Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastparenkym - Bastrumma - Bastu - Bastuba - Bastuträsk - Basun - Basuto - Basutoland - Basväg - Bat - Bata, Batta (Batak, Battak)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
Bastparenkym—Bata
1002
Bastparenkym, se Ledningsvävnad.
Bastramma. 1. Se Trumma. — 2. Se
Bas-kista.
Bastu, se Badstuga.
Bastuba, se Tuba 2.
Bastuträsk, järnvägsstation i Norsjö socken,
Västerbottens län, vid statsbanan Bräcke—
Boden, utgångspunkt för bibanan till Skellefteå.
Basun.
Basün (ty. Posau’ne, it. trombo’ne, lat. tuba).
1. Biåsinstrument av metall i olika
former. Användes redan av de äldsta folken,
såsom egypter och hebréer, sedermera av
kel-ter, greker och romare, mest vid religiösa
högtidligheter. I sin nuv. form lär b. ha
förfärdigats redan i början av 1500-talet. Den
begagnades då och framgent endast i
kyrkomusiken, till dess Gluck och Mozart införde den
i operaorkestern och Beethoven i symfonien.
Den klassiska b. är en s. k. dragbasun;
instrumentet består av två i varandra
inpassade stycken, av vilka det ena (ett dubbelrör,
de s. k. »stängerna») kan genom »drag» med
högra handen skjutas ned och upp, varigenom
hela instrumentet förlänges eller förkortas
och således för vart drag ett nytt tonläge
med ny rad av naturtoner uppkommer. Alla
dragens toner tillsammans bilda en
fullständig kromatisk skala. I nyare tid har man
uppfunnit ventilbasuner med tre
ventiler i stället för drag. De äro bekvämare
att behandla än dragbasunerna men stå efter
dessa i renhet och klang. B. byggdes förr i
tre olika storlekar (alt-, tenor- och basbasun),
men numera användes i allmänhet endast
tenorbasun, vars omfång är ungefär E—c2. —
2. Ett 4,75—9,50 m långt rörregister i
orgelns pedal. A. L. (H. G—t.)
Basüto, sydafrikansk bantustam och det
viktigaste folket bland östbetsjuanerna. Bebo
Basutoland (se d. o.), där de under engelsk
överhöghet ännu i dag på sätt och vis bilda
ett eget rike. Urspr. sträckte sig stammens
område längre norrut och innefattade även
större delen av nuv. Oranjefristaten. B. äro
kraftiga, intelligenta och arbetsamma och ha
kanske mer än något annat kafferfolk
förstått tillägna sig den europeiska kulturen. Se
vidare Basutoland. K. G. L.
Basütoland, britt, besittning i Sydafrika,
n. ö. om Kapkolonien, kring övre
Oranjeflo-den och dess bifloder, 30,343 kvkm, 498,781
inv. (1921), hemland och reservation för
ba-sutofolket (se B a s u t o), med fåtalig (1,603
pers.) vit befolkning (ämbetsmän, missionärer,
handlande; inflyttning av andra vita, särskilt
nybyggare, är i stort sett förbjuden). Styres
av en brittisk kommissarie, »resident commis-
sioner», under »the high commissioner» för
Sydafrika och är uppdelat i sju distrikt med
underavdelningar under infödda hövdingar,
lydande under överhövdingen för basuto (sedan
1913 Griffith). Lagstiftningen tillhör the high
commissioner, men en infödingsrepresentation
framställer stammarnas önskemål. B. räknas
som Sydafrikas bästa sädeslandskap, och
platåerna lämna bete åt ofantliga
boskapshjordar; boskap, spannmål och ull exporteras. B.
är ett vackert land, prisat som »Afrikas
Schweiz». På gränsen till Natal gå
Drak-bergen, som i Cathkin peak nå 3,660 m.
Parallellt med dessa gå i det inre Malutibergen
(3,300 m). överallt djupa dalar med forsande
vatten. Bästa och tätast befolkade landet är
i v., utmed gränsfloden till Oranjefristaten,
Caledon. Här ligger B :s administrativa
centrum, Maseru, genom järnväg förbundet med
järnvägen Bloemfontein—Ladysmith. I övrigt
saknar B. järnvägar men har överallt goda
körvägar. Mineraliska tillgångar finnas (järn,
kol, koppar) men ha enligt infödingarnas
önskan föga tagits i bruk. Bildningen är
stigande: år 1921 funnos i B. 451 infödingsskolor
med 31,500 lärjungar. Språket, sesuto, har
normerad ortografi. Främsta
missionsverksamheten utövas av Fransk-protestantiska
Parismissionen.
Som en politisk enhet är basutofolket en
skapelse av den ryktbare hövdingen M
o-shesh, som omkr. 1828 samlade spridda och
skingrade betsjuanastammar till kamp och
försvar mot de övermäktiga suluerna. Från sitt
klippresidens vid Taba Bosigo försvarade han
sig 1831 framgångsrikt mot den fruktade
Mo-silikatse och senare mot de boer, som utvandrat
till nuv. Oranjefristaten. Genom
boskapsplund-ringar och fejder blev han en besvärlig granne
även för britterna, av vilka Moshesh dock trots
upprepade vapenskiften förstod att åt sig
utverka skydd mot boerna. 1868 annekterades
Basutoland på Mosheshs egen begäran genom
en brittisk proklamation. Det införlivades
1871, året efter Mosheshs död, med
Kapkolonien, men ett försök 1880 av Kapregeringen
att avväpna de oroliga basutokrigarna ledde
till öppet krig, och 1884 övertogs landets
förvaltning direkt av brittiska kronan. Sedan
dess har lugn rått och landets fredliga
utveckling fortgått. Under boerkriget 1899—
1902 iakttog basutofolket på brittisk
uppmaning sträng neutralitet. — Litt.: Sir G.
Lag-den, »The basutos» (2 bd, 1909), och Dutton,
»The basuto of Basutoland» (1923).
Basväg, vinterväg för skogskörslor; se
Skogsavverkning.
Bat, myntenhet i Siam, se T i k a 1.
Bata el. B a 11 a (B a t a k, B a 11 a k), ett
folk, levande på Sumatras centrala högland.
Innehade fordom mycket större område men
har mist detta dels till Atjeh, dels till andra
nu under holländarna lydande malajer. B.
räknas till indonesiska rasen, äro brett och
kraftigt byggda, hudfärgen är gul till brun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
