Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Befolkning - Religion - Undervisning - Tidningspress - Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk - Bergsbruk och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Belgien (Religion—Bergsbruk och industri)
1136
bägge folkspråken kommer hög- eller
skriv-franska som de bildades allmänna språk och
ända till senaste år det officiella. Nu äro
franska och flamska språken enligt lag
likställda och rikets provinser uppdelade i två
grupper, vardera med företräde för ett av
språken. Flamska äro provinserna
Västflan-dern, östflandern, Antwerpen, Limburg och
distrikten Bryssel och Leuven av Brabant;
franska äro Hainaut och distriktet Nivelies
av Brabant, Namur, Liége och Luxembourg.
För staden Bryssel gälla särskilda
bestämmelser. Den är i själva verket gränsstaden
mellan de båda språken, ehuru belägen på den
flamska sidan om språkgränsen. Utmärkande
för bägge folken äro idoghet och dugande
kraft. Flamländarna ha avdikat poldern och
uppodlat sandslätterna, valtonerna ha
gammalt rykte för yrkesskicklighet som smeder.
Statistiken upptager för 1920 som helt eller
företrädesvis fransktalande 3,263,169 pers.;
flamskan talas helt eller företrädesvis av
3,796,709, tyska av 41,543. Barn under två
år (303,243) äro ej medräknade.
Religion. Till religionen är B. katolskt, och
kyrka och prästerskap ha stort inflytande.
Men kyrkoanslutningen räknas som frivillig,
och någon statsreligion finnes icke. Landet
är delat i 6 biskopsdömen: Mechelen, Brygge,
Gent, Tournai, Liége, Namur. Andliga ordnar
ha stor utbredning, och medlemmarnas
(munkar och nunnor) antal var 1920 54,511.
Protestanterna äro ett försvinnande fåtal 20- ä
30,000).
Undervisning. Undervisningen är sedan 1914
obligatorisk. I varje kommun skall finnas en
folkskola med kostnadsfri undervisning (école
primaire), som upprättas av kommunen (école
communale) eller under enskild (kyrklig)
ledning erkännes och delvis betalas av
kommunen (école adoptif) eller utan kommunens
kontroll subventioneras av staten (école
adop-table). De kommunala skolornas antal är i
tillväxt och var 1921 4,923, de adopterade s. å.
1,804, de adoptabla 1,376. Sammanlagda
lärjungeantalet var 955,365, varav över hälften,
515,760, kom på de kommunala skolorna.
Det grundläggande skolsystemet kompletteras
genom småbarnsskolor (écoles gardiennes;
154,032 lärj. 1921), huvudsakligen ledda av
ordenssystrar, och skolor för fortsatt
utbildning (écoles adultes; 117,883 lärj. 1921). Den
högre undervisningen meddelas dels i
mellan-skolor (169) för gossar o. för flickor, statens
(112), kommunens eller kommununderstödda
(patronnées), och dels i kungl. ateneer (20) och
»collèges» (kommunala och patronerade).
Folkskollärare och lärare i mellanskolor utbildas i
seminarier (écoles normales). Det finnes fyra
universitet: Gent, Liége, Bryssel och Louvain,
de två förstnämnda statsuniversitet; Louvain,
som har största lärjungeantalet (3,248
1920—-21), är katolskt, Bryssel är konfessionslöst,
Gent är numera flamländskt, de andra ha
franskt undervisningsspråk. Dessutom finnas
kolonialuniversitet i Antwerpen,
polytekni-kum i Mons, lantbruksinstitut i Gembloux, 6
handelshögskolor, veterinärskola, akademier
för de fria konsterna i Antwerpen, Bryssel
och Liége, m. m., i Bryssel kungl.
vetenskapsakademi.
Tidningspress. B. fick sina första tidningar i
början på 1600-talet med den i Antwerpen av
A. Verhoeven troligen fr. 1616 utgivna Nieuwe
Tijdinghen och Gazette van Antwerpen
(nedlagd 1827); något senare fingo Brygge,
Bryssel och Gent var sin tidning. På 1700-talet,
var Linguets Annales Politiques en av Bryssels
märkligaste politiska tidningar men
undertrycktes upprepade gånger av de österrik,
myndigheterna och måste fortsätta utomlands.
En kort tid före revolutionen 1830 var Le
National ryktbar. 1830 uppsattes den officiella
tidningen Moniteur Beige. Mest känd i
utlandet är den liberala tidningen Indépendence
Beige (1831). Organ för det katolska
regeringspartiet är La libre Belgique och för de
klerikala fransksinnade La Métropole.
Flamländska organ äro den av van Cauwelaert
redigerade tidningen Standaard i Bryssel för de
klerikala och Het laatste Nieuws för de liberala
flamländarna, medan de liberala Étoile Beige
i Bryssel och Flandre Libérale i Gent
representera den franska och vallonska ståndpunkten.
Socialdemokraternas officiella organ är Le
Peuple i Bryssel; dessutom märkas Vooruit i
Gent och Volksgazet i Antwerpen. Ths.
Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk.
Ehuru B. är ett av Europas stora
industriländer, har det tillika bevarat sin ställning
som framstående jordbruksland. Av
landets areal äro mer än 66 proc, under
odling. Jorden odlas intensivt, huvudsakligen i
små jordlotter genom arrendatorer.
Produktionen omfattar utom säd framför allt
vitbetor, potatis och foderbetor samt i mindre
grad en del industriväxter: tin (Flandern),
cikoria, humle och tobak. Produktionen av säd
(vete, korn, havre, råg) var 1922 1,371,740 ton,
av potatis 3,931,403 ton. Trädgårdsodlingen
får allt större betydelse (blomsterodling Gent,
vindruvor under glas Bryssel, blomkål Leuven,
äpplen, päron). — Boskapsskötseln
producerar utmärkta hästraser (se
Belgiska hästen). Av nötkreaturen märkas en
mindre ardennerras och en tyngre flandrisk
ras, som står nära den holländska.
Kanin-aveln är högt utvecklad. — Skogen
upptager nära Us av arealen; häri äro dock
inräknade betydande vidder av låg- eller
busk-skog i Ardennerna, och B. kan självt endast
täcka en ringa del av sitt virkesbehov.
Bergsbruk och industri. B. är fattigt på
mi-neraliska tillgångar, med undantag av kol, och
inför järnmalm (Luxemburg, Frankrike) och
zinkmalm för järn- och zinkindustri.
Brytningen av kol uppgick 1923 till 22,916,920 ton.
Nya omfattande kollager i prov. Limburg äro
nyligen tagen i bruk. Kolgruvorna
sysselsatte 164,640 arb. 1921. I avseende på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
