Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beduiner - Bedövningsmedel, Anestetiska medel - Beecher, Charles Emerson - Beecher, Henry Ward - Beecher, Lyman - Beecher Stowe, Harriet Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Beecher—Beecher Stowe
1086
dunstning framkalla en stark avkylning
(k ö 1 d a n e s t e s i). — De allmänna
bedövningsmedlen, eter, kloroform, b r o
m-etyl, lustgas m. fl., tillföras genom
inandning (inhalationsanestesi) och
verka särskilt på hjärnan.
Verkan inledes i regel av ett kortvarigt
»rus», ej sällan utmärkt av högröstat tal,
häftiga rörelser o. dyl. Därefter följa
fullständig medvetslöshet och allmän
förslapp-ning av musklerna, och under detta tillstånd
(den egentliga »narkosen») kunna de mest
ingripande operationer utföras, utan att
patienten känner minsta smärta eller har någon
uppfattning av vad med honom företages.
Vid bruk av allmänna anestetiska medel
kan det hända, att andning och
hjärtverksamhet avstanna. Särskilt kräver sövning av
personer, som lida av hjärtfel, njur- eller
lungåkommor, mycken försiktighet. Vid
tillbud till fara inledes konstgjord andning.
För att minska risken av olycksfall under
narkosen ävensom av obehagliga
efterverkningar söker man inskränka sövningstidens
längd och mängden av förbrukade anestetiska
medel och använder lokal anestesi, där så
ske kan. Då faran visat sig vara större av
kloroform än eter, har det senare medlet
numera fått ersätta det förra. Efter
uppvaknandet ur narkosen förekomma ej sällan
illamående och kräkningar — mer efter
kloroform än efter eter, vilken senare däremot har
större benägenhet att reta andningsorganen.
— Lustgasen gives medelst en särskild
apparat. Den åstadkommer ett slags
kvävning men har f. ö. en ej oangenäm verkan
(glada fantasier — därav »lustgas»). Denna
verkan kan emellertid ej underhållas någon
längre tid, varför lustgasen huvudsakligen
kommit till användning vid smärtsamma
tandutdragningar eller andra helt kortvariga
ingrepp. En liknande användning har även
brometyl, som upphäver smärtkänslan
för en stund, utan att medvetandet behöver
fullständigt försvinna. (J. E. J—n.)
Beecher [bfftja], Charles Emerson,
amerik. paleontolog (1856—1904). Var 1878—
88 anställd vid staten New Yorks
naturhistoriska museum under prof. James Hall, flyttade
1888 till Yaleuniversitetet i New Haven, där
han blev professor i paleontologi. Han har
behandlat paleozoiska evertebrater, brachiopoder
och särskilt trilobiter, och hans arbeten ha
väsentligen vidgat kännedomen om denna
sistnämnda djurgrupp. K. A. G.
Beecher [bi’tjo], Henry Ward,
nord-amerik. predikant (1813—87), son till Lyman
B. och bror till Harriet Beecher Stowe. Blev
1847 predikant vid
den
kongregationalis-tiska Plymouthkyrkan
i Brooklyn och
verkade till sin död med
enastående framgång
både som predikant
och föreläsare. Hans
vältalighet utmärkte
sig genom ett
kraftfullt, originellt språk
och en saftig humor.
B. var liksom systern
ytterligt verksam i
agitationen mot
ne
gerslaveriet och ivrade även kraftigt för
nykterhetssaken och kvinnoemancipationen. B.
meddelade 1878 sin församling, att han ej
kunde tro på eviga straff, och 1882 utgingo
han och församlingen ur det
kongregationa-listiska kyrkosamfundet.
Beecher [bVtfe], Lyman, nordamerik.
teolog (1775—1863). Var en av sin tids
berömdaste predikanter, ivrig nykterhetstalare
och deltog även i de tidigare striderna mot
negerslaveriet. Sju av B:s söner blevo
kongre-gationalistiska predikanter (däribl. H. W. B.).
Beecher Stowe [bfftja ståu’], Harriet
Elisabeth, nordamerik. romanförf:na (1812
—96), dotter till Lyman Beecher och 1836 g. m.
prästmannen, sedan teol. prof. Calvin E.
Stowe. Hennes sociala, till mer än 20 språk
Beduintält i öknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
