Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beginer (beguiner) - Beginerå - Begna - Begonia - Begravning - Begravningskassa - Begravningsplats - Begravningsvapen - Begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Beginerå—Begrepp
1110
i Nederländerna. En präst i Liége,
Lam-bert le Bèghe (den stammande), hade
omkr. 1180 där grundat en förening av
kvinnor, vilka förpliktade sig till ett halvt
munk-artat liv med underhåll genom eget
handarbete i ett gemensamt hus. De tre munklöftena
avlades, men ej såsom bindande för livet.
Kärleksverksamhet, själavård bland kvinnor och
strävan att förinnerliga det religiösa livet
voro huvuduppgifterna. De kallades på spe
b e g i n e r, men det intryck de gjorde var
ofantligt, och rörelsen spred sig raskt under
1200-talet till Frankrike, Schweiz, Böhmen och
Polen. Beginhusen (fr. béguinages) kommo att
spela en roll som fattighus för kvinnor. Efter
b :s föredöme uppstodo ock manliga föreningar,
begärde r, som förenade handarbete med
asketiskt liv. Ofta fingo franciskaner
ledningen av begin- och begardhusen, varför b.
och begarder blevo hatade av dominikanerna.
Sedan b. liksom begarderna under senare
hälften av 1200-talet varit utsatta för häftiga
förföljelser, blevo de på grund av kätterska
åskådningar fördömda 1311 och fingo
genomgå en lång martyrtid. Först-efter kyrkomötet
i Konstanz 1417 förbättrades deras ställning
något. Medan begarderna efter reformationen
försvunnit, finnas ännu beginhus som ett slags
världsliga kloster i Holland och Belgien.
Litt.: P. Fredricq, »Les documents de
Glasgow concernant Lambert le Bègue» (i
Bulletin de 1’académie royale de Belgique, 3 série,
tome 19, 1895); H. Haupt, art. »Beginen und
Begarden» i »Realencyklopädie für
protestan-tisehe Theologie». Y. B.
Begi’nerå. 1. Understa rån på aktersta
masten (kryssmasten) å ett fullriggat skepp.
2. På skonertar och galeaser, vilka sakna
märs, skotas det mot märsseglet svarande
seglet, benämnt toppsegel, till en f o c k- eller
beginerå, som sålunda är understa rån
å masten. Ä denna rå föra de oftast ej något
fast segel, men därunder kan vanligen ett
flygande segel, bredfock, upphissas, ö-g.
Begna, biflod till Dramselven (se d. o.).
Begönia, växtsläkte, hörande till fam.
Bego-niaceae, innefattande över 400 i tropiska
länder inhemska saftrika örter eller buskar med
sneda blad. Blommorna äro enkönade med
enkelt hylle, undersittande trekantigt
eller trevingat fruktämne och talrika
ståndare. Många b. odlas i växthus och
boningsrum eller på kalljord, dels för
sina ofta vackert färgade blad (t. ex.
B. rex och B. imperialis), dels för
sina praktfulla blommor (t. ex. B.
boliviensis). Synnerligen omtyckta
äro knölbegoniorna (t. ex. B.
Froebelii och B. Veitchii). Genom
korsning har frambragts en otalig
mängd vackra hybrider. G. M-e.
Begravning, se Gravskick och
Jordfästning.
Begravningskassa, stundom namn på
förening för beredande av penninghjälp
till avliden ledamots begravning; den är
vanligen ställd i samband med sjukkassa (se d. o.).
Begravningsplats, se Gravskick och
Kyrkogård.
Begravningsvapen, även kallade an vapen,
mindre vapensköldar, som representerade en
adelsmans olika anor, efter hans frånfälle
fördes i likprocessionen jämte hans
huvudbaner och uppsattes kring detta i kyrkan.
Begrepp. 1. Abstrakt förnimmelse, som
upptager det hos flera enskilda föremål lika
och gemensamma. Begreppen utvecklas
genom abstraktion ur åskådningarna och
fast-hållas med tillhjälp av orden. Begreppets
innehåll fixeras genom definition (se
d. o.). Berkeley och efter honom många
nutida psykologer, såsom Höifding m. fl.,
omfatta en psykologisk n o m i n a 1 i s m,
enligt vilken man bestrider möjligheten av
abstrakta begrepp och anser alla
förnimmelser vara åskådliga och konkreta. Man kan
ej tänka en triangel i allmänhet utan endast
en viss triangel, liksidig, likbent eller
olik-sidig; man kan ej tänka färg i allmänhet
utan endast en viss bestämd färg o. s. v. Det
enda sammanhållande är det ord, som
betecknar flera åskådningar; sedan får en enskild,
mer eller mindre svävande och obestämd
åskådning stå såsom representant för hela klassen
av i viss mån likartade åskådningar.
För-fäktarna av den gamla begreppsteorien
medge, att vid b. fragment av enskilda
åskådningar genom association följa med, men anse,
att detta ej utesluter, att man i abstraktionen
fasthåller vissa abstrakta bestämningar och
sammanfattar dem i b. De anse det logiska
tänkandet annars oförklarligt.
2. I logiken fattas begreppet såsom en av
tankeformerna vid sidan av omdömet och
slutledningen (se d. o.). Från dem skiljes
begreppet såsom den tankeform, i vilken det
tänkta fattas såsom en enhet, under det att
i de båda andra tankeformerna i det tänkta
olika mångfaldsmoment från varandra
särskiljas och dock hänföras till varandra. Så
är t. ex. tanken »triangel» ett begrepp,
tanken »trianglar äro figurer» däremot ett
omdöme. I den psykiska utvecklingen går
omdömet före begreppet, så att detta därför kan
Bladbe^onia.
Knölbegonia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
