Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beck, Ellen - Beck, Franz - Beck (Beck-Rzikowsky), Friedrich von - Beck, Hans - Beck, Jakob Siegmund - Beck, Johann Tobias - Beck, Max Wladimir von - Beck, Victor - Beck, Vilhelm - Beckasiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Beck, F. von—Beckasiner
1068
1900-talet) lovordats för sin kraftiga
mezzosopran och sitt patetiska föredrag. A. L.*
Beck, Franz, från Tyskland till Sverige
inflyttad bokbindare (1814—88). Bördig från
Rhen-Hessen, blev B. bokbindarmästare i
Stockholm 1843 och gjorde sig känd som
skicklig förfärdigare av praktband i 1840- och
1850-talets stil (monteringar av pärlbroderier
o. s. v.) men övergick småningom till
självständigare orneringar med flärdfriare
utsmyckning. Hos hans firma, sedan 1876
kallad F. Beck & son, ha många framstående
svenska bokbindare fått sin första utbildning.
— Dottern, J u 1 i a B. (f. 1853 23/i»), har gjort
sig känd som textarinna och målarinna.
Beck (B. - Rzikowsky), Friedrich
von, greve, österrik, general (1830—1920).
Personlig adjutant hos kejsar Frans Josef
från 1863 och intill 1882 chef för kejserliga
militärkansliet, vann B. i hög grad kejsarens
förtroende samt utövade stort inflytande på
alla militära frågor. Som generalstabschef
1882—1906 var han mycket verksam för att
förbättra de särskilda truppslagens
organisation och höja härens krigsberedskap. Vid sin
avgång som generalstabschef upphöjdes han
till greve. B. utövade stort inflytande även
i viktiga politiska frågor och särskilt i
personalangelägenheter. 1916 blev B.
generalöverste. M. B-dt.
Beck, Hans, dansk balettdansör (f. 1861).
Blev 1881 solodansör och var 1894—1915
balettdirigent vid Kungl. teatern i Köpenhamn.
Han förenade i sin dans spänstig
ungdomskraft och elegant teknik med en utmärkt
dramatisk karakteristik och ett medryckande
temperament. Danserna i baletten »Den lille
havfrue» äro komponerade av B.
Beck, Jakob Siegmund, tysk filosof
(1761—1842), prof, i Rostock. Var
anhängare av Kants kritiska filosofi men förnekade
dock »tinget i sig».
Beck, Jo hann Tobias, tysk teolog (1804
—78), prof, i dogmatik och etik i Tübingen
från 1843. Var representant för en
biblisk-teosofisk riktning, som ställde sig emot Baurs
kritisk-spekulativa. Teologien bör, enligt B.,
frigöra sig från de
historiskt givna formerna
för kyrkoläran och gå
direkt till den heliga
skrift, som innehåller
allt, som hör till
människans frälsning, i ett
levande system. Den
kristne skall tolka
bibeln ur de inre
erfarenheter, som vid
läsningen av densamma
bekräfta ordets
sanning (pneumatiskt).
Den beckska teologien
har även i Sverige och Finland varit mycket
uppmärksammad. Bland dess svenska
målsmän må nämnas O. F. Myrberg, V. Rudin och
J. A. Ekman. Av B:s arbeten ha till sv.
översatts bl. a. »Kristliga tal» (1872), »Den
bibliska själalärans grunddrag» (2:a uppl. 1873),
»Kyrka oeh stat» (1875) och »Om nådavalet»
(1893). — Jfr biogr. av B. Riggenbach (1888).
Beck, Max Wladimir von, österrik,
politiker, frih. (f. 1854). Var lärare i
statsrätt och politisk rådgivare åt tronföljaren
Frans Ferdinand. Förste minister 1906,
genomförde han en ingripande valreform med
allmän rösträtt och lyckades 1907 genom en
överenskommelse med Ungern om
tullunionens bestånd till 1917 lösa en gammal
tvistefråga. Striden mellan tyskar och tjecker i
Böhmen medförde hans ministärs avgång 1908.
Beck, Victor, bokbindare (f. 1852 12/3),
son till Franz B. Blev 1876 delägare i
faderns firma (F. Beck & son) och verkade för
bokbinderiets höjande genom strängare
anspråk på stil och material. Särskilt arbetade
han med lädermosaik och läderplastik för de
praktband, på vilka han specialiserat sig. I
en minnesskrift vid firmans femtioårsjubileum
(1893) har han lämnat bidrag till
bokbinderiets historia i Sverige åren 1843—93.
Beck, Vilhelm, dansk präst (1829—1901).
Blev 1856 kaplan och var från 1865
kyrkoherde (från 1874 i sin födelsesocken örslev på
Själland). Han predikade i början lagen i all
dess stränghet men blev »omvänd» genom en
upplevelse 1859 och förstod, att han måste
vänta allt av nåden. Han kunde dock lika
litet försona sig med grundtvigianismens ljusa
syn på människolivet och dess uppfattning av
den heliga skrift som med »den döda
högkyrkan». B. tog 1861 ledningen av »Kirkelig
förening for indre mission» och förstod att
med stor myndighet organisera inre
missionen till en utomordentlig makt i samhäl
let under anslutning till folkkyrkan och den
ortodoxa läran. 1896 hade han en häftig sam
manstötning med universitetets professorer,
emedan de enligt hans mening genom att hylla
den nya bibelkritiken icke visade bibeln
tillräcklig vördnad. B. var en kraftfull, i
uttrycken våldsam, ytterst verkningsfull predikant,
och stora skaror flockades kring honom. Han
utgav den inre missionens tidningar, flera
uppbyggelseböcker (ett par övers, till svenska)
och predikosamlingar. B:s självbiografi
(»Er-indringer») utkom 1901.
Beckasiner, Gallinägo, ett släkte
beckasin-fåglar. Det omfattar 24 arter, utbredda i
de tempererade och varma delarna av hela
jorden. Till färgen äro de
gråbrunspräckliga. Vingarna äro smala och spetsiga,
näbben lång, rak och böjlig. Släktets
förnämsta kännetecken äro, att nedre delen av
underbenet är bar och att huvudet har mörka
läugs-band. I vårt land finnas tre arter.
Dubbel-beckasinen (G allina g o media) har hjässans
svartbruna färg delad av ett smalt gulaktigt
band längs hjässans mitt. Bröstet och stundom
buken ha mörka tvärfläckar. Tarsens längd
är större än halva näbblängden. Den före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
