Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Bergsbruk och industri - Handel och sjöfart - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Finanser - Armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Belgien (Handel och sjöfart—Armén)
1138
industriella produktionens omfattning och
värde intager B. ett huvudrum bland Europas
stater. Vävnadsindustrien, särskilt
linneindustrien, har urgammal hemvist i Flandern,
där Gent är huvudsäte för linne- och
bomullsspinnerier jämte bomullsväverier, Courtrai
för berömd lärftberedning. Ylleindustrien har
koncentrerats till Verviers med omnejd. I
samband med textilindustrien står en högt
utvecklad spetstillverkning, till stor del ännu
handaslöjd, och mattillverkning. B:s främsta
industri är järn- och ståltillverkning och
därav beroende industrier: främst mekanisk
verkstadsindustri, maskin-, lokomotiv-,
vagn-och automobilfabrikation m. m., förnämligast
koncentrerade inom koldistrikten (Charleroi,
Liége). Av tackjärn, smidesjärn, oarbetat stål
och valsat stål tillverkades 1923 resp. 2,188,128,
207,732, 2,216,640, 1,933,380 ton. Liége är
sedan gammalt säte för en högt utvecklad
vapentillverkning. Den betydande
glasindustrien (taffelglas, spegelglas; Charleroi) hämtar
så gott som hela sitt material inom landet.
Zinkindustrien intager en betydande plats
inom världsproduktionen; 1923 tillverkades
148,092 ton råzink. Av betydelse äro
ytterligare tegelindustrien, kemiska industrier
(soda), tillverkning av konstsilke,
diamant-sliperier (Antwerpen). Stenhuggerierna
sysselsatte 25,196 arb. 1921 för tillverkning av
byggnadssten, gatsten m. m.
Handel och sjöfart. B:s handel går till stor
del över Antwerpen och omfattar, utom
tran-sitering i stor skala för europeiska och
utomeuropeiska länder, export av industriartiklar,
import av säd (vete, majs) samt råmaterial
till industrien (malmer, ull, lin, bomull,
kautschuk), kemiska produkter, timmer m. m.
Importens värde steg 1921 till 10,198,300,000 frcs,
exportens till 7,237,300,000, det transiterade
godsets värde till 4,782,000,000.
Sjöfarten är föga utvecklad, och den
storartade handeln på Antwerpen går förnämligast
med utländska fartyg. — Fisket har sin
huvudplats i Ostende.
Kommunikationer. B:s
kommunikationsväsende står utomordentligt högt. Järnvägarnas
sammanlagda längd var 1919 4,736 km.
Övervägande delen tillhör staten. Därtill komma
5,000 km lokalbanor (chemins de fer vicinaux);
även landsvägsnätet är oerhört väl utvecklat
(omkr. 10,000 km). B:s flodnät (2,170 km)
är till stor del segelbart, och kanaler
sammanbinda Scheldes tillflöden med varandra och
med huvudfloden, Schelde med Maas och med
havet. Några av inlandsstäderna ha genom
djupkanaler förvandlats till sjöfartsstäder,
Brygge genom Zeebryggekanalen, likaså Gent
och Bryssel. En stor del av transiteringen
genom B. och tillförseln av kol och järn ske
kanalledes.
Mynt, mått och vikt. B. tillhör den latinska
myntunionen. Myntenheten är franc, och
sedan 1830 har Belgien i sina guld- och
silvermynt samma finhet, vikt oeh diameter som
Frankrike. 1 franc = 100 centimes = 72 öre.
Kursen för den belgiska pappersfrancen var
17 a 18 öre sommaren 1924. Metersystemet
för mått och vikt infördes redan 1816.
Finanser. Budgeten för 1924 upptager
inkomsterna till 3,345,672,000 frcs, utgifterna
till 3,354,224,000 frcs (därav till statsskulden
1,189,160,000, till försvaret 480,452,000 frcs).
Statsskulden uppgick i 1 jan. 1923 till
37,446,367,125 frcs.
Armén. Under det att belgiska arméns
rekrytering förut baserats på frivillig
anställning, kompletterad med ett system av
uttag-ning genom lottning, genomfördes 1913
principen, att försvaret av fosterlandet skulle
åligga familjen; varje familj skulle sända
åtminstone en son till militär tjänst.
Tjänstgöringstiden bestämdes till 15—24 mån.
Krigs-styrkan, som förut beräknats till blott omkr.
100,000 man, var avsedd att 1918 uppgå till
omkr. 350,000 man, därav 100,000 man
besätt-ningstrupper. Världskrigets utbrott inträffade
under första stadiet av arméns
omorganisation, och blott 117,000 man kunde uppställas.
Efter slaget vid Yser, nov. 1914, bestod den
då återstående delen av armén blott av 32,000
man stridande. Antalet ökades först genom
utbildning dels av 1914 års klass, som
inkallats vid krigsutbrottet, dels av frivilliga. För
att ytterligare förstärka armén, som efter
hand försetts med ökad mängd kulsprutor,
flygplan m. m., utfärdades i juli 1917 en lag,
enligt vilken alla manliga belgier mellan 18
och 40 år, vilka befunno sig utanför det
ockuperade området, voro skyldiga att inträda i
krigstjänst. Arméns styrka ökades på grund
därav så, att belgierna i sept. 1918 kunde
deltaga i det allmänna anfallet med omkr.
170,000 man, varjämte 30,000 man voro
disponerade bakom fronten. — Efter världskrigets
slut inkallades efter hand de årsklasser, vilka
till följd av landets ockupation icke förut
fullgjort sin värnplikt. Tjänstgöringstiden
var därvid 15—24 mån., vilken tid dock 1920
reducerades till 10—17 mån.
F. n. gäller rekryteringslagen av 10 mars
1923. Enligt denna är tjänstetiden 25 år från
20 :e levnadsåret, därav 15 år i aktiva armén
och 10 år i territorialarmén; från 17:e till
20 :e året tillhör varje belgier
rekryterings-reserven, som kan inkallas endast vid krig.
Första tjänstgöringen är 12 mån. utom för
kavalleriet, ridande artilleri m. fl., där tiden
är 13 mån. Så länge tvångsåtgärderna mot
Tyskland fortsättas, äger regeringen förlänga
första tjänstgöringen med högst två mån.
Re-petitionsövningarna äro två, om tills, sex
veckor. Aktiva armén och dess reserv uppsätta:
1) första armén, bestående i huvudsak av
freds-armén, 2) andra armén, 3) en ersättningsreserv
för båda arméerna och auxiliärtrupper. Första
armén, består av 4 armékårer jämte vissa
armétrupper, näml, en »lätt fördelning» (2
kavalleribrigader, artilleri, cyklister, pansarbilar
m. m.), flygväsendet, pansarvagnsregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
