Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beaumégrader - Beau monde, Le - Beaumont (Frankrike) - Beaumont (Texas) - Beaumont, Élie de - Beaumont, Francis - Beaumont-Hamel - Beaumont-Vassy, Édouard - Beaune - Beaune-la-Rolande - Beaunis, Henri Étienne - Beauregard, Peter Gustavus Toutant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Beaumégrader—Beauregard
1060
Beaumégrader [båme’-], se A r e o m e t e
r-skalor.
Beau monde, Le [la bå må’d], fr., den
förnäma världen, soeieteten.
Beaumont [båmå’], stad i n. Frankrike, dep.
Ardennes, vid Meuse, 20 km s. ö. om Sedan;
571 inv. (1921). Bekant genom tyskarnas seger
där 30 aug. 1870 över fransmännen under Mac
Mahons återtåg till Sedan. Under återtåget
råkade de franska trupperna i fullständig
oordning.
Beaumont [bäu’mant], stad i s. ö. Texas,
U. S. A., vid Neches river, nära dess mynning;
40,422 inv. (1920). I närheten betydande
olje-fält, upptäckta 1900. Sågverk.
Beaumont [båmå’], Élie de, se Élie de
Beaumont.
Beaumont [bäu’mant, förr bjö’månt],
Francis, eng. dramatiker (1584—1616). Skrev tills,
m. John Fletcher (1579—1625)
tragedier efter Shakespeares mönster och komedier,
som starkt påverkats
av Ben Jonson. Deras
planläggning är
genomtänkt, diktionen
väl utarbetad, och
tekniken visar stundom
drag av raffinemang.
Man plägar tillskriva
B. större mått av
passionerat tragiskt patos
och bred humor,
Fletcher däremot större
smidighet och
uppfinningsrikedom ; B. var
den djupare och
inner
ligare, Fletcher den genom lättflytande stil
mera glänsande. Bland deras tragedier märkas
»Philaster or Love lies a-bleeding» (omkr.
1609), »The maid’s tragedy» (omkr. 1609),
bland komedierna »The knight of the burning
pestle» (omkr. 1610) och »A king and no king»
(omkr. 1611). Samlade folioupplagor av deras
skådespel utgåvos 1647 och 1679; bland nyare
uppl. märkas en av A. Dyce (11 bd, 1843—46),
en av Bullen (12 bd, 1904 fl.) och en av A.
Glover och A. R. Waller (15 bd, 1905 fl.) samt
ett urval i »The Mermaid series» (2 bd). Litt.:
G. C. Macaulay, »Fr. B.» (1883).
Beaumont-Hamel [båmå’-ame’l], by i
Frankrike i dep. Somme, 9 km n. om Albert, nära
Sommes biflod Ancre. Under världskriget gick
tyska försvarslinjen, sådan den fixerades i okt.
1914, över B. Vid de allierades stora offensiv
sommaren 1916 utgjorde B. nordligaste gränsen
för den frontlinje, som bestämts för anfallet.
Engelsmännen försökte vid slagets början 1 juli
förgäves erövra B., som dock ej intogs förr än
i Sommeslagets sista skede 13 nov. Vid sin
stora offensiv 1918 tögo tyskarna byn 26 mars.
Den återtogs av engelsmännen 22 aug. vid de
allierades allmänna anf all. M. B-dt.
Beaumont-Vassy [båmå’-vasi’], É d o u a r d,
vicomte de, fransk historiker (1816—76). Var
från 1840 en tid anställd vid franska
lega
tionen i Stockholm och skrev då de historiska
arbetena »Les suédois depuis Charles XII
jus-qu’ä Oscar I» (1841; 3:euppl. 1847) och
»Swe-denborg ou Stockholm en 1756» (1842). Han
var sedermera prefekt (1851—53) och ådömdes
1859 för bedrägliga finansspekulationer två
års fängelse. B. utgav även ett
samtidshisto-riskt verk, »Histoire de mon temps» (1855—65).
Helgeandshuset i Beaune.
Beaune [bän], stad i Bourgogne, ö.
Frankrike, dep. Cöte-d’Or, 38 km s. s. v. om Dijon,
vid foten av Cöte d’Or; 11,661 inv. (1921).
Mycket berömda viner. Bland stadens
byggnader märkes helgeandshuset, grundlagt 1443,
som är ett av de bäst bevarade exemplen på
medeltida träarkitektur i Frankrike (se
ovanstående bild).
Beaune-la-Rolande [bä’n-la-rålä’d], stad i
franska dep. Loiret, 45 km n. ö. om Orléans;
1,620 inv. (1921). Här besegrade preussarna
under general v. Voigts-Rhetz 28 nov. 1870 en
flerdubbelt större fransk truppstyrka under
general Crouzat. Stadens kyrkogård var
stridens brännpunkt.
Beaunis [båni’], Henri É t i e n ne, fransk
läkare (f. 1830). Deltog som överfältläkare
i fransk-tyska kriget 1870—71, var sedan
professor vid medicinska fakulteten i Nancy
och blev 1889 organisatör och ledare av det
första franska laboratoriet för fysiologisk
psykologi vid Sorbonne. I »Le somnambulisme
provoqué» (1889) framlägger han
Nancysko-lans teorier om hypnotismen.
Beauregard [båu’rigäd], Peter G u s t
a-vus Toutant, nordamerik. sydstatsgeneral
(1818—93). Utmärkte sig som artilleriofficer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
