Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beckasiner - Beckasinfåglar - Beckaskog - Becke, Friedrich Johann - Beckenham - Becker, Adolf von - Becker, Albert - Becker, Christiane, f. Neumann - Becker, Frans Josef von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Beckasinfåglar—Becker, F. J. von
1070
Dubbelbeckasiner.
kommer i Europa och v. Asien, hos oss från
Skåne till Lappland. I s. delen av Sverige
har beståndet minskats till följd av
torrläggningar, i landets norra delar är
dubbel-beckasinen på sina ställen ännu rätt allmän.
Dess vinglängd är omkr. 140—150 mm. E
n-kelbeckasinen el. horsgöken
(Gal-lina g o gallinago) har även ett ljust längsband
i hjässans mitt. Bröstet och buken äro
däremot på de fullvuxna rent vita, och tarsens
längd är mindre än halva näbbens. Fågelns
vinglängd är blott 125—135 mm. Denna art,
som är häckfågel i Europa samt n. och
mellersta Asien, finnes över hela landet men är
liksom den föregående mindre talrik nu än
förr. Halvenkla beckasinen
(Gallinago gallinula) har huvudet ovan svartbrunt
utan ljust längsband, hals och kräva
svartfläckiga. Denna art är den minsta av våra b.,
vinglängden är endast 100—116 mm. Den
häckar i n. Europa och Asien, hos oss ned till
Jämtland. Söderut träffas den under flyttning.
B. äro flyttfåglar. Rend.
Beckasinfåglar, Scolopacinae, en underfamilj
av fam. snäppfåglar. Hithörande fåglar
äro igenkännliga framför allt därpå, att ögat
sitter mycket långt bakåt på huvudet. Näbben
är lång och i spetsen beklädd av en mjuk hud
med talrika känselkroppar. B. äro mer el.
mindre skymnings- eller nattdjur. De vistas
i fuktiga trakter och leva av maskar, larver,
insekter m. m. Vid parningstiden utföra
hanarna ett slags lek, växlande hos olika arter.
B. ha utmärkt kött och äro föremål för ivrig
jakt. 7 släkten äro kända, däribland
becka-s i n e r (Gallinago) och morkullor
(Sco-lopax). Rend.
Beckaskog, se Bäckas k o g.
Becke, Friedrich J o h a n n, österrik,
mineralog och petrograf (f. 1855). 1890 prof,
i Prag, sedan 1898 prof, i Wien. B:s viktigaste
skrifter beröra dels optiska bestämningar av
fältspatgruppens
mineral, dels
magmor-nas kemiska
systematik, dels de östalpina
kristallina
skiffrarnas petrogenes,
inom alla tre områdena
banbrytande arbeten.
B. är en utmärkt
lärare, och hans
institution har länge varit
samlingsplats för
yngre petrografer. B.
utger sedan 1890
Tscher-maks »Mineralogische
und petrographische Mitteilungen». Sedan 1899
led. av Österrikes vetenskapsakademi,
fungerar han sedan 1911 som dess
generalsekreterare. P- Q-
Beckenham [be’knem], stad i eng. grevsk.
Kent, 10 km s. ö. om London; 33,350 inv.
(1921). Villaförstad till London.
Becker, Adolf von, finl. genremålare
(1831—1909), bror till F. J. von B. Studerade
i Köpenhamn, Düsseldorf och Paris (från
1859); var den förste finländske konstnär,
som utbildade sig i
Frankrike. Couture,
Cogniet och Bonnat
voro bland hans
lärare. Hans ofta
anek-dotartade motiv äro
hämtade från
barna-världen och från det
franska och
österbottniska folklivet. 1869
—92 var han
teck-ningslärare vid
Helsingfors universitet;
han hade också en
privat konstskola. Som
lärare och som Finlands främste figurmålare
före Edelfelt spelade han en viktig roll i sitt
lands konstliv. Professors titel 1879. H. W—n.
Becker, Albert, tysk tonsättare (1834—
99). Kompositionslärare vid Scharwenkas
kon-servatorium i Berlin och sedan 1891 dirigent
för domkören där. Anslöt sig till klassiska
mönster och komponerade mest kyrkomusik.
Becker, Christiane, f. Neumann, tysk
skådespelerska (1778—97). Tillhörde några år
Weimars hovteater som primadonna. Goethe
skrev elegien »Euphrosyne» till hennes minne.
Becker, Frans Josef von, finl.
ögonläkare (1823—90), son till Reinhold v. B. Blev
1854 den förste innehavaren av lärostolen i
fysiologisk kemi och farmakologi vid
Hel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
