Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belfast - Belfort - Belgica, Gallia belgica - Belgica-expeditionen - Belgien - Landskapsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Belfort—Belgien (Landskapsbeskrivning)
1132
versitet (Queen’s college, upprättat 1845 och
utvidgat 1908—09 till Queen’s university of
B.; hade 79 prof, och lärare samt 1,240
studenter 1924) samt en storartad botanisk
trädgård. Staden grundlädes 1604.
Belfort [befä’r]. 1. Territoire de B.,
franskt dep. mellan Vogeserna och Jura;
skäres av Rhen—Rhönekanalen; 609 kvkm,
94,338 inv. (1921). Utgör den del av dep.
Haut-Rhin (Elsass), som Frankrike vid
fredsslutet 1871 fick behålla. Sädesodling.
Järn-och bomullsindustri. — 2. Huvudstad i dep.
B., i Trouée de B. (Burgundiska porten),
mellan Jura och Vogeserna, 360 m ö. h., vid
Savoureuse och omgivet av berg; 39,301 inv.
(1921). Nedanför fästningsklippan
symboliserar ett granitlejon, 22 m långt och 11m högt
(av Bartholdi; se bild vid d. o.), stadens
försvar 1870—71. Merciés krigargrupp »Quand
méme» är rest till minne av samma krig.
Viktig knutpunkt för järnvägslinjer från Paris
och Lyon till Strassburg och Basel.
Maskin-och bomullsindustri. Handel med spannmål
och nederlagsplats för vin. E. L-r.
Stadens största intresse ligger i fästningen,
som försvarar tillträdet från ö. Vid B.
slogo svenska och franska trupper 28 maj
1635 hertigen av Lothringen. B. kom genom
westfaliska freden till Frankrike I 1814 års
krig intogs B. av en bayersk-rysk-österrikisk
belägringshär. Under kriget 1870—71
försvarades fästningen på ett lysande sätt av
Den-fert-Rochereau. Tyskarna kunde icke intaga
den med vapenmakt; den överlämnades till
dem på franska regeringens befallning. Genom
fredsslutet återgick den till Frankrike. Har
sedan moderniserats för att kunna fylla sin
viktiga uppgift som stöd för franska
gränsförsvarets högra flygel mot Tyskland. Som
sådant stöd hade B. stor betydelse under
världskriget. Den nuvarande fästningen har
en radie av omkr. 6 km och en omkrets av
omkr. 40 km med 15 större fort och en mängd
mellan verk och batterier. L. W :son M. (L. af P.)
BeTgica el. G aT 1 i a b eT g i c a, namn på
en gallisk provins under kejsar Augustus.
Belgica-expeditionen, se
Polarexpeditioner.
Belgien, konungarike i n. v. Europa, vid
Nordsjön, mellan Frankrike, Nederländerna,
Tyska riket och storhertigdömet Luxemburg;
30,441 kvkm, 7,666,055 inv. (1924).
Huvudstad: Bryssel (fr. Bruxelles).
INNEHÅLL:
sp.
Landskapsbeskrivning 1132
Geologi ............1133
Klimat..............1134
Växtvärld ..........1134
Djurvärld ..........1134
Befolkning..........1134
Religion............1135
Undervisning .......1135
Tidningspress ......1136
Jordbruk, boskapssköt-
sel och skogsbruk ...1136
Bergsbruk och industri 1136
Handel och sjöfart ...1137
6p.
Kommunikationer......1137
Mynt, mått och vikt... 1137
Finanser.............1138
Armén................1138
Det fasta försvaret..1139
Örlogsflottan........1139
Författning och förvalt-
ning ..............1139
Rättsväsende.........1140
Flagga...............1141
Koloni...............1141
Historia ............1141
Belgiens vapen:
I svart fält ett med röd
utsträckt tunga samt med röda
klor och tänder beväpnat
gyllene lejon.
Landskapsbeskrivning. B. fylles i s. av
Ar-dennerna, genomflytes av Maas (Meuse) och
Schelde (Escaut) och går i n. v. fram till
havet utefter en kuststräcka av omkr. 60 km.
Från
Scheldemyn-ningen utestänges
det av
Nederländerna. N. om
Ar-dennerna ärB.slätt-land, i s. vågigt
och genomdraget
av två parallella
rader av kullar, i
övrigt så gott som
alldeles jämnt,
omfattande de
flamländska slätterna
och i ö. det s. k.
Kempenland
(Cam-pine) samt utmed
kusten och
nederländska gränsen
till Schelde ett lågt
liggande
marsk
land (polder), delvis nedsänkt under havets
nivå. Kusten följes av en rad dyner.
Landets tre höjdzoner bilda Hög-, Mellan- och
Lågbelgien. De två sistnämnda tillhöra i
huvudsak Scheldes flodsystem (Schelde, Leve,
Dender, Senne, Rupel, Dyle, Nethe).
Hög-belgiea genomskäres i djupa floddalar av
Maas och dess bifloder. Av dessa bildar
Sambre med mellersta Maas en flodlinje
längs själva randen av höglandet. Med
höjd-zonerna överensstämmer i huvudsak B:s
uppdelning efter markbeskaffenhet och odling.
Poldern består av bördig havslera, delvis
flodlera. Därefter följer en av naturen ofruktbar
sandzon, »Sandiga B.», som i v. genom den
flamländska befolkningens idoghet förvandlats till
rik och bärande mark men som i ö.
(Kempenland) till stora delar ännu utgöres av hedar,
dynlandskap, tallskogar och sumptrakter. S.
därom kommer B:s fruktbara lerzon, som
omfattar Mellanbelgiens kullar och slätter,
övergång till Ardennerna bildar B :s kolformation,
som framgår från franska gränsen utmedHaine,
Sambre och Maas i riktning mot Aachen. Här
har uppstått ett av Europas tätast befolkade
gruv- och bruksdistrikt. Ardennerna stiga i
jämna, glest odlade kalk-, därefter
skifferplatåer åt s. ö. till Högardennerna, som utmed
tyska gränsen övergå i Hohes Venn med
landets högsta punkt, Botrange (692 m).
Skifferzonen och Högardennerna ha stora skogar och
sumpmarker, kalkplatåerna äro delvis
vattenlösa, bära barrskog eller ligga som hedar.
Bergkaraktär ha dessa lägre delar av
Ardennerna endast i floddalarna, där dessa omgivas
av branta och skarpt formade klippartier.
I B. mer än annorstädes bestämmes
emellertid landskapets karaktär ej blott av
naturlig beskaffenhet och markuppodling utan även
av bebyggelse och stadsbildning. Stora och
industririka städer ligga på flamska slätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
