Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnave, Antoine Joseph Marie Pierre - Barnavård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Barnave—Barnavård
900
Barnave [barna’v], Antoine Joseph
Marie Pierre, fransk revolutionsman
(1761—93). Var advokat i Grenoble, då han
1789 valdes till medlem av
ständerförsamling-en. I nationalförsamlingen var han den ende,
som i vältalighet kunde mäta sig med
Mira-beau. B:s stora popularitet och inflytande
upphörde till följd av hans sympati och
medlidande för konungafamiljen, vilken han som
en av de tre kommissarierna återfört från
Varennes. Han försvarade de edsvägrande
prästerna och gick konungen till handa som
rådgivare, även vid dennes
kontrarevolutionära planer. Sedan flera för B.
komprometterande papper upptäckts, lämnade han
politiken, men efter Tuileriernas stormning 10 aug.
1792 ställdes han infor revolutionsdomstolen
och avrättades 29 nov. 1793. Hans skrifter
och memoarer utgåvos 1843.
Barnavård. 1. Sjukligheten och dödligheten
hos barn, särskilt under första levnadsåret,
bero i ett övervägande antal fall på
olämplig uppfödning och vård. Enligt naturens lag
skall det späda barnet uppfödas med moderns
mjölk. Det är varje moders plikt att giva
sitt barn di, om ej sjukdom gör det omöjligt.
Modersmjölken kan ej, utan att man
äventyrar barnets hälsa och liv, ersättas med
annan föda. Det är ej nog med att
modersmjölken är den för barnets normala
utveckling bästa näringen, utan genom
modersmjölken tillföras också barnet skyddsämnen
mot sjukdomar. Undersökningar ha visat, att
bröstbarnets blodserum innehåller 2—3 gånger
så mycket bakteriedödande ämnen som
flask-barnets. Hur oerhört stor del den konstgjorda
uppfödningen har i barnadödligheten, framgår
av statistiken, som visar, att bland barn,
som uppfödas med komjölk, dödligheten under
första levnadsåret är 7 gånger så stor som
bland dem, som få modersmjölk. Är
mjölk-tillgången hos modern otillräcklig, är det
ändock av allra största vikt, att barnet får så
mycket di, som finns, och att vad som fattas
sedan utfylles med annan näring. Måltiderna
böra givas på bestämda tider, var fjärde eller
var tredje timme. Avvänjningen, som
lämpligen företages i 8:e—10 :e månaden, bör ske
långsamt, ej på kortare tid än 6-—8 veckor.
Härvid övergår man till blandad kost: mjölk,
skorpor, välling, gröt, potatis- eler
grönsaks-mos, saftsoppa eller buljong. Vid slutet av
första året eller början av andra kan man
giva barnet fisk, kött och ägg. Hela
mjölkmängden för dag bör i slutet av första året
ej överstiga 3/4 liter och från 1-årsåldern, då
antalet måltider per dag bör minskas till 4,
ej överstiga U2 liter.
Luften i det rum, där barnet vårdas,
skall vara frisk och ren. Vädring minst två
gånger om dagen är nödvändig, även om
vintern. Det bästa medlet att härda barn är att
låta dem så mycket som möjligt vistas ute i
friska luften. Även de späda barnen skola
tagas ut, helst varje dag en eller flera timmar,
allt efter väderleken. Av stor betydelse för
barnets hälsa är, att den största möjliga
renlighet iakttages. Den, som vårdar barnet, skall
alltid tvätta sina händer och putsa sina naglar
före skötningen. Det späda barnet skall varje
dag badas eller tvättas över hela kroppen med
varmt vatten, 35—33° C.
Klädedräkten måste vara så
beskaffad och sitta så, att den ej hindrar barnets
rörelser, och får ej vara för varm,
överhettning är minst lika farlig för ett spädbarn som
avkylning.
Det är ej nog med att ett barn får en god
kroppslig vård; hand i hand med denna måste
också gå en riktig fostran. Denna sida av b.
beaktas ej alltid tillräckligt. I allmänhet
underskattar man det uppfostrande inflytande,
som redan under första levnadsåret kan
utövas på barnet. Följden är, att i detta
avseende företages antingen för mycket eller
för litet. Barnet bör alltifrån födelsen
vänjas vid regelbundenhet, bestämda måltider.
Man måste noga akta sig för att låta
skadliga vanor utveckla sig hos barnet, t. ex.
genom att man tager upp det ur bädden eller
bär det, om det skriker, vaggar på sängen,
ger det tröstnapp etc. Dylika åtgärder kunna
kanske lugna barnet för tillfället men alstra
i längden en överkänslighet i dess nervsystem.
— Om barndieten jfr även Diet. G. G—d.
2. Samhällets barnavård avser att
lämna vård och fostran åt barn, vilkas
föräldrar äro döda eller olämpliga för uppgiften; att
lämna understöd eller annan hjälp till
hem-uppfostran åt dem, som därav äro i behov,
samt att meddela upplysning och utöva
kontroll i fråga om b. Insikten om betydelsen
härav har under senaste tiden blivit allt
allmännare.
Samhälleliga åtgärder på detta område
vid-togos tidigast i fråga om föräldralösa eller
övergivna barn och reglerades i samband med
föreskrifter om fattigas och sjukas vård. I
den mån fattigvården ordnades, erhöllos också
regler för samhällets barnavård. I samband
med folkundervisningens ordnande under förra
hälften av 1800-talet uppkommo många
spörsmål, avseende barnens underhåll. Den
industriella utvecklingen nödvändiggjorde senare
åtgärder till skydd mot minderårigas
sysselsättande inom industrien samt vid deras
utnyttjande vid försäljning m. m. (se Bar
n-arbete). Inom straffrätten måste särskild
hänsyn tagas till minderårigheten,
resulterande bl. a. i att minderåriga förbrytare
mellan 15 och 18 år i regel borde intagas i
uppfostringsanstalt och ej i fängelse. Under senare
tider ha tvenne företeelser i alla länder
framtvingat särskilda åtgärder för de minderåriga,
nämligen den stora dödligheten bland späda
barn, särskilt bland de utom äktenskapet
födda, samt den särskilt inom städer och
industrisamhällen tilltagande fönåldningen bland
ungdomen. Dessa missförhållanden ledde i vårt
land till antagandet av 1902 års barnlagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
