina skildringar från
världskriget, vari han deltog
som menig man. B:s
första krigsbok, »Le
feu» (1916; »Elden»),
belönades med
Gon-courtp riset och blev
världsberömd för sina
skildringar av livet
och tänkesätten i
skyttegravarna. »Clarté»
(1919;» Klarhet»)
framställer en man, som
kommer till klarhet
över nationalismens
fördärvlighet och som
framtidsideal
uppställer en världsrepublik,
grundad på
rättfärdig
het. Boken har givit anledning till en rörelse
och en internationell organisation av
»intellektuella» (Clarté-organisationen).
Barcarole [-rå’le], it., se Barkarol
Barcellona [-tj*elå’na] (B. P o z z o di G o
t-t o), ital. stad på Siciliens n. ö. kust; omkr.
25,000 inv. Svavelkällor. Sidenväveri.
Barcelona [coarpälå’na]. 1. Provins i n. ö.
Spanien, en del av Katalonien; 7,691 kvkm,
1,340,906 inv. (1920), 175 inv. per kvkm. Är
genomdragen av ofta tätt beväxta
bergskedjor, utlöpare från Pyrenéerna, som i B:s
nordligaste del bilda Sierra del Cadi med toppen
Tosa, 2,535 m. Vid kusten en låg strandremsa.
Mellersta delen av B. bevattnas av den icke
segelbara Llobregat med bifloder. Många
mineralkällor finnas. Ur bergen brytas bly, zink,
lignit, kol och salt. B. är Spaniens viktigaste
industri- (bomulls- och ylle-) och
handelspro-vins och en av dess tätast befolkade delar.
Järnvägar utgå åt olika håll från
huvudstaden Barcelona.
2. Huvudstad i prov. B., vid Medelhavet
mellan Llobregats och Besös’ mynningar,
Spaniens viktigaste handels- och industristad, förr
Kataloniens huvudstad; med förstäder (mest
betydande fabriksförstad: Gracia;
villaförstäder: Bonanova, San Gervasio; hamnförstad:
Barceloneta) 705,901 inv. (1920). Biskopssäte.
Vackert beläget mellan havet i ö. och
bergshöjder på övriga sidor; i n. v. Tibidabo (532
m ö. h.), i n. ö. Montanas malas, skilda av
Besös’ floddal, och i s. Montjuich (175 m), krönt
med ett kastell. Vid dess fot utmed hamnen
ligger den gamla staden, omgiven av breda
bulevarder. På dess högsta punkt, Monte
Ta-ber (18 m), reser sig katedralen, ett av
spanska gotikens skönaste minnesmärken, byggd
1298—1448. Gatorna i gamla staden äro trånga
och dystra, byggnaderna ha platta tak och äro
ofta försedda med balkonger. Mitt genom
stadsdelen går den breda, med plataner
kantade promenaden Rambla till Plaza de
Cata-luna, en av B:s livligaste platser. Den många
gånger större nya staden har breda gator och
moderna hus, ofta uppförda i nykatalansk stil.
B. har många praktfulla byggnader, bl. a.
kungl. palatset, nu arkeologiskt museum, i en
storslagen park (omkr. 30 har), Börsen (Casa
Lonja), universitet (med 76 prof, och 3,300
studenter 1920—21; i dess bibliotek ungefär
150,000 bd), Casa de la diputacion,
stadshuset (Casa consistorial) och kyrkan Santa
Maria del mar från 1300-talet. — B. är vid
sidan av Bilbao Spaniens förnämsta hamnstad.
Dess hamn omfattar 124 har med ett djup av
8—15 m. Nästan */« av Spaniens handel går
över B. Importen består huvudsaki. av kol,
spannmål och bomull, exporten av vin, olja,
kork och bomullsvaror. Från B. utgå
järnvägslinjer åt n. till Frankrike, åt v. till
Madrid och åt s. v. till Valencia. B:s industri
omfattar ylle-, bomulls- och silkesspinnerier samt
väverier. Skeppsvarv och rederier. — B.
omtalas först under namnet Barcino och skall
vara grundlagt av kartagern Hamilkar Barkas
230 f. Kr. Augustus gjorde staden till romersk
koloni, Faventia. Under medeltiden blev den
874 säte för grevarna av B. och var länge
jämte Genua och Venezia Medelhavets
viktigaste sjöstad. Dess sjörätt, consulado del
mar, av 1258 blev normgivande för hela
Europa. I nyare tid har B. städse varit
medelpunkten för katalansk självständighetssträvan
samt för socialistiska och anarkistiska
arbetarrörelser. Efter järnvägarnas tillkomst har
dess uppland vidgats och befolkningen raskt
stigit från 167,000 inv. år 1867. Se bilder på
vidstående plansch. E. L-r.
3. Huvudstad i staten Anzoätegui, ö.
Venezuela, vid Aragua; 10,883 inv. (1920). Dess
hamnstad är Guanta. I närheten kolgruvor.
Barchan.
Barchän el. Barkan, halvmånformiga
ökendyner med konvex lovartsida och konkav
läsida. De vandra med den härskande
vindriktningen. Namnet härrör från Turkestan.
Ba’rchius, Nils (Nicolaus), biskop (1676
—1733), brorson till riksrådet S. Barck (se
d. o.). Blev domprost i Västerås 1709,
överhovpredikant 1719, kyrkoherde i
Storkyrko-församlingen och preses i Stockholms stads
konsistorium 1725 samt biskop i Västerås 1729
(tillträdde 1731). Mot de nya religiösa
rörelserna i Stockholm på 1720-talet — tiden för
den konservativa pietismens blomstring, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
