Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Begrepp - Begtrup, Holger - Beguiner - Begum - Beguni, Stranniki - Begynnelseljud - Begåvning - 1. Begåvningsarter - 2. Begåvningsgrader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nn
Begtrup—Begåvning
1112
betraktas såsom en fixerad produkt av
föregående omdömesverksamhet. S—e.
Begtrup, Holger, dansk folkhögskoleman
(f. 1859). Blev 1882 lärare vid Askov och
upprättade 1895 Frederiksborgs folkhögskola,
som genast blev en av landets allra största.
B. är en framstående folklig talare och en av
den grundtvigska riktningens ledare. B. har
förutom grundläggande skrifter om Grundtvig
och en edition »Udvalgte skrifter» av honom
(10 bd, 1904—10) även utgivit biografier över
Christen Berg (1896) och Jakob Knudsen (1918)
samt det stora verket »Det danske folks
his-torie i det 19. aarhundrede» (4 bd, 1909—14).
Beguiner [-gi’], se B e g i n e r.
Begum, hederstitel för furstinnor och andra
förnäma muhammedanska kvinnor i Indien.
Beguni el. S t r a’n n i k i (»flktingar» el.
»kringvandrare»), en av de talrika ryska
sekter, som förgrenat sig ur raskorörelsen (se
Raskol n ike r). Sektens upphovsman,
E-phimius, uppträdde mot slutet av 1700-talet.
»Det apokalyptiska vilddjuret», förkunnade
denne, »är tsarväldet; dess avbild är den
borgerliga makten, dess kropp den andliga
makten (kyrkan).» För att frigöra sig helt från
detta välde måste man undvika all beröring
med det officiella världsliga och andliga
väsendet. Sektens medlemmar föra ett
kringvandrande liv, hållande sig dolda i ödemarker
eller bland anhängare, som för varandra
anordna gömställen. Trots grymma förföljelser
ha de fanatiska b. ökats i antal. J. S.
Begynnelseljud, se U d d 1 j u d.
Begåvning (synonymer: anlag, »läggning»),
fallenhet för, förmåga av viss verksamhet; den
medfödda, förr eller senare framträdande
faktorn i en prestation (i motsats till
övning-e n); närmast de högre graderna av anlag.
Medan t. ex. för Cartesius, Leibniz, Locke och
Helvétius förmågan i allt väsentligt berodde
på omgivning, uppfostran och
levnadsomständigheter (miljö) och de flesta
skolorganisato-riska åsikter och strävanden förutsätta en
miljöns och övningens övervikt, tenderar
nyare pedagogik att tillerkänna den av
viljan oberoende, av individens psykofysiska
konstitution beroende begåvningen (anlaget;
ofta ej klart skilt från arvet) karaktären av
grundval och förutsättning även för övningens
effektivitet. B:s grad och egenart bestämma
gränserna för individens bildbarhet,
uppfostrans och undervisningens resultat.
Psykologiskt uppfattas b. som disposition för
viss verksamhet, yttrande sig i lätthet att lära
denna och vanligen men ej alltid förenad med
glädje vid dess utövande, »intresse», i det hela
konstant under individens liv, ehuru
varierande med ålder o. s. v. Då andelen av fallenhet
och övning i praktiken ofta är obestämbar,
tenderar språkbruket att beteckna praktisk
lämplighet för och framgång i viss verksamhet
icke som färdighet, skicklighet el. dyl. utan
som begåvning, oberoende av i vad mån den
är medfödd eller icke. Så urskiljas teoretisk
studiebegåvning, »praktisk», mekanisk,
konstnärlig, militärisk, teknisk, organisatorisk b.,
och i skolpraxis plägar man särskilja språk-,
matematik-, historie-, religiös, minnes-,
förstånds- och viljebegåvning o. s. v.
Begåvningen äger dels art, dels grad. Dess
lägsta grader (t. ex. av intellektuell b.: idioti,
imbecillitet, debilitet) betecknas som
utveck-lingshämningar (medfödda el. genom sjukdom
förvärvade), dess högsta grader pläga kallas
talang, snille och geni, det senare dock endast
vid originalitet och nyskapande förmåga.
1. Begåvningsarter. Psykologisk och
pedagogisk begåvningsanalys äger rum genom
pre-stationsförsök med korrelationsstatistisk
analys av resultaten. Den har t. ex. för teoretisk
begåvning lett till teorien om en central
faktor (se Intelligens). »Praktisk b.» utgör
ett samlingsnamn för all slags lämplighet och
framgång i praktiska arbetsarter (utan
hitintills bekant medfödd central faktor) från de
enklaste manuella arbeten till de högsta
organisatoriska arbetsledaregenskaper. I många fall
är den liktydig med fördelaktiga arbets- och
viljeegenskaper (ss. ordentlighet, pålitlighet,
snabbhet, sparsamhet, energi, uthållighet,
initiativ, förtänksamhet, skötsamhet); ofta är
den liktydig med »personlig effektivitet» och
»företagaregenskaper». Praktiska färdigheter
i skolor visa i allmänhet en viss lägre men
dock tydlig positiv korrelation med allmän
intelligens. Musikalisk b. består i ett flertal av
varandra rätt starkt oberoende
gehörsegenska-per och motoriska egenskaper, växlande för
olika instrument; endast då de i större antal
sammanträffa hos en individ, innebära de högre
och allsidigare receptiv musikalisk fallenhet.
Den äldre tendensen att förväxla färdighet
med b. ledde till en benägenhet att
stillatigande förutsätta en på förhand bestämd harmoni
mellan olika yrkesverksamheter och
begåvningsarter. Emellertid ha nyare psykologi och
pedagogik fr. o. m. Spearman (1904) och
Bi-net (1908) börjat i prestationsförsök bestämma
begåvningsgrader genom direkt prövning och
psykotekniken (yrkespsykologien) fr. o. m.
Münsterberg (1912) börjat systematiskt
undersöka kvalifikationerna för olika yrken i
avsikt att så småningom skapa vägledning och
rådgivning vid yrkesvalet. Därmed har den
åsikten alltmer gjort sig gällande, att de
flesta yrken kräva långt mer allsidig
begåvning för framgångsrikt utövande än tidigare
in setts.
2. Begåvningsgrader. Mätning av
begåvningsgrader kan ur praktiken exemplifieras
med betyg för olika prestationer. Sedan det
under de senaste årtiondena visat sig, att
be-gåvningsgradernas förekomst och fördelning i
många fall nära ansluta sig till den normala
gaussiska fördelningskurvan och genom
upptäckten av rangordningsmetodernas
brukbar-het för mätningsändamål, har ett stort antal
begåvningsskalor utbildats: den första av
Bi-net (1908 och 1911) för allmän intelligens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
