Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bata, Batta (Batak, Battak) - Bataille, Félix Henri - Batala - Batalha - Batalj - Bataljmålning - Bataljon - Bataljonsadjutant - Bataljonskommissarie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Bataille—Bataljonskommissarie
1004
huvudet avlångt. De fila och svärta sina
tänder. De driva lantbruk, huvudsakligen
risodling, hålla boskap, förfärdiga lergods, smiden,
vävnader m. m. Husen, byggda av trä eller
bambu, vila på pålar. Byn ligger stundom
på en höjd och omges vanl. av palissader. B.
ha ordnad styrelse, folkförsamling, ärftliga
furstar och skriven lag. Människoäteri
kvarstår från äldre tid; vissa förbrytare dödas och
ätas. Religionen utgör en blandning mellan
folkets äldre föreställningar och indiska
element. Folket har eget alfabet, och konsten
att läsa och skriva är rätt spridd. Språket
hör till den malajo-javanska gruppen av de
malajiska språken. — Litt.: J. Warneck,
»Die Religion der Batak», I (1901); W. Volz,
»Nord-Sumatra. I. Die Batakländer» (1909);
C. Lekkerkerker, »Land en volk van Sumatra»
(1916). H.A.*
Bataille [batä’j], Félix Henri, fransk
författare (1872—1922). Började som målare
(»Tetes et pensées», 1911, innehåller satiriska
teckningar), vart
sedan författare (»Le
beau voyage», 1904,
lyrik) och ägnade sig
framför allt åt teatern.
Legenddramat »La
lé-preuse» (1895),
»Ma-man Colibri» (1904),
»La marche
nup-tiale» (1905;
»Bröllopsmarschen», uppf. i
Stockholm 1918),
»Po-liche» (1906), »La vierge
folie» (1910; »Den
få-vitska jungfrun», uppf.
1911), »La tendresse» (1921) m. fl. hade stor
framgång tack vare teatralisk effektrikedom
och intensiv stämning.
Batala [botä’lä], stad i Brittiska Indien, 80
km n. ö. om Lahore, i en av Punjabs
bördigaste trakter. 26,430 inv. (1911).
Batalha [beta’lja], by i Estremadura, v.
Portugal, 10 km s. om Leiria, med Portugals
väldigaste klosterbyggnad, det glänsande
Santa Maria da Victoria, vanl.
kallat Batalha, uppfört till minne av
natio-nalsegern vid (det närliggande) Aljubarrota
1385. (Se Portugal, historia.) Klostret
stod under byggnad från 1387 in på 1500-talet.
Bland dess många praktfulla delar märkes
särskilt den i gotisk stil byggda kyrkan med
det på 1430-talet påbörjade, aldrig fullbordade
gravkapellet för konung Edvard (»Capellas
imperfeitas»), en storslagen centralbyggnad,
vars äldre delar ha rent gotisk stil, medan de
yngre äro utförda i den yppigt dekorerade,
från Indien påverkade portugisiska
renässansstilen (jfr vidstående plansch). H. W-n.
Bata’lj (fr. bataille), fältslag, drabbning.
Bataljmålning, en målning, framställande
ett fältslag till lands. Framställningar av
sjöslag pläga inberäknas under
marinmålning. Se Historiemålning.
Bataljon (fr. bataillon, av bataille, fältslag).
1. Infanteriets vanliga grundenhet. Under
1400- och 1500-talet betecknade b. en massa
fotfolk, vilken som helst, ordnad i sluten
fyrkant men fick under 1600-talets senare hälft
betydelsen viss truppeuhet (förut skvadron
eller brigad), som i striden uppträdde i en
samlad enhet. Småningom blev denna enhet
av fast natur och lades till grund för
beräkningen av infanteriet. Härav uppstod
benämningen taktisk enhet. — I Sverige betecknar
b. även ett kavallerireg. om 4 eller 5
skva-droner. B. föres av bataljonschefen; i
batal-jonsstaben ingå regementsadjutant,
bataljonsadjutant, -läkare, -kommissarie m. fl.
Vid världskrigets början bestod b. nästan
undantagslöst i alla länder av stab och 4
kompanier (i engelska armén ingick därjämte en
kulsprutepluton om två tunga kulsprutor).
Under ställningskriget ökades i hög grad b :s
betydelse som stridsenhet, och
bataljonscheferna behövde ständigt disponera många av
de hjälpvapen m. m., som under krigets
fortgång tilldelades infanteriet. På grund härav
fick b. under och efter kriget en väsentligt
förändrad organisation och styrka. Med
tillkomsten av kulsprutor (och även kanoner) har
i vissa länder antalet kompanier minskats;
bataljonsstabens personalantal har ökats
genom tillkomsten av organ för spanings- och
signaltjänsten m. m. B:s fältstyrka, som vid
världskrigets början i allmänhet uppgick till
omkr. 1,000 man men under krigets lopp
naturligtvis ofta nedgick betydligt och
överhuvud taget var mycket växlande, har nu
ansetts böra avsevärt minskas.
Sammansättningen av en b. har numera fastställts i
Frankrike och Förenta staterna samt genom
Versaillesfreden för Tyskland på följande sätt:
Frankrike: bataljonsstab med
stabs-trupp, 3 kompanier, 1 kulsprutekomp., en
kanon och en granatkastare, tills. 720 pers.
Förenta staterna: bataljonsstab,
stabskomp., 3 kompanier, 1 kulsprutekomp.,
tills, omkr. 850 pers.
Tyskland: bataljonsstab, 1
velocipedkomp., 2 kompanier, 1 kulsprutekomp., tills.
675 pers.
I Sverige är b. för övningar
organiserad på 4 gevärskompanier och (i regel) 1
kul-sprutekompani. M. B-dt.
2. Arméns flotta blev 1795 indelad i
kanonslups- och galärbataljoner (kallades förut
divisioner). Kanonslupsbataljonen
bestod av 12 kanonslupar, galärbataljonen
av 6 galärer. Även skärgårdsflottans
rodd-fartyg (kanonslupar, kanonjollar och
mörsar-fartyg) voro indelade i bataljoner. Numera
förekommer vid flottan benämningen b. blott
i sammansättningen bataljonspredikant.
3. Se K ä g e 1 s p e 1.
Bataljonsadjutant, se Adjutant.
Bataljonskommissarie, en vid
infanteribataljon i fält eller motsvarande förhållanden
anställd, för intendenturtjänsten avsedd mili-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
