Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Behemot - Behenolja, Urmakarolja - Behistan - Behle, Anna Charlotta - Behm, Axel Alarik - Behm, Vilhelm Emanuel - Behn, Andreas von - Behn, Aphra - Behncke, Paul - Behov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Behemot—Behov
1116
Behemöt, ett stort djur, som beskrives i
Job 40: 10—19 och anses vara identiskt med
flodhästen. Några forskare ha emellertid redan
här velat spåra den mytologiska föreställning,
som sedermera i t. ex. Henoks bok och Fjärde
Esra bok synes tilldela B. betydelsen av ett
mytologiskt djurväsen, som i likhet med
Le-viatan regerade över världen i dess kaotiska
tillstånd. Jfr Gunkel, »Schöpfung und Chaos»
(1895). E. S-e.*
Behenolja, U r m a k a r o 1 j a, är en
färglös, välsmakande olja, som erhålles ur fröna
(behennötter) av flera Moringa-arter. B.
användes allmänt till smörjning av finare
urverk på grund av sin egenskap att icke
härskna eller torka.
Behistän (fnpers. Bagagtana, nypers.
Bisu-tün), by i västra Persien, nära staden
Ker-manschah. I byns närhet finnes en klippvägg
med märkliga skulpturer och inskrifter i
kilskrift. Inskriften lät Dareios I inhugga för
att föreviga sin tronbestigning och de strider
han fick utkämpa, innan han befäst sitt välde.
Den är avfattad på tre språk: gammalpersiska,
nysusiska och ackadiska. Den gammalpersiska
texten innehåller 400 rader på 5 kolumner,
den nysusiska är anbragt i 3 kolumner till
vänster därom. Den ackadiska står ovanför
denna och till vänster om en serie reliefer;
dess 100 rader upptaga två sidor av en vinkel
av klippan, men på den sida, som innehåller
början av raderna, är skriften förstörd.
Relieferna föreställa Dareios, sittande på sin
tron med 9 besegrade upprorsmän
sammanlänkade inför konungen. Den gammalpersiska
texten utgavs 1846 av Rawlinson, den
nysusiska har utgivits av E. Norris 1853 och
Oppert 1879. Den ackadiska har utgivits av
Rawlinson och analyserats av Oppert (1864)
m. fl. D. M.*
Behle, Anna Charlotta,
plastiklärarinna (f. 1876 °ls). Tog organistexamen 1896,
studerade sång vid Konservatoriet samt i
Paris 1901—03, utgick 1911 (med »stora
diplomet») från Jaques-Dalcrozes 1910 öppnade
institut för rytmisk gymnastik i Dresden. Hon
innehar sedan 1907 eget plastikinstitut i
Stockholm samt blev 1913 lärarinna i plastisk
gymnastik vid operaskolan och 1916 vid
Konservatoriet. Har gett bemärkta uppvisningar och
även uppträtt som romanssångerska. E. F-t.*
Behm,Axel Alarik
(f. 1871 17/7). Var 1892
—97 anställd vid
Naturhistoriska riksmuseet, sedan 1897 vid
Nordiska museet och
är från 1907
intendent och föreståndare
för dess
naturvetenskapliga avdelningar.
Bland hans skrifter
uå nämnas »Från
Skansens zoologiska
brädgård» (i Fauna och
flora 1908), »Från fjällbygden» (1910), »Från
vildmark och djurgård» (1915) och »Nordiska
däggdjur» (1922). B. är redaktör för 4:e
svenska uppl. av Brehms »Djurens liv».
Behm, Vilhelm Emanuel,
landskapsmålare (f. 1859 23/2). Studerade vid akademien
i Stockholm och en kortare tid i Paris och har
gjort sig känd som en ärlig och känslig tolkare
av svensk natur. Representerad i
Nationalmuseum. G—g N.
Behn, Andreas von, miniatyrmålare
(1650—efter 1713). Elev av Ehrenstrahl,
hov-konterfejare hos Hedvig Eleonora 1679,
hov-miniatör 1693, lämnade Sverige 1710 och skall
sedan ha varit anställd hos konung August av
Polen. Utförde utom miniatyrporträtt bibliska,
mytologiska och allegoriska målningar i litet
format och eklektisk stil. Flera arbeten av B.
finnas i Nationalmuseum. H. W-n.
Behn [bèn el. béin], A p h r a, eng. förf:na
(1640—89). Var gift med en holländsk
köpman, nödgades efter mannens död (före 1666) av
ekonomiska skäl slå sig på litteraturen som
yrke och blev i England den första kvinna,
som levde av sin penna. Efter franska
mönster skrev hon några tragedier och en mängd
ytterligt frivola komedier. Mest bekanta blevo
»The forced marriage» och »The rover». Bland
hennes noveller märkes den på ett motiv ur
verkligheten byggda »Oroonooko or the royal
slave», det första försöket inom eng.
litteraturen att väcka medkänsla för negerslavarnas
ställning V. S-g.
Behncke, Paul, tysk sjömilitär (f. 1866).
Blev konteramiral 1914, deltog med utmärkelse
som chef för 3:e slagskeppseskadern i
Ska-gerakslaget 31 maj 1916 och som chef för
slagskeppseskadern i Östersjön i expeditionen till
ösel och Dagö i okt. 1917. Han blev 1916
viceamiral, var 1918 en kort tid sjöminister
och blev 1920 amiral och chef för den
nyorga-niserade tyska marinen. B. var 1919 ordf, i
den militära kontrollkommissionen vid
demo-leringen av Ålands befästningar. H. J-dt.*
Behov. Behoven äro utgångspunkten för
all verksamhet; deras styrka bestämmes av
den njutning, som skulle följa av deras
tillfredsställande, och av den saknad, som
uteblivande därav innebär. Det utmärkande för
människans behov är, att de äro obegränsade
till antalet men begränsade till sin styrka;
varje enskilt behov skulle fullständigt kunna
mättas, men aldrig en människas alla behov.
Då människans tillgångar äro begränsade,
följer därav, att hon alltid står inför ett val
mellan att ytterligare tillfredsställa ett
delvis redan fyllt behov och att börja
tillfredsställa ett från början mindre starkt men
ännu alldeles obetäckt behov. Detta innebär
ett vägande av behovens styrka sinsemellan,
och därvid kommer man att (mer eller
mindre medvetet) jämföra behovet av ting, som
förefalla alldeles inkommensurabla, t. ex. en
ny hatt och en uppbyggelsebok, ja, även att
jämföra ögonblickets behov med framtidens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
