Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basjilange - Basjkirer - Basjkirrepubliken - Basjkirtsev, Maria - Baskemölla - Basker - Historia - Basket-ball - Baskiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Basjkirer—Baskiska
980
den med ett hemligt sällskap. Dettas
medlemmar skulle alla vara bröder, de avskaffade
den gamla fetischdyrkan ävensom gudsdomar
och dödsstraff samt införde en
hampröknings-kult som symbol för fred och vänskap. På
grund av omåttlig hamprökning ha b.
myck-ket försvagats. K. G. L.
Basjkirer, en sannolikt med tatarerna
besläktad folkstam, omtalad redan på 900-talet,
boende i s. Ural, huvudsaki. i guv. Orenburg
och i Ufa, mindre i Perm, Samara och Vjatka.
De uppgå till minst s/4 mill. De äro dels
bofasta, dels halvnomader, tala en
turkisk-tatarisk dialekt och äro muhammedaner. De
skildras som gästfria men indolenta och
fattiga och ha sedan 1500-talet varit ryska
undersåtar. Deras jordområde har snabbt
minskats och tagits i besittning av ryska
kolonister. 1798—1874 bildade de jämte andra
stammar ett oregelbundet rytteri, den s. k.
basjkirhären. — Litt.: Stenin, »Die neuen
Forschungen über die Baschkiren» (i Globus
1901). T. A.
Basjkirrepubliken, autonom republik inom
Ryska federativa sovjetrepubliken, kring
sydligaste Uralbergen inom de forna
guverne-menten Orenburg och Ufa, med flera små
enklaver i s. v. och n. ö.; 103,497 kvkm,
1,268,132 inv. (1920). Handelscentra för B. äro
Ufa och Orenburg i v. och s. samt Zlatoust och
Tjeljabinsk i n. ö. Huvudstad är Sterlitamak
vid Kamas biflod Bjelaja (Statesman’s
year-book 1924 upptager Ufa). — B. bildades under
ryska revolutionen som nationalstat för
basj-kirfolket men infogades 23 maj 1919 i ryska
sov jetorganisationen.
BasjkFrtsev, Maria, rysk målarinna
(1860—84), var i Paris elev av Bastien-Lepage
och målade i hans stil franska typer och
porträtt. Mest känd blev hon genom sin
psykologiskt märkliga dagbok, »Journal de Marie
Bashkirtseff», som utkom 1890. G—g N.
Baskemölla, municipalsamhälle och
fiskläge i s. ö. Skåne, n. n. v. om Simrishamn;
Gladsax socken, Järrestads härad,
Kristianstads län; 12 har, 303 inv. (1924).
Huvudnäring: ål- och sillfiske.
Basker (sp. vascongados, bask. euskaldunak),
ett folkslag, som torde utgöra en kvarleva av
de forna ibererna (av medelhavsras),
uppblandade med kelter. De bebo landet kring
Bis-cayavikens inre del, såväl på franska som
på spanska sidan av västliga Pyrenéerna, i
Frankrike Pays des Basques
(arron-dissemangen Bayonne och Mauléon i depart.
Basses-Pyrénées); i Spanien Baskiska
provinserna (se d. o.) och delar av
Na-varra. Deras antal i Europa beräknas till
inemot 600,000, varav omkr. 120,000 i
Frankrike. Dessutom bo inemot 100,000 baskiska
emigranter i Sydamerika, särskilt i Argentina.
B. äro av medellängd, med smalt ansikte,
särskilt lång haka, brunt hår och mörka eller
grå ögon. Urspr. torde b., liksom ännu är
fallet i Frankrike, varit kortskallar, men i
Spanien äro de i allmänhet långskalliga,
troligen på grund av blandning med germanskt
blod. B. skildras som uthålliga arbetare och
goda sjömän. Hos dem finnas bevarade flera
mycket ålderdomliga kulturelement. Så t. ex.
bearbeta de ännu jorden med ett slags
gräv-käpp, skära gräs med skaror med tandad egg
och koka mjölk med hjälp av heta stenar, som
nedläggas i tråg. Kärrhjulen göras av massiva
träskivor. Män och kvinnor ha sina egna
danser och lekar och hålla sig tämligen åtskilda.
Här och där ärvde förr äldsta dottern, ej
äldste sonen, föräldrarna. Den egendomliga sed,
som brukar kallas »couvade» (se d. o.) och
innebär, att även mannen ligger i barnsäng, ha b.
ävenledes bevarat i avlägsna trakter. G. B-r.
Historia. B. blevo aldrig fullständigt
underkuvade av romarna och ej heller av
väst-goterna, morerna eller frankerna. För att
undkomma västgöterna utvandrade omkr. 580 en
del b. till det efter dem uppkallade Gasconien
(nu Gascogne). Och det i Rolandssagorna
frejdade överfallet vid Roncesvalles 778 liksom
ett senare i samma bergspass 824 bära vittne
om de svårigheter de tappra bergsborna
beredde karolingernas krigare. Mot slutet av
800-talet grundades på baskiskt område
konungariket Navarra, och b. trängde erövrande
fram till Ebro. Emellertid lyckades de ej i
längden upprätthålla sin självständighet. Den
söder om Pyrenéerna belägna delen av
Navarra (Övre Navarra) erövrades 1512 av
Ferdinand den katolske; den nordliga delen
(Nedre Navarra) uppgick så småningom i franska
riket. Då de egentliga baskiska provinserna
— Alava, Guipüzcoa och Vizcaya — ingingo
i det spanska riket, bibehöllo deras
invånare långt gående fri- och rättigheter, fueros,
som tillförsäkrade dem nästan republikansk
frihet. Egna lantdagar höllos under bar
himmel, oftast vid uråldriga samlingsplatser
under någon gammal ek. B. voro fria från
krigstjänstskyldighet, vanliga statsskatter
m. m. Liknande privilegier hade de
senbas-kiska områden, som på olika tider
införlivades med Frankrike. Franska revolutionen
upphävde b:s privilegier i Frankrike. Då
spanska regeringen 1833 ej ville obetingat
garantera de spanska b:s privilegier, slöto
sig b. till karlistupproret och fingo genom
förlikningen i Vergara 1839 sina fueros
bekräftade. Emellertid gjordes snart betydande
inskränkningar, och karlistupproret 1872—76
hade sitt huvudsäte i deras land. Sedan detta
uppror kuvats, förlorade de genom en lag av
9 juli 1876 det mesta av sin
undantagsställning, särskilt friheten från skatter och
krigstjänst, men behöllo sin fria
kommunalförvaltning. Utom sitt hemland ha b. gjort stora
insatser i den spanska kolonisationen, särskilt
i Sydamerika. Jfr Baskiska. Se bilder på
vidstående plansch. V. S-g.*
Basket-ball [bä’skit-bå’1], se Korgboll.
Ba’skiska, det språk, som talas av baskerna
Det har trots talrika försök i olika riktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
