Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belemnit - Belemnitella - Belfast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Belemnitella—Belfast
1130
Rostrum av Actinocamax
mammiUatug, till vänster i
längdgenomskärning; upptill
till höger alveolen. a/8 nat.
storlek.
bläckfiskars inre skal, det s. k. rostrum
(sv. vätteljus, ty, Donnerkeil, Teufelsfinger),
ett sedan äldsta
tider uppmärksammat
slag av fossil,
vartill vidskepliga
föreställningar i många
länder knutit sig.
Sedan även
benämning för själva
djuren i fråga.
Rostrum (bild 4 r),
som i främre
ändan har en trattlik
fördjupning, a 1 v
e-o 1, utgöres av en
solid kalkkropp,
bildad av kring
längdaxeln koncentriska
lager av fina, radiärt
anordnade
kalkspat-prismor av oftast
gulbrun färg. I
alveolen insköt
spetsen av en konisk
skalbildning, f r a
g-mokonen (bild 4
fr), som endast
sällan finnes bevarad;
genom
urglasliknan-de tvärväggar var
denna avdelad i
talrika luftfyllda
kamrar, förbundna
medelst ett fint, nära
buksidan gående rör, s i f o. På ryggsidan
fortsattes fragmokonens vägg framåt i en tunn,
I o. 2 Rekonstruktion av belemnit från buken och
från sidan. Efter Naef. 3 Rostrum med fragmokon
(fr) i längdgenomskärning. 4 Hela skalet i
rekonstruktion, fragmokonens spets blottlagd.
bladliknande sköld, proostracum (bild 4
pr), innesluten i djurets rygghud. Hos de
levande djuren var hela skalet omslutet av
manteln, således ett inre skal.
Av de mjuka kroppsdelarna finnas stundom
intryck och rester bevarade; man känner
härigenom armarna, ögonen, bläcksäcken,
manteln och fenorna. Allt bevisar, att djuren
varit ganska nära besläktade med de nu
levande tvågälade bläckfiskarna (se
Bläckfiskar). Armarna voro korta och beväpnade
med nedåtböjda hakar i dubbla rader; de torde
ha varit 10 till antalet.
B. uppträda först i trias, fortsätta genom
jura och dö ut mot slutet av kritan. I Skånes
kritavlagringar (se Kritsystemet) finnas
b. av släktena Actinocamax (med grund
al-veol) och Belemnitella (med djup alveol) i de
äldre avdelningarna (senon), medan i den
yngre skånska kritan (danien) b. saknas. Arter
av nämnda båda släkten utgöra ledfossil för
olika zoner i Skånes senon. De äldre zonerna
kännetecknas av olika Actinocamax-axt&r,
medan Belemnitella mucronata är utmärkande för
den översta zonen, närmast under danien,
liksom även för Danmarks skrivkrita. Denna
skiljes lätt från Actinocamax-a.rterna. på sin
mycket djupare, trattformiga alveol, som
sträcker sig långt in i rostrum. A. Hng.*
Belemnite’lla, se Belemnit.
Belfast [be’lfäst], stad i n. ö. Irland,
huvudstad i Northern Ireland (Ulster), vid Lagans
utlopp i Belfast lough; omkr. 425,000 inv.
(1922). Utgör eget grevskap. B., som 1830
blott hade omkr. 50,000 inv., är en modern
stad, regelmässigt byggd, med breda gator,
vackra torg och många palatsliknande
byggnader. I nedre stadsdelen, handelns
huvudsäte, ligga de stora Alexandria- och
York-dockorna. Hamnen är befäst. B. är centrum
för Irlands linneindustri (med 1 mill.
spindlar, 40,000 vävstolar och en arbetarstyrka
av omkr. 85,000 pers.), har mycket stora
skeppsvarv (Harland & Wolff), som
sysselsätta omkr. 30,000 pers., järnindustri,
rep-slagerier och bomullsfabriker, tobaksfabriker,
bryggerier och brännerier. B. är de irländska
presbyterianernas huvudcentrum och har uni-
Stadshuset (City hall) i Belfast, lokal för
Ulster-parlamentets sammankomster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
