Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barrière, Théodore - Barrikad - Barrikadera - Barrili, Antonio Giulio - Barrington, Rutland - Barringtonia - Barrios, Reya - Barrios, Rufino - Barrique - Barrister - Barriär - Barriärrev - Barriärtraktaten - Barrlind - Barrlöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Barrikad—Barrlöss
934
utom flera av B:s komedier och lustspel äro
uppförda i Sverige.
Barrikad, på Place de la Concorde i mynningen av
Rue de Rivoli. Paris 1871.
Barrikad (fr. barricade, av barrique, vinfat,
tunna), en av allehanda nära till hands
varande saker, tunnor, vagnar, gatstenar, träd,
möbler m. m., i hast uppförd förskansning,
avsedd att försvara en trång passage, t. ex. en
gata eller hålväg. B:s hemland är Frankrike,
och Paris är barrikadstridernas vagga. B.
omtalas redan från medeltiden och förekommo
sedan ofta i de revolutionära gatustriderna,
särskilt i Paris 1830, 1848 och 1871; natten 27
Barrikad vid gatustrid i Berlin 1919.
—28 juli 1830 byggdes omkr. 4,000, natten 23
—24 febr. 1848 mer än 1,500. Revolutionsåren
1848—49 förekommo barrikadstrider även i
Wien, Berlin, Frankfurt a. M. m. fl. städer.
Under världskriget med dess många skiftande
stridsformer utkämpades även strider bakom b.
(bild 2 visar en b., bildad av skyddande stora
tidningspappersrullar). M. B-dt.
Barrikadèra, uppkasta en barrikad (se d. o.),
spärra.
BarriTi, Antonio Giulio, ital.
författare (1836—1908). Han deltog i kriget 1859
och stred under Garibaldi 1866—67, var sedan
tidningsman och från 1889 professor i
italiensk litteratur i Genua. Ytterst populär
som romanförfattare (»Italiens Cherbuliez»):
»Som en dröm» (sv. övers. 1891), »Raggio di
Dio» (1899) m. fl.
Barrington [bä’ririton], Rutland, eng.
skådespelare, se Fleet, George Rutland.
Barringtönia, växtsläkte av fam.
Lecythida-ceae, innefattande omkr. 30 trädarter i Gamla
världens varma länder. B. acutangula (»indian
oak»), det vanligaste trädet i Bengalen,
lämnar ett värdefullt glänsande virke, som
användes till båtbyggnad och i konstsnickeriet;
dess bark användes vid garvning.
Ba’rrios, R e y a, amerik. politiker (1856—
98), brorson till Rufino B. Var president i
Guatemala 1892—98. B. regerade despotiskt
och godtyckligt men arbetade kraftigt för
landets ekonomiska utveckling. Föll för en
lönnmördare.
Ba’rrios, Rufino, amerik. politiker (1835
—85). Var president i Guatemala sedan 1873,
styrde despotiskt men i framstegsvänlig
riktning. Han införde järnvägar och telegraf,
upphävde kloster och indrog kyrkoegendom.
B:s arbete på de centralamerikanska staternas
förening till ett statsförbund ledde till krig
med Salvador, varunder han stupade.
Barrique [-ri’k], fr. (»fat», »oxhuvud»), ett
franskt vinmått med något varierande
rymdinnehåll i olika handelscentra, t. ex. i
Bordeaux = 225 1, i Bourgogne (där även kallat
pièce) = 228 1, i Marseille = 224 1.
Barrister [bä’riste], eng., se Advokat;
jfr även Bar.
Barriär. 1. Räckverk, bröstvärn, skrank. —
2. Isbarriär; se Antarktis, sp. 1077.
Barriärrev, se Korallrev.
Barriärtraktaten 1697 mellan Spanien och
Nederländerna gav det senare landet rätt att
för sin säkerhet besätta en gränsbarriär,
bestående av de flesta fasta platserna i spanska
Nederländerna. Denna traktat bekräftades
genom en ny 1709 mellan Nederländerna och
England, undergick sedermera ändringar
genom nya fördrag men upphävdes 1781
egenmäktigt av kejsar Josef II, varefter
generalstaterna 1785 avstodo sin rätt att hålla
platserna besatta. Enl. Parisfreden 1815 måste
Frankrike anslå medel till fästningarnas
återuppbyggande. När Belgien 1830 skildes från
Holland, tillföllo de alla Belgien.
Barrlind, se Idegran.
Barrlöss, underfamiljen Chermesinae av
fam. b 1 a d 1 ö s s. De angripa uteslutande
barrträd och utmärkas av sin utpräglade
värdväxling, d. v. s. regelbundna vandring
mellan olika barrträd. Av dessa är den ena
alltid en granart, medan lärk eller någon
tallart är den andra. På granen framkalla
djuren genom sin sugning en kotteliknande
deformering av årsskotten. Dessas barr svälla
upp vid basen till ett slags plattor, vilkas
läppliknande kanter sluta sig tätt
tillsammans och mellan sig bilda slutna hålrum, där
djuren utvecklas. Fram på högsommaren torka
barren, läpparna öppna sig, och djuren flyga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
