Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baronet - Baronga - Baroni - Baronius, Caesar - Baros - Baroskamfer - Barotse, Barutse, Marotse - Barozzi, Jacopo - Barquisimeto - Barr - Barra - Barrabas - Barrackpur - Barracuda, Pilgäddor - Barrage du Nil - Barra Mansa - Barrameda - Barramunda - Barranco - Barrande, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Baronga—Barrande
928
namnet. Titeln Sir måste alltid åtföljas av
dopnamnet eller åtm. dess begynnelsebokstav
(t. ex. Sir Charles Dilke, Sir C. Dilke eller
Sir Charles, men aldrig »Sir Dilke»). En b:s
(liksom en lords och en knights) hustru
tituleras lady. Titeln b. infördes 1611 av Jakob I.
Baronga, till bantufolken hörande, kraftig
negerstam vid och innanför Delagoa bay,
Portugisiska Östafrika. Dithörande småstammar
anses utgöra 100,000 människor. Folket är
nära besläktat med kaffrerna och uppblandat
med i landet inträngda suluer. K. G. L.
Baroni, en egendom, vars besittning
medgiver innehavaren titeln av baron. I Sverige
finnes blott till namnet ett baroni, näml.
Adelswärdska baroniet (se d. o.). — Om
Danmarks baronier se Länsbaron.
Barönius, Caesar, romersk-katolsk
kyrko-historiker, kardinal (1538—1607). Var född i
Sora nära Neapel, ingick 1557 i oratorianernas
(se d. o.) orden och blev 1593 efter ordens
stiftare, Filip av Neri, dennas ledare. B.
studerade i 30 år grundligt den äldre
kyrkohisto-riska litteraturen och drev vid sidan därav
omfattande studier i vatikanska arkivet. Det
var på uppfordran av Filip av Neri och i syfte
att försvara kyrkan mot de s. k.
Magdeburg-centurierna (se d. o.), som han omsider tog sig
före att på grundval av sina enastående
samlingar utarbeta en kyrkohistoria från katolsk
ståndpunkt. Detta verk, »Annales
ecclesia-stici» (12 folioband 1588—1607), går från
Kristi födelse till Innocentius III:s
tronbestig-ning 1198, är uppställt rent annalistiskt och
lämnar, trots all B: s jätteflit och lärdom,
mycket övrigt att önska i avseende på kritik
och tillförlitlighet men har dock högt värde
för nutida forskare genom den mängd
urkunder, som B. där framdragit ur vatikanska
arkivet. Dess tendens är att mot
Magdeburg-centurierna söka uppvisa överensstämmelser
mellan fornkyrkans och medeltidskyrkans
kristendom samt påvedömets direkta
härstamning ur Petrus’ episkopat. Det fortsattes av
Raynaldus, och bägge arbetena jämte Pagis
kritiska anmärkningar till B:s annaler
utgå-vos ånyo av Mansi (38 bd, 1738—59; ny,
ofullbordad uppl. av A. Theiner 1864—83). B.s
arbete skaffade honom kardinalshatten (1596)
och bibliotekariebefattningen vid Vatikanens
bibliotek. T. H-r.*
Baros [-ä’s],ett slags tätt, rostfritt och
amag-netiskt stål med regelbunden
temperaturändring och hög polerbarhet, avsett för
mass-etalonger, precisiönsviktsatser och smycken.
Bäroskamfer, se K a m f e r.
Baro’tse, Barutse, Ma r o t s e,
bantu-folk i s. Centralafrika kring övre Sambesi,
härskande stam i s. v. Nordrhodesia. Området,
Barotseland, bildar en
infödingsreser-vation inom Rhodesia med självstyrelse genom
överhövdingen. Huvudstad Lialui vid Sambesi.
Barozzi [-rå’tsi], J a c o p o, italiensk
arkitekt, se V i g n o 1 a.
Barquisimeto [barkisimä’tå], stad i n. v.
Venezuela, 23,943 inv. (1920), i en rik dal från
Sierra de Mérida (kaffe, socker, kakao),
huvudstad i staten Lara. Järnväg (162 km) till
hamnstaden Tucacas.
Barr. 1. Gymnastikredskap, bestående av
två parallella och vågräta bommar på omkr.
1,5 m höjd från marken och omkr. ^|^ m
inbördes avstånd. • U.
2. Stång- el. kulformig guld- el.
silvertacka, i allm. med halten påstämplad och
stundom använd som betalningsmedel
länderna emellan el. ingående i de stora
utländska bankernas metalliska valuta.
3. Smala, jämnbreda, mer el. mindre långa,
vanligen styva, stickande blad, som utmärka
företrädesvis de kottebärande träden, vilka
därför i allmänhet kallas barrträd. Vanligen
äro barren fleråriga, t. ex. hos tallar och
granar, mera sällan fällas de på hösten, t. ex. hos
lärkträdet (Larix decidua). Hos tallsläktet
sitta de på små kortgrenar, på var och en två,
t. ex. hos vanliga tallen (Pinus silvestris), tre,
t. ex. hos terpentintallen (Pinus taeda), eller
fem, t. ex. hos weymouthtallen (Pinus strobus).
Jfr pl. vid art. Barrträd, sp. 937.
Barrliknande blad förekomma hos många
andra växter, särskilt hos sådana, som
uppträda på torra ståndorter. G. M-e.
Barra. Att »barra» brukas, då man vill lära
hästar draga upp bakbenen väl vid hopp. Med
en trästång ger man hästens bakben ett lätt
slag, strax innan dessa passera över hindret. U.
Ba’rrabas, se Barabbas.
Barrackpur [bärokpö’5], stad och
militärstation i Bengalen, Brittiska Indien, vid Hugli,
ej långt från Kalkutta. Omkr. 39,000 inv.
Regeringspalatset där var länge
generalguvernörernas sommarresidens. B. spelade en
betydande roll under seapoysupproret 1857.
Barracüda, Pilgäddor.
Barrage du Nil [barä’$ dy niT], fr.,
spärrdamm i nedre Nilen (se d. o.).
Barra Mansa, stad i staten Rio de Janeiro,
Brasilien, vid Parahyba och järnvägen till Säo
Paolo. 26,622 inv. (1920). Betydande handel.
Brytning av järn, mangan, kaolin m. m.
Barrameda [cøaramä’öa], se Sanlücar
de Barrameda.
Barramu’nda, se Lungfiskar.
Barranco [oara^ka], klyfta, inskuren i
vulkaniskt berg som inträde till där bildad
kitteldal, caldera. Namnen härröra från
formationer på den kanariska ön Palma.
Barrande [barä’d], Joachim, fransk
pa-leontolog (1799—1883). Efter julirevolutionen
(1830) följde B., som var lärare för greven av
Chambord, den kungliga familjen i landsflykt
till Böhmen, där han gjorde omfattande
pale-ontologiska undersökningar, som resulterade i
hans »Système silurien du centre de la
Bo-héme» (26 bd, 1852—87), det i sitt slag mest
storartade paleontologiska arbete något lands
litteratur har att uppvisa. Av framstående
värde är i synnerhet den del, som behandlar
trilobiterna. Av vikt för Sveriges geologi är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
