Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Armén - Det fasta försvaret - Örlogsflottan - Författning och förvaltning - Rättsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Belgien (Det fasta försvaret—Rättsväsende)
1140
m. m.; varje armékår består av 2
inf.-fördelningar, ett »lätt armékårsreg.» (kavalleri),
en armékårsart.-brigad jämte ing.- m. fl.
trupper. Varje inf.-fördeln. består av 3 inf.-reg.,
en kulsprutebataljon, ett inf.-batteri och ett
art.-reg. Andra armén består av 8
reserv-inf.-fördeln. samt 4 reservkår-art.-reg. —
Särskilda anordningar äro vidtagna för att inom
de olika truppförbanden m. m. skapa
ensprå-kiga grupper.
Det fasta försvaret. Det fästningssystem,
som mötte tyskarnas framträngande vid
världskrigets utbrott, var utfört enligt
Brial-monts planer. Det utgjordes av två
huvuddelar: centralfästningen Antwerpen (se d. o.)
och Maaslinjen (se d. o.). Den förra var
avsedd att vara ett sista stöd och tillflykt för
fälthären, på samma gång som den skulle
utgöra en tryggad landstigningsplats och
operationsbas för en från en eventuell
bundsförvant anländande understödsarmé. Den senare
uppgiften försvårades på grund därav, att
inloppet till Antwerpen på Schelde delvis går
genom nederländskt territorium, vilket
medfört svåra politiska slitningar mellan Belgien
och Nederländerna såväl före världskriget
som efter krigets avslutande
(Vlissingenfrå-gan). Maaslinjen med sina två fästningar,
Liége och Namur, var avsedd som direkt
hinder för en frammarsch i Maasdalen. Under
världskriget föllo inom relativt kort tid de
belgiska fästningarna för tyskarnas
överlägsna anfallsmedel men ha dock genom det
hinder Maasfästningarna uppställde mot
tyskarnas framträngande och de detacheringar, som
framtvingades av fästningen Antwerpen,
utövat ett avsevärt inflytande på operationerna
under krigets första skede. Hur man i
framtiden avser att ordna landets fasta försvar
är ännu (1924) icke känt. L. af P.
Örlogsflottan. B. har saknat örlogsflotta
ända intill världskrigets slut. Av de
örlogs-fartyg, som tyskarna vid B:s utrymmande
1918 kvarlämnade, samt av de B. tilldelade,
i Nederländerna internerade fartygen har en
belgisk örlogsflotta bildats. Den består (år
1924) av 1 avisofartyg (1,200 ton), 14
torpedbåtar, 4 mindre undervattensbåtar och 17
motorbåtar (för minsvepning m. m.); därjämte
har år 1923 Frankrike till B. skänkt den
gamla kryssaren d’Entrecasteaux (8,000 ton).
Örlogsflottans sammanlagda tontal uppgår till
omkr. 13,000 ton. Ö-g.
Författning och förvaltning. B:s grundlag
är daterad 7 febr. 1831 samt har 1893 och 1921
i viktiga delar underkastats revision. I
princip vilar den å folksuveränitetens grund; det
förklaras i grundlagen, att »all makt utgår
från folket». Enligt resolutionen av 20 juli
och dekretet av sept. 1831 är tronen ärftlig
bland konung Leopolds av Sachsen-Koburg
manliga efterkommande. Saknar konungen
dylika, kan han med kamrarnas bifall, avgivet
med 2/3 majoritet, själv utse sin efterträdare.
Konungen innehar verkställande makten och
har bl. a. rätt att förklara krig och sluta fred
och allianser. Vid monarkens sida står ett
kabinett med ministrar (f. n. 11) för de tolv
departementen (utrikes-, finans-, inrikes-,
undervisnings-, jordbruks-, försvars-, justitie-,
industri-, kolonial-, kommunikations-,
arbets-och handelsdepartementen). Principen om
parlamentarisk ansvarighet inför representationen
råder. Juridiskt äro ministrarna ansvariga
inför representationen på så sätt, att de av
representanternas kammare kunna åtalas inför
kassationsdomstolen. Jämte de egentliga
regeringsmedlemmarna finnes ett antal
statsministrar (ministres d’état), vilka kunna
kallas att deltaga i ministerrådets
överläggningar. Lagstiftande makten delar konungen med
representationen. — Representationen består
av två kamrar, senaten (le sénat) och
representanternas kammare (la chambre des
repré-sentants). Genom 1921 års
författningsrevision har representationen undergått högst
väsentliga förändringar. Representanternas
kammare väljes nu genom allmänna och direkta
val enligt det proportionella valsystemet,
varvid varje myndig man (21 år) äger rösträtt.
Före 1921 fanns graderad röstskala; nu äger
var och en endast en röst. Rösträtten är i B.
även förenad med röstplikt, i det att väljare,
som icke deltager i valen, straffas med böter.
Kammarens medlemmar väljas på fyra år; för
valbarhet fordras 25 års ålder; den årliga
ersättningen är 12,000 frcs. Beträffande senaten
gäller, att dess huvuddel väljes på samma sätt
som medlemmarna av representantkammaren,
varvid dock en rad särskilda bestämmelser
utgöra särskilda valbarhetsvillkor, en del åter
av provinsernas representationer och en del av
senaten själv. Valtiden är även här fyra
år; för valbarhet fordras 40 års ålder.
Beträffande såväl senaten som
representantkammaren har konungen upplösningsrätt. — Båda
kamrarna äro i allt väsentligt likställda i
makt; kammarens företräde i avseende på
initiativ vid budgetsbehandlingen är sedan 1921
upphävt. Beträffande grundlagsändringar
gäller, att om ett beslut om revision av viss
bestämmelse fattas, kamrarna därefter upplösas
och frågan på nytt upptages till behandling;
härvid fordras för positivt resultat 2/3 majoritet
och att 2/j av medlemmarna äro närvarande.
Provinserna äga relativt utsträckt
självstyrelse, utövad främst genom
provinsrepresentationerna, provinsialråden (conseils
provin-ciaux). Provinserna, som motsvara den äldre
politiska uppdelningen i grevskap, hertigdömen
o. s. v., äro Antwerpen, Brabant, Östf lande rn,
Västflandern, Hainaut (Hennegau), Liége
(Lüt-tich), Limburg, Luxembourg och Namur,
vartill komma de genom Versaillesfreden
nyför-värvade kretsarna (guvernementet) Eupen och
Malmedy. Provinserna delas i arrondissemang,
och därjämte finnas även primärkommuner
med särskilda representationer. H. T-n.
Rättsväsende. Rättskipningen handhaves för
smärre mål av fredsdomare, genom 26 första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
