Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Basel
966
Karta över Basel.
rad och skogrik terräng från Ju ras utlöpare
i s. Stadens centrala delar, som tillika äro de
äldsta, ligga på vänstra stranden. Nära
floden reser sig B:s ärevördiga domkyrka. Den
är en basilikai anläggning i övergångsstil,
påbörjad 1185 och försedd med ett yngre, rent
gotiskt kor. Kyrkans nordportal
(»Galluspor-talen») har märkliga senromanska skulpturer.
Mellan domkyrkan och floden Pfalzterrassen,
B: s vackraste plats med utsikt till
Schwarz-waldshöjderna. Rörelsens mittpunkt är Markt
(torget); vid detta ligger rådhuset (från
1500-talet), i närheten börsen, stadshuset och
universitetet. Kring Fischmarkt i närheten av
Markt ligga B:s bäst bevarade ålderdomliga
kvarter. Av de gamla fästningsportarna
kvarstår Spalentor. Flera broar förbinda stadens
bägge huvuddelar. — B:s främsta industri är
sidenbandsväveri, som härstammar från
1500-talet. Dessutom tillverkas tråd, färger,
kemikalier, papper m. m. B. är ett av Europas
viktigaste samfärdselscentra.
B. omtalas alltifrån senare romerska tiden
(300-talet e. Kr.). Namnet lär komma av
ba-silia (kejserligt residens). B. blev på 700-talet
biskopssäte, men borgerskapet lyckades på
1300-talet genom långvariga strider tillkämpa
sig frihet från biskopsväldet och vinna
erkännande för B. som fri riksstad. Senare var
staden ofta invecklad i kamp med habsbur-
garna. Vid övergången till nyare tiden var B.
genom sin industri och handel, sitt
universitet och även sina tryckerier en av Tysklands
ledande kulturstäder. 1501 upptogs B. i
Edsförbundet och antog under påverkan av
Oeco-lampadius 1528—29 reformationen. Det blev
senare i allt högre grad en rent schweizisk
stad. Politiskt utövade B. väldet över
omliggande landsbygd, och styrelsen var till
1798 strängt aristokratiskt organiserad (se
Schweiz, historia). 1830—33 frigjorde sig
landsbygden från allt beroende av staden
efter en av blodiga strider åtföljd revolution.
1832 hade lantkantonen B. antagit en
demokratisk författning; staden B. antog en mera
aristokratisk författning 1833. Sedan ha bägge
kantonernas författningar utbildats till
fullständig demokrati; lantkantonens särskilt
genom revisionen 1863, då referendum infördes,
staden B:s genom ändringarna 1847, 1890 och
1891. — IB. slöts 5 april 1795 fred mellan
franska republiken och Preussen, varvid
Preussen utgick ur koalitionen mot Frankrike och
avstod sina besittningar på vänstra Rhenstranden.
22 juli 1795 slöt Frankrike i B. fred även
med Spanien; Frankrike återlämnade sina
besittningar i Spanien och erhöll i stället dess
del av Hafti. Om B aselk onsi lie t se d. o.
Litt.: A. Burckhardt, »Bilder aus der
Ge-schichte von B.» (2 bd, 1882). A. B—m
Skala, 1-30.000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
