Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bayern (Bajern) - Historia - Bayerska bondeförbundet - Bayerska folkpartiet - Bayerska tronföljdskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Bayerska bondeförbundet—Bayerska tronföljdskriget
1044
kriget 1866. B. delade Österrikes nederlag och
tvangs genom freden till anfalls- och
försvarsförbund med Preussen. I fransk-tyska kriget
trädde B. i ledet med övriga tyska stater och
slöt sig till Nordtyska förbundet (23 nov. 1870),
sedermera Tyska riket, dock med vissa
bevarade höghets rättigheter utöver övriga tyska
staters (självständig arméledning, egen
järn-vägsförvaltning, post, telegraf m. m.).
Efter kriget vidmakthöllo konung och
regering anslutningen till Preussen och riket, och
B. trädde även i bestämd motsättning mot
påvestolens anspråk och den ultramontana
riktningen; rikslagarna om jesuiternas
utvisande, om obligatoriskt civiläktenskap och
statstillsyn över undervisningsverken
godkändes av B., skydd gavs åt
gammalkatolikerna. Men i lantdagens andra kammare vann
det katolska partiet, centrum, allt starkare
ställning och framtvang eftergifter i
skolfrågan av ministerpresident v. Lutz (1880—90)
och likaså i fråga om gammalkatolikernas
rätt till offentlig gudstjänst (1890); 1899 kom
partiet i absolut majoritet i kammaren.
Re-gent var, sedan 1886, prins Luitpold
(Maximilian II :s yngre bror), som kort före
Ludvig II :s självmord övertagit regentskapet för
dennes yngre bror Otto (1886—1913),
vilken led av obotligt vansinne. Luitpold
efterträddes 1912 som regent av sin son Ludvig,
som genom beslut av lantdagen erhöll kronan
1913 (Ludvig III, 1913—18). Vid
världskrigets utbrott 1914 var centern i
regeringsställning under ministerpresidenten, frih. v.
Hertling.
Mot krigets slut uppstodo
ytterlighetsrikt-ningar, och vänstersocialisterna under K.
Eis-ner (se d. o.) gingo 7 nov. 1918 till revolution
i München. 9 nov. (s. d. som revolution utbröt
i Berlin) utropades Bayerska
republiken; konungen hade flytt. Eisner sökte
påskynda freden genom att upptaga direkta
underhandlingar med ententen. Denna hans
politik jämte bolsjevikiska revolter släppte
lös motsidans lidelser; Eisner mördades (21
febr. 1919), och en kortvarig bayersk
rådsrepublik i München kuvades av den
moderatrevolutionära socialdemokratiska regeringen
med tillhjälp av preussiska och
württemberg-ska trupper genom blodig erövring av
München 1—3 maj 1919. Genom samverkan av
huvudpartierna i den i januari valda
författ-ningsgivande landsförsamlingen — socialister,
demokrater och bayerska folkpartiet, det
senare konstituerat som arvtagare av bayerska
centern — antogs nu en demokratisk
författning (14 aug. 1919; se ovan). Under de för
Tyskland prövande år, som därefter följt, har
B. med stor bestämdhet hävdat sina
särrättig-heter inom riket samt varit en högborg för
konservatismen och tillflykt för
omstörtnings-män från högersidan inom riket samt en härd
för hemliga stridsorganisationer (Ludendorff,
Hitler, Ehrhardt). I lantdagen blev redan 1919
bayerska folkpartiet det dominerande partiet,
och starka sympatier röjdes på många håll
för en wittelsbachsk restauration. Motsatserna
mot riksregeringen, som förut framträtt under
ministären von Kahr (se d. o.), skärptes under
den jäsning, som uppstod i Tyskland
sommaren 1923 (efter Ruhrmotståndets
uppgivande), och dåvarande ministären v. Knilling
utnämnde till statskommissarie med
utomordentliga fullmakter den bayersk-konservative v.
Kahr, som bl. a. skilde det bayerska
riks-värnet från det övriga rikets genom en
särskild de bayerska trupperna avfordrad ed till
B. öppen konflikt avvärjdes, men v. Kahrs
förhoppning att under bayersk ledning
sammanhålla nordtyska och bayerska
oppositions-element mot den republikanska regimen
omintetgjordes genom en av de tysk-folkliga
under Adolf Hitler (se d. o.) försökt
militärkupp i München (Bürgerbräu Keller) i nov.
1923. Detta kuppförsök nödgade v. Kahr att
taga ställning mot Hitler och
ytterlighets-männen. v. Kahr nedlade i febr. 1924 sin
statskommissariebefattning. Den nya
lantdagen, som valdes våren 1924, har bekräftat
bayerska folkpartiets ställning som främsta
parti men vid sidan givit det tysk-folkliga
partiet en rätt stark ställning.
Litt.: Bitterauf, »B. als Königreich 1806—
1906» (1906); Doeberl,
»Entwicklungsgeschich-te Bayerns» (3:e uppl. 1916); Koestler,
»Hand-buch zur Gebiets- und Ortskunde des
König-reichs Bayern» (1895); Luebeck, »Die
wirt-schaftliche Entwicklung Bayerns und die
Ver-waltung von Handel, Industrie und Gewerbe»
(1919); Riezler, »Geschichte Bayerns» (6 bd,
1879—1903; går till 1651). * A. B—n.
Bayerska bondeförbundet, Bayerischer
Bau-ernbund, bildades 1893 och sökte i motsats
mot det likaledes agrariska, av storgodsägare
dominerade Bund der Landwirte (se d. o.)
främst tillvarataga böndernas intressen. Det
uppställde egna riksdagskandidater och
plägade tillkämpa sig 2 ä 5 mandat. Förbundet
ställde sig först sympatiskt till 1918 års
revolution men har sedermera närmat sig
centern. Det hade i tyska nationalförsamlingen
och den 1920 valda riksdagen 4 mandat, och
vid riksdagsvalen 1924 fick det 10 mandat.
Bayerska folkpartiet, Bayerische
Volkspar-tei, uppstod under påverkan av revolutionen
1918 och blev en sammanslutning av de
bay-rare, som tillhörde centrum, men avsåg ock
att bliva en samlingspunkt för övriga
konservativa element i Bayern. Vid valen till
tyska nationalförsamlingen samlade det
1,150,000 röster och besatte 17 platser. I jan.
1920 bröt sig centrumgruppen ut av missnöje
med partiets unitaristiska hållning och för
långt åt vänster gående ekonomiska politik.
Vid de tyska riksdagsvalen juni 1920 erhöll
partiet över D/2 mill. röster och 20 mandat,
vid riksdagsvalen 1924 erhöll det 16 mandat.
Partiets nuv. ledare är domherren J. Leicht.
Bayerska tronföljdskriget, ett krig, som
fördes 1778—79 mellan Österrike å ena sidan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
