Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barth, Emil - Barth, Heinrich - Barth, Karl Heinrich - Barht, Marie Étienne Auguste - Barth, Paul - Barth, Theodor - Barthel, Johan Gottfrid Christian - Barthélemy - Barthélemy, Auguste Marseille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Barth, H.—Barthélemy, A. M.
944
mar, och efter brytningen i dec. mellan de
båda socialistgrupperna utträdde B. jämte sina
oavhängiga kolleger Haase och Dittmann ur
regeringen. I juni 1919 avslöjade Noske på
socialdemokratiska partikongressen i Weimar
B:s intriger för att med hjälp av frivilliga
gardeskavallerikåren störta regeringen. De
oavhängiga socialdemokraternas partistyrelse
brännmärkte då offentligt hans beteende, och
därmed var den opålitlige, personligen föga
aktade B:s korta politiska roll utspelad.
Barth, Heinrich, tysk forskningsresande
(1821—65). Hans första liksom sista resor
ägnades medelhavsområdet, där han 1845—47
studerade Levanten och Nordafrikas
kusttrakter samt 1858—65
Mindre Asien och de
sydeuropeiska
halvöarna. Hans
huvudverk, varigenom han
blivit en av de
främsta Afrikaforskarna,
faller däremellan
under åren 1850—55. År
1849 anslöt han sig
till en engelsk
expedition under J.
Richard-son för att utforska
och för handeln öppna
Tsadområdet. Redan
1850 delade sig expeditionen, och B.
genomforskade nu under 5 års oavbrutna resor v.
Tripolis, mellersta Sahara och angränsande
delar av Sudan, särskilt trakterna mellan
Tsad, Benue och Niger, varunder han bl. a.
upptäckte Benue, haussarikena Gando och
Massina, beskrev Timbuktu, lämnade de första
utförliga skildringarna av Bagirmi och Wadai
ävensom kartlade Adamaua och grundligt
utforskade Air. Dessa resor ha inlett en ny era
i Afrikas utforskande. 1863 blev B. Ritters
efterträdare som e. o. prof, i geografi i Berlin.
Bland hans talrika skrifter märkas »Reisen
und Entdeckungen in Nord- und
Central-Afri-ka» (5 bd, 1857—59; förk. uppl. i 2 bd, 1859
—60). Biogr. av bl. a. Günther (1896) och
Schubert (1897).
Barth, Karl Heinrich, tysk pianist (f.
1847), elev av Bülow, Tausig och Bronsart,
1871—1921 lärare vid musikhögskolan i
Berlin. B. har på konsertresor (Stockholm 1888)
gjort sig känd som framstående pianist,
särskilt som Beethoven- och ensemblespelare.
Bland hans svenska lärjungar märkas R.
Andersson och V. Stenhammar. H. G—t.
Barth, Marie Étienne A u g u s t e,
fransk indolog o. religionshistoriker (1834—
1917), uppfostrad i Strassburg och verksam
där, senare i Genève och Paris. Utövade
betydande verksamhet för utforskandet av de
indiska religionerna (viktigaste arbete: »Les
religions de ITnde», 1879; eng. övers. 1882)
och gjorde vetenskapen en viktig tjänst
genom de årliga översikter han fr. o. m. 1885
publicerade i Revue de 1’histoire des religions.
Barth, Paul, tysk filosof (f. 1858),
professor i filosofisk pedagogik i Leipzig sedan
1897. Har särskilt ägnat sig åt sociologien,
som han fattar såsom historiens filosofi,
belyst pedagogikens historia från sociologisk
synpunkt i »Geschichte der Erziehung in
so-ziologischer und geisteswissenschaftlicher
Be-leuchtung» (1911) samt lämnat betydelsefulla
bidrag till viljans psykologi och till etiken.
Hans »Erziehungs- und Unterrichtslehre»
(1906, 2.-a uppl. 1908) har översatts till
svenska (»Uppfostringslärans grunder», 1915—16).
B. är red. av Vierteljahrschrift für
wissen-schaftliche Philosophie und Soziologie. S-e.
Barth, Theodor, tysk politiker (1849—
1909). Var advokat i Bremen men flyttade
1883 till Berlin, där han grundade tidskriften
Die Nation, som han redigerade till 1907.
Led. av riksdagen 1881—98 och 1901—06,
intog han en ledande ställning först inom det
tyska frisinnade partiet och senare inom en
mera radikalt och demokratiskt frisinnad
grupp. Var 1898—1903 även led. av
preussiska lantdagen. B. skrev talrika
ekonomiska och politiska essäer samt »Gegen den
Staatssozialismus» (1884) och
»Amerikani-sches Wirtschaftsleben» (1887).
Ba’rthel, Johan Gottfrid Christian,
lantbruksbakteriolog (f. 1873 6ls). Blev 1907
överassistent och är
sedan 1911
föreståndare vid Centralanstalten
för försöksväsendet på
jordbruksområdet.
Erhöll 1914 professors
titel. B. har utövat
ett omfattande
forskningsarbete inom
mejeri- och
jordbakterio-logien samt
mejerikemien och är hittills
den ende i Sverige,
som i större
utsträckning bearbetat dessa
vetenskapsområden. Hans arbeten äro
publicerade i Centralanstaltens meddelanden och
i olika tidskrifter, varjämte han utgivit
handböckerna: »Kortfattad handbok i
mejeri-bakteriologi» (1900), »Die Methoden zur
Un-tersuchung von Milch und Molkereiprodukten»
(1907, 3:e uppl. 1920) och »Mikroorganismerna
i lantbrukets och industriens tjänst» (1916).
Led. av Lantbr.-akad. 1905 och av Vet.-akad.
1920. H.J.Dft.
Barthélemy [-telmi’], ö, se Saint
Barthélemy.
Barthélemy [-telmi’], Auguste
Marseille, fransk politisk diktare (1796—1867).
Skrev tills, m. sin vän Jos. Méry en mängd
satiriska dikter mot bourbonerna. Deras
hjältedikt »Napoléon en Égypte» (10 :e uppl. 1828)
var genomträngd av stark Napoleonskult, och
för »Le fils de 1’homme» (1829), en elegi över
hertigen av Reichstadt, dömdes B. till
fängelse kort före julirevolutionen 1830. I
vecko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
