Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befallningsman - Beffroi - Befolkningslära - Befolkningspolitik - Befolkningsstatistik - Befordran - Befrakta - Befruktning - 1. Befruktning hos djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Befallningsman—Befruktning
1094
Befallningsman. 1. I forna dagar titeln på
en ämbetsman, som var på samma gång
konungens fogde över ett visst område och
kommendant på något av kronans slott (jfr
Fogde). — 2. I några svenska landskap
ålderdomlig benämning på länsmannen. —
3. Gårdsfogde, ladufogde, rättare.
Beffroi i Tournai.
Beffroi [befrcoa’], fr. (eng. belfry, ty.
Bel-fried el. Bergfried, fsv. bergfrid, barfrid; eg.
»fredsbärgning», skydd för freden), torn. Ordet
betecknar eg. »kärnan», det centralt anlagda
huvudtornet, i en medeltidsborg (se Borg).
Det användes också som beteckning för de
stora vakt- och klocktorn, som i medeltida
städer uppfördes i förening med rådhus eller
andra offentliga byggnader eller ock isolerade.
Se B r y g g e och G e n t. — Även ett rörligt
belägringstorn av trä kallades beffroi.
Befolkningslära, se Demograf i.
Befolkningspolitik, se Demograf i.
Befolkningsstatistik, se Demograf i.
Befordran, en statstjänstemans förflyttning
från en lägre till en högre befattning. De
viktigaste bestämmelserna ang. tillsättning av de
ämbeten och tjänster, å vilka Konungen
utfärdar fullmakter, äro intagna i R. F. § 28.
I övrigt finnas bestämmelser i k. kung. 12
maj 1865 ang. förändrade villkor för
anställning i statens civila tjänstebefattningar med
ändringar 16 febr. 1872 och 5 maj 1882 samt
i instruktioner eller liknande författningar
för en del ämbetsverk och myndigheter
beträffande vissa tjänster. Tillvägagångssättet
vid utnämningar är i Sverige högst växlande
för olika befattningar. Enhetliga
bestämmel-aer, sammanförda i en befordringslag, finnas
icke. En del befattningar tillsättas av
Konungen, sedan de först förklarats lediga och
ansökningar till befattningarnas erhållande
inkommit. I vissa fall uppsätter vederbörande
myndighet tre av de sökande på förslag. Till
vissa befattningar skall förslaget åtföljas av
förord för en av de å förslaget uppförda.
Endast beträffande ett fåtal tjänster är Konungen
bunden av förslaget (se R. F. §§ 29 och 31).
En del befattningar tillsättas av Konungen
utan ansökan, särskilt högre sådana och alla
rent militära. Andra, särskilt lägre, tillsättas
ofta efter ansökan av vederbörande
myndighet. över dylik utnämning kan besvär anföras
hos överordnad myndighet, i sista instans hos
Konungen i statsrådet. För präster gälla lag
av 9 dec. 1910 ang. tillsättning av. prästerliga
tjänster och lag av 3 juni 1921 om upphävande
av patronatsrätt; för professorsbefattningar K.
m:ts statuter 28 jan. 1916 för universiteten i
Uppsala och Lund samt stadgar s. d. för
Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Ansökan
till en tjänst skall vara åtföljd av
vederbörligen bestyrkt tjänste- eller meritförteckning.
Grunden för all befordran är förtjänst och
skicklighet. Om betydelsen av begreppen
förtjänst och skicklighet har ofta tvistats. I en
förordning 23 nov. 1756 om grunderna för
befordran i statens tjänst, det s. k. t j äns
tebetänkandet (se d. o.), menas med
förtjänst meriter eller tjänsteår och med
skicklighet studier och i statens tjänst förvärvad
erfarenhet. Nu torde med förtjänst avses
erfarenhet, förvärvad inom statstjänst i
allmänhet, och med skicklighet erfarenhet, förvärvad
å en befattning, likartad med den, till vilken
man befordras. Vid tillsättning av en del
befattningar, t. ex. militära t. o. m.
kaptens-graden, tages hänsyn huvudsakligen till
tjänsteår. B. säges då ske efter tur och
ancien-nitet. Fordran på viss ålder, manligt kön,
svenskt medborgarskap och viss religion —
kristen eller mosaisk — finnes för en del
befattningar.
Litt.: Th. Rabenius, »Handbok i Sveriges
gällande förvaltningsrätt», I (1875); Chr.
Nau-mann, »Sveriges statsförfattningsrätt», II
(1880); I. Flodström, »Behovet av en
befordringslag» i tidskr. Från Svenska
statsförvaltningen år 1914 m. fl. artiklar i ämnet i samma
tidskrift. Ldht.
Befrakta, avtala om forslande av gods eller
människor, som regel med visst fartyg, från
en ort till en annan. — Befraktare, den,
för vars räkning ett fraktavtal ingåtts. —
Befraktningsagent, se
Skepps-mäklare. Jfr även Certeparti.
Befruktning består hos såväl växter som
djur i en sammansmältning av den hanliga
och honliga könscellen samt av dessas kärnor.
B:s betydelse är dels att ge den honliga
cellen, ägget, impulsen till utveckling (äggets
aktivering), dels att sammanföra
könscellernas arvsubstanser.
1. Befruktning hos djuren. Ur s. k.
urkönsceller, vilka ännu ej präglas av någon
könsskillnad, framgå efter talrika celldelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
