Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basilika (byggnad) - Basilik-ört, Basilika (ört) - Basilisk - Basilius av Gemona, Glemona, Basilio Brollo - Basilius - Basipetal - Basis - Basisfraktur - Basiska bergarter - Basiska färgämnen - Basisk process - Basiskt salt - Basist (Bassist) - Basji-bosuker - Basjilange
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Basilik-ört—Basjilange
978
Det inre av basilikan San Paolo fuori le mura i Rom.
överljusanordningen. Den sista fasen i detta
utvecklingsförlopp torde ha ägt rum under
200-talets andra hälft; de äldsta bevarade b.
tillhöra 300-talet.
Litteraturen i detta ämne är synnerligen
rik; här må endast anföras: K. Lange, »Haus
und Halle» (1885); Holtzinger, »Die
altchrist-liche Architektur in systematischer
Darstel-lung» (1889); Witting, »Die Anfänge
christ-licher Architektur (1902); Bréhier, »Les
basi-liques chrétiennes» (1906); Thordeman, »Den
gammalkristna basilikans uppkomst» (i Ord
och bild 1922). B. Th.
BasiTik-ört, B as iT i k a, en i varmare delar
av Asien och Afrika vildväxande och ofta
odlad art av labiatsläktet Ocimum (Ocimum
Basilicum), en enårig ört med äggrunda, glatta
blad och små blommor i gles, axlik samling.
B. innehåller flyktig, starkt välluktande olja,
använd vid framställning av likörer.
Basiliskart, Basüiscus plumifrons.
Basili’sk, Basili’scus, ett ödlesläkte,
tillhörande fam. leguaner, som lever i
Sydamerika. Släktet omfattar fyra arter, alla
kännetecknade av att hanen på huvudet har en hög,
från sidorna sammantryckt »hjälm», bildad av
ett hudveck, samt på ryggen och främre delen
av stjärten en hudkam, som stödes av
ryggkotornas taggutskott. Rend.
B. är uppkallad efter ett fabeldjur, som
man under antiken föreställde sig såsom en
oerhört stor orm; de medeltida bestiarierna
beskriva den som ett djur, vars framkropp
liknar en tupp, medan bakkroppen har
ormgestalt. Den
ut-kläckes ur ett
tuppägg, som
ruvats av en padda,
och symboliserar
djävulen. Dess
blick är dödande.
I medeltidskon -
sten f ramställes
den ofta. Se Male
»L’art religieux
du XII :e siècle»
(1922). H. W-n.
Basillus
avGe-m o n a el. G 1
e-mona, eg.
Basi-lio Brollo, ital.
missionär (1648
—1703 el. 1706). Var franciskanmunk och
verkade som missionär i Kina från 1680. Han
författade ett större lexikon över det
kinesiska språket. Det nära 1,200 foliosidor
starka arbetet trycktes först 1813 av de
Guignes på Napoleons befallning under titel
»Dictionnaire chinois, frangais et latin par M.
de Guignes», men B:s författarskap till detta
viktiga pioniärarbete blev snart klart
fastställt. B. Kgn.
Basillus, se B a s i 1 e i o s.
Basipetäl, se Förgrening.
Bäsis, grek. 1. Bas, grundval (se Bas). —
2. Se Kristallsystem.
Bäsisfraktür, »bottenbrytning», brott av
något eller några av de ben, som bilda skallens
botten. Orsaken är merendels ett direkt våld
å huvudskålen. Frakturen träffar oftast
mellersta eller främre hjärngropen, enär benen
där äro tunnast. Utom tecken på direkt
hjärnskada framkallar frakturen stundom blödning
ur näsa, öron, svalg eller bakom ögat — med
rödfärgning av vitögat. Skadan är av
livsfarlig art såväl genom den direkta effekten
på hjärnan som genom sina följder. J. Å.*
Basiska bergarter, se Bergart.
Basiska färgämnen, se Tjärfärger.
Basisk process, se Bessemerprocess.
Basiskt salt, se Salt.
Basi’st (B a s s i’s t), bassångare.
Basji-bosüker (av turk, basj, huvud, och
bosuk, vettvilling), »galenpannor», turkiska
trupper utan fast sammansättning el.
egentlig samhörighet med armén. B. användes
urspr. i polistjänst men även som krigare
under turkarnas krig 1854—56 och 1876—78. De
gjorde sig hemskt ryktbara genom sin
omänskliga grymhet, bl. a. i Bulgarien 1876.
Basjila’nge, stort bantufolk i Kassaiområdet
i Belgiska Kongo. B. äro enl. Wissmann ett
biandfolk av de från s. ö. invandrade baluba
(se d. o.) och den äldre befolkningen. Själva
kalla de sig gärna baluba. De voro förr
mycket krigiska. Är 1870 inträffade en
märkvärdig social-religiös revolution, förbun-
Basilisk. Skulptur vid västra
portalen till katedralen i
Amiens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
