Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baroja y Nessi, Pio - Barometer - Barometerlinje - Barometermaximum, Barometerminimum - Barometri - Barometrisk - Barometrograf - Baron - Baron, Henri Charles Antoine - Baron (Bouchenez), Louis - Baron (Boyron), Michel - Baronessa - Baronet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Barometer—Baronet
926
strid mot slentrian och sociala institutioner.
Nietzschean till sin åskådning, är han i
konstnärligt hänseende befryndad med de franska
naturalisterna och ryska författare. B., en
av det moderna Spaniens genialaste
roman-förf. och ett slags arvtagare till de klassiska
pikareskromanernas författare, skildrar med
förkärlek äventyrarnas, proletärernas och de
hemlösas liv. Ett starkt drag av pessimism
genomgår hans diktning. Han har publicerat
ett 40-tal romaner, varibland »Camino de
per-fecciön» (1902), trilogien »La lucha por la
vida» (1904—05), »Paradox rey» (1906), en stor
historisk romancykel m. m. Även för scenen
har han skrivit. K. A. H.
Barometer (av grek. ba’ros, tyngd, och
me’-tron, mått), instrument för mätning av den
fria luftens tryck. Den första b. gjordes av
Torricelli 1643 och bestod av ett i ena ändan
slutet, bortåt 1 m långt glasrör, som fylldes
med kvicksilver och omvänt i lodrät ställning
nedsattes i en med kvicksilver fylld skål. Med
fingret hindrades kvicksilvret att utrinna,
medan den öppna ändan ännu befann sig i luften.
När fingret borttogs, tömdes röret ej
fullständigt, utan en kvicksilverpelare på omkr.
75 cm höjd blev kvar, vars höjd uppmättes.
Tomrummet ovanför kvicksilvret benämnes
Torricellis vakuum. Pelarens vikt är
lika med den mot glasrörets
genomskärnings-yta svarande luftpelarens vikt. Genom detta
försök bevisade Torricelli alltså ej blott, att
luften verkligen utövar ett tryck mot
jordytan, utan mätte jämväl tryckets storlek.
Denna barometertyp,
kvicksilverbarometern, fullkomnades särskilt under
1700-talet och är alltjämt den vid vetenskapliga
undersökningar mest använda. Dess
utvecklingshistoria skildras i J. A. de Lucs
»Recher-ches sur les modifications de 1’atmosphère»
(1784). — Vid andra b., metallbarometrar eller
an e r o i d e r, mätes lufttrycket genom den
fjäderkraft, som jämt behöves för att
motverka lufttrycket mot en sluten fjädrande
dosa, varur luften i regel till större delen
utpumpats. Se vidare Meteorologiska
instrument. Om mätningsanordningar för
instängda luftmassors tryck se Manometer
och Vakuummeter. B. R.
Barometerlinje, isobar, se Väderlek.
Barometermaximum,
Barometerminimum, se Vind och Väderlek.
Barometrl, vetenskapen om barometern och
dess användning.
Baromètrisk, som har avseende på (sker med
el. utrönes medelst) barometer (ex.
baromet-riska höjdmätningar, barometriskt minimum).
Barometrogräf, självskrivande
kvicksilverbarometer, se Meteorologiska
instrument.
Barön (mlat. baro), medeltida fransk
feodaltitel, som från Frankrike överfördes till
England och omkr. mitten av 1600-talet även till
andra europeiska länder. — Ordet b.
betecknade urspr. en vasall, som lydde omedelbart
under konung eller kejsare. I Frankrike
råkade titeln så småningom i förfall. I
England har titeln övergått till att beteckna de
ärftliga överhusmedlemmar, som icke äro
hertigar, markiser, grevar el. viscounter (deras
vanligen använda titel är 1 o r d). De tyska
baronernas stånd motsvarade länge de
riks-omedelbara friherrarnas, som bildade den lägre
adelns högsta rangklass. Till Danmark kom
titeln på 1670-talet, då Kristian V upprättade
länsbaronier (friherreskap med vidsträckta
privilegier). I Sverige brukas barontiteln endast
i sällskapslivet, motsvarande den officiella
titeln friherre.
Baron [bara’], Henri Charles
An-toine, fransk genremålare (1816—85),
påverkad av Delacroix. En liten kostymtavla
av B. finns i Nationalmuseum.
Baron [barå’] (eg. Bouchenez), Louis,
fransk skådespelare och teaterledare (1838—
1920). Anställdes 1866 vid Théhtre des
Varié-tés i Paris, som han med få avbrott tillhörde
till 1897, då han drog sig tillbaka från fast
engagemang. B. uppbar de komiska rollerna
i hela raden av Offenbachsoperetter och i den
kvicka lustspelsrepertoar teatern dessutom
odlade. Full av originalitet, kvickhet och
fantasi, vann B. med de enklaste och naturligaste
yttre medel den största verkan. G. K-g.
Baron [barå’] (eg. B o y r o n), Michel,
fransk skådespelare (1653—1729). Molière
uppmärksammade hans gryende talang och
knöt honom med konungens tillstånd vid
Palais Royal 1670. B.
stannade i mästarens
trupp till dennes död
1673 och övergick
sedan till Hötel
Bour-gogne, där han spelade
huvudrollerna i
Ra-cines tragedier. B.
förenade med sällsynta
yttre företräden en
överlägsen intelligens
och säges ha varit lika
fullkomlig i komedien
som i tragedien.
Redan 1691 drog sig B.
tillbaka från scenen mitt i sin fulla glans men
återvände 1720 och spelade ännu några år med
stor framgång. B. gjorde sig också känd som
dramatisk författare och översättare. G. K-g.
Barone’ssa, en barons hustru (även änka)
eller dotter; i England även kvinnlig
innehavare av självständig baronvärdighet (jfr
P e e r a g e). I Sverige brukas för en barons
hustru oftast i stället titeln friherrinna och
för en barons dotter blott frökentiteln. Titeln
b. motsvaras av fr. baronne och ty. Baronin
(i vissa fall Freifrau).
Baronet [bä’renit], eng. adelstitel utan
medföljande politiska rättigheter. Titeln är
ärftlig. Huvudmannen för, liksom en knight,
titeln s i r framför dopnamnet och dessutom
baronet (förk. Bart. el. B t.) efter
familje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
