Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barrère, Camille - Barrès, Maurice - Barrett, Elizabeth - Barrias, 1. Félix Joseph - Barrias, 2. Ernest Louis - Barrie, sir James Matthew - Barrière, Théodore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Barrès—Barrière
932
Maurice Barrès. Träsnitt
av F. Valloton.
nistpartiet samt utnämndes 1880 till ledamot
av Donaukommissionen. Han har senare
innehaft flera sändebudsbefattningar, bl. a. som
envoyé i Stockholm 1885—88, och blev 1898
ambassadör i Rom, där han energiskt och
framgångsrikt verkade för ett bättre
förhållande mellan Frankrike och Italien samt
senare för Italiens deltagande i världskriget på
ententesidan. Han spelade under kriget en
betydelsefull roll inom de allierades diplomati
och var 1923 en tid fransk delegerad vid
fredsunderhandlingarna med Turkiet i Lausanne.
Barrès [barä’s], Maurice, fransk förf. o.
politiker (1862—1924). Debuterade 1887 med
en självbiografisk roman, »Sous l’æil des
bar-bares», i vilken han framlade en extremt
individualistisk livsåskådning (»jagkulten»),
påverkad av den tyska
idealistiska filosofien
(Fichte). Samma
tankar möta i hans andra
verk, »Un homme libre»
(1889), m. fl. Med »Le
jardin de Bérénice»
(1891) berör han
politikens område, ehuru
ännu endast med
psykologiskt syfte. Den
åskådning, som
genomgått alla här omtalade
arbeten, kulminerar i
»L’ennemi des lois» (1892), där B. är starkt
påverkad av Rousseau. 1889—93 var B. medlem
av deputeradekammaren, där han uppträdde i
nationalistisk riktning. Han tillhörde Boulan
-gers anhängare och angrep under
Panamaaffä-ren med stor häftighet de ledande inom
regeringen. Åt dessa åsikter har han givit uttryck
i sin stora romancykel »Le roman de 1’énergie
nationale» (3 bd; »Les déracinés», »Utan
rotfäste», 1916; »L’appel au soldat» och »Leurs
figures»; 1897—1902). Särskilt framträder
här hans starka ovilja mot Paris’ ledande och
centrala ställning inom den franska kulturen;
B., som var född i Lothringen, framhöll i
stället nödvändigheten av att hålla
hembygdskänslan vid liv. Av nämnda tre romaner
behandlar den andra boulangismen och den
tredje Panamaskandalen. Senare uppträdde
B. i Dreyfusaffären som fanatisk motståndare
till revisionen. I »Les bastions de l’Est», »Au
service de 1’Allemagne» (1905) och »Colette
Baudoche, histoire d’une jeune fille de
Metz» (1909; sv. övers. 1915) skildrar han
kulturförhållandena i Elsass-Lothringen och
invånarnas trohet mot Frankrike. 1913
utgav han »La colline inspirée». Sedan 1914
åter deputerad, gick han under världskriget
och efteråt lidelsefullt upp i en glödande
patriotisk propaganda. Många av hans senare
arbeten hämta ock sina ämnen från förhållanden,
som stodo i samband med kriget. Bland dem
märkas »La grande pitié des églises frangaises»
(1914), »L’äme frangaise et la guerre» (1915—
19), »La Lorraine devastée» (1919) och »Un
jardin sur 1’Oronte» (1922). Som konstnär
utmärkte sig B., som 1906 blev medlem av
Franska akademien, för en betydande
karakteri-seringskonst och en finslipad, ibland dock något
för konstlad stil. Litt.: Curtius, »M. B.» (1921);
A. Thibaudet, »La vie de M. B.» (s. å.). Ths.
Barrett [bä’rot], Elizabeth, se B r o
w-n i n g.
Barrias [-ria’s], franska konstnärer, bröder.
— 1. Félix Joseph B., målare (1822—
1907), utförde historie- och väggmålningar i
kyrkor och i Operan i Paris. — 2. Ernest
Louis B., skulptör (1841—1905), utförde
ståtliga och kärnfulla figurer och grupper,
däribland »Spartacus’ ed» 1872 och »Adam och
Eva bärande den döde Abel» 1878, även flera
monument i Paris. Väl representerad i
Glyp-toteket i Köpenhamn. G-g N.
Barrie [bä’ri], sir James M a 11 h e w,
skotsk förf. (f. 1860). Växte upp på
landsbygden, studerade vid Edinburghs univ.
Debuterade 1887, skrev först romaner, i vilka
han skildrade sin
hembygd och dess
befolkning, men verkade
efter 1895 nästan
uteslutande som dramatiker.
I viss mån har B.
fortsatt traditionen från
sin landsman
Steven-son som god optimist
och konstnärlig stilist.
Men han har i sina
skådespel skapat sin
egen idylliska
sagovärld, full av
putslustigt behag och
senti
mentalitet. Julpantomimen »Peter Pan» (1904;
sv. övers. 1923) har blivit en stående
institution i England. I hans rika produktion
märkas för övrigt »The admirable Crichton»
(uppf. i Stockholm 1923), »Dear Brutus» och
berättelsen »Sentimental Tommy» (övers, till
sv.). — B. upphöjdes 1913 till baronet. A. B-s.
Barrière [-iä’r], Théodore, fransk
dramatiker (1823—77). Var en av den inbrytande
realistiska
dramatikens mera betydande
förf., och hans skarpa
iakttagelser av
samtida samhällsförhållanden voro ofta bitande
och bittra. Merendels
i samarbete med
Ca-pendu, Thiboust,
Sar-dou o. a. skrev han
bortåt ett hundra
stycken. Som de
förnämsta av dessa anses »Len
femmes de marbre»
(1853), ett motstycke
till Dumas’ »Kameliadamen», och »Les faux
bonshommes» (1856). Båda dessa,
»Marmorkvinnorna» och »S. k. hedersmän», och
dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
