Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Landskapsbeskrivning - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1133
Belgien (Geologi—Befolkning)
1134
och s. därom i nära synhåll för varandra, och
i koldistrikten ligga gruv- och fabriksstäder
tätt hopade. B:s största stad är Bryssel (fr.
Bruxelles-, med förstäder 787,060 inv.) vid den
lilla floden Senne. På föga mer än 4 mils
avstånd i n. ligger Antwerpen (fr. Anvers),
landets andra stad, vid Schelde, på liknande
avstånd i n. v. Gent (fr. Gand), den fjärde, och
än närmare de betydande städerna Mechelen
(fr. Malines), Leuven (fr. Louvain) och Aalst
(fr. Alost) samt n. v. om Gent Brygge (fr.
Bruges). Inom koldistriktet ligga städerna
gruppvis samlade kring vissa huvudorter,
vardera tillika centrum inom sitt koldistrikt:
Mons, La Louvière, Charleroi och Namur samt
i ö. Liége (ty. Lüttich), som är rikets tredje
stad. Av kuststäderna märkes främst Ostende,
nära franska gränsen Kortrijk (fr. Courtrai)
och Tournai samt vid den tyska Verviers.
Många av B:s städer, främst de flamländska,
ha en ärofull och skiftesrik historia som
medeltida stadsrepubliker, och mäktiga
katedraler, rådhus, vårdtorn, hallar, gillehus och
klosteranläggningar kvarstå från denna tid och
från början av nyare tiden. Vissa städer, som ej
inryckts i den moderna utvecklingen, visa ännu
trogna bilder av gamla tider (Brygge).A.B—n.
Geologi. I geologiskt hänseende erbjuder B.
stor olikhet mellan den n. och s. delen. I s.
delen, Ardennernas bergland, utgöres
berggrunden av paleozoiska bildningar, silur,
de-von och karbon, i öst—västligt strykande veck,
tillhörande den variskiska bergskedjan.
Lagren äro här i hög grad rubbade och störda;
särskilt märkes den stora belgisk-nordfranska
överskjutningen, där lagren från s. blivit
skjutna över mot n. Denna kan följas från
Aachen genom B. och Nordfrankrike till
Kanalen vid Calais, i v. delen visserligen täckt
av yngre bildningar, krita och tertiär. B:s
stenkolsgruvor, från Aachen—Liége till Mons
—Valenciennes, tillhöra denna
överskjutnings-zon. — In. täckas de paleozoiska
bildningarna av yngre sediment, krita och
tertiär, krita i ö. från Aachen—Maastricht till
Gembloux och i v. i trakten av Mons, tertiär
på slättlandet i v. och n., mestadels lösare
avlagringar, sand, grus och lera. I den
mellersta delen av B. gå på enstaka ställen, i
floddalar etc., de äldre bildningarna i dagen,
blottade genom erosion. På slättlandet intaga
de äldre delarna av tertiärsystemet, mest
eo-cen, den s. delen, Flandern, medan på
Kem-penlandslätten, ö. om Schelde, pliocena
avlagringar, mest sand, bilda undergrunden. —
Längs Nordsjön ligger ett bräm av alluviala
bildningar, mest sand, ställvis flygsand med
väl utvecklade dyner. — IB. har man funnit
rikligt med rester av fossila ryggradsdjur,
varför museet i Bryssel i detta avseende är ett
av de rikaste i Europa. Först och främst
märkes där Iguanodon (se d. o.), en
lantdino-saurie från äldre kritan, av vilken man i
Bernissart, mellan Mons och Tournai, fann 29
skelett. Vidare böra omnämnas »maasödlan»,
Mosasaurus, från övre kritan och en del
valdjur från tertiärbildningarna, särskilt från
trakten av Antwerpen. K. A. G.
Klimat. B. tillhör Europas atlantiska
klimatområde, vars karaktär väsentligen
bestämmes av de fuktiga havsvindarna från s. v. och
v. Dessa medföra en under alla årstider riklig
nederbörd och utjämna
temperaturmotsatserna, så att sommaren blir sval och vintern mild.
I Bryssel har den varmaste månaden (juli)
medeltemperaturen + 17,6° C, den kallaste
(januari) + 1,4°; nederbörden uppgår till 72 cm
om året. I de s. ö. bergstrakterna är
neder-bördsmängden ännu större och överstiger på
sina ställen 100 cm. Årets medeltemperatur
sjunker mot s. ö. med den ökade höjden över
havet (ung. 1° för 150 m höjdskillnad), och på
samma gång blir temperaturskillnaden mellan
sommar och vinter något större, så att
januaritemperaturen nedgår under 0°. E. P.
V äxtvärld. I följd av de stora olikheterna
i klimat och markbeskaffenhet inrymmer B.
trots sin ringa utsträckning alla det mellersta
Västeuropas växtassociationer med undantag
av strandklippornas och fjällens. Floran
består nästan genomgående av samma element
som i omgivande länder. Å slätterna i norr
är floran huvudsakligen av atlantiskt
ursprung och har kommit från sydväst. Södra
Belgiens höglandsområden ha fått största delen
av sin växtvärld från Centraleuropa, medan
några arter i de högsta delarna av landet äro
att anse som relikter från istiden. På grund
av den täta bebyggelsen har den ursprungliga
vegetationen i hög grad fått vika för kulturen,
och största delen av B. är nu lagd under
odling. Det är egentligen blott en del
dyn-områden, hedmarker, sumpmarker och torra
klipptrakter, som i huvudsak undgått
kulturens påverkan. Dessa ofruktbara områden ha
sin huvudsakliga utbredning i Flandern efter
Nordsjöns kust, i Kempenland i n. ö. B. och i
Ardennerna i s. ö. De skogar, som fordom
täckt större delen av landet, äro mestadels
försvunna, och de, som finnas kvar, äro starkt
kulturpåverkade. Sin största utbredning har
skogen för närvarande i södra B:s
höglandsområden. K. A.
Djurvärlden i B. har en typiskt
mellan-europeisk karaktär (se Europa, djurvärld)
men är på grund av landets täta bebyggelse
tämligen fattig och företer egentligen endast
i Ardennerna mera ursprungliga drag.
Befolkning. B. är, näst republiken Sachsen,
Europas tätast befolkade land med 249 pers,
pr kvkm (1920). Befolkningen är i avseende
på härstamning och språk delad i flamländare
(germaner) i n. och valloner (fransmän) i s.;
därtill kommer ett mindre antal tyskar i ö.
Flamländskan är i huvudsak samma språk som
holländskan, vallonskan är en fransk munart.
Gränsen mellan de båda stammarna går tvärs
över landet i nästan rak väst—östlig riktning
från franska gränsen (Meenen, n. om Lille) till
nederländska gränsen s. om Maastricht. Till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
