Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgiska litteraturen - Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918 - Härarnas uppmarsch och de första sammandrabbningarna t. o. m. slaget vid Marne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Belgisk-franska fronten under världskriget 1914 -1918
1150
tisk charm. Realistisk roman- och novellförf.
är däremot G. Rency (f. 1875). Från
soldatlivet och världskriget har H. van Offel (f.
1878), som själv deltagit i kriget, hämtat
ämnen för sina berättelser. Som dramatiska
förf, förutom Maeterlinck kunna nämnas F.
Crommelynck, G. van Zype (f. 1870) samt de
förutnämnda André, Rency och van Offel.
Litt.: Bithell, »Contemporary Belgian
poetry» (1904); Gauchez, »Historie des lettres
frangaises de Belgique» (1921); Rémy de
Gour-mont, »La Belgique littéraire» (1919);
Hame-lius, »Introduction ä la littérature frangaise
et flamande de Belgique» (1921). Ths.
Belgisk-franska fronten under världskriget
1914—1918.
Härarnas uppmarsch och de första
sammandrabbningarna t. o. m. slaget
vid Marne.
Den tyska fälttågsplanen, utarbetad av förre
generalstabschefen von Schlieffen, avsåg att
vid ett eventuellt krig på två fronter så
hastigt som möjligt ernå ett avgörande mot
fienden i väster, Frankrike, för att därefter
kunna vända sig mot fienden i öster,
Ryssland, varvid förhoppningarna om ett
gynnsamt resultat grundade sig på det
förhållandet, att Rysslands mobilisering och
sammandragningen av dess stridskrafter måste taga
en avsevärd tid. Skulle ett hastigt och
segerrikt avgörande med Frankrike kunna nås,
vore det fruktlöst att utföra anfallet över den
tysk-franska gränsen. Frankrikes starka
fäst-ningsgördel därstädes skulle göra framgången
tvivelaktig, och i alla händelser skulle
operationerna där bliva tidsödande. För att
bekämpa den franska armén fordrades det, att
tyskarna finge möta den i fria fältet. Detta
vore möjligt endast genom en frammarsch i
Belgien; på Frankrikes nordgräns fanns icke
en fästningsspärr såsom vid östgränsen. De
därstädes befintliga fästningarna voro, med
undantag i viss mån för Maubeuge, föråldrade.
Vid framträngandet över området mellan
Ver-dun och havet gällde det i första hand att
bliva herre över Maas-(Meuse-)linjen och de vid
nämnda flod belägna belgiska fästningarna.
I viss mån voro förutsättningarna för
denna plan vid krigsutbrottet förändrade, i
det att Ryssland genom sin då redan delvis
verkställda mobilisering var i stånd att
väsentligt förkorta tiden för arméns
strategiska uppmarsch vid gränserna till Tyskland
och Österrike-Ungern. Tillika tedde sig de
komplikationer i politiskt avseende, som
måste bliva en följd av tyska arméernas inmarsch
i det neutrala Belgien, i en annan dager, då
själva aktionen skulle igångsättas, än då en
sådan eventuellt inträdande situation förut
hade diskuterats. Men de militära tyska
myndigheterna hade så fast byggt upp sin plan
på de ovan angivna grunderna, att ändringar
och modifikationer, motiverade av den
politiska situationen vid krigsutbrottet, ej blevo
vidtagna.
Det framgår av det ovan sagda, att
besitt-ningstagandet av den belgiska Maaslinjen var
av största vikt för den tyska krigsledningen.
Anfallet mot Liége, den förnämsta av de
vid Maas belägna fästningarna, var också
krigets första handling på belgisk-franska
fronten (västfronten). Av trupper, vilkas
mobilisering ännu ej var fullt avslutad,
sam-mansattes den s. k. Maasarmén under befäl
av gen. von Emmich. I denna armés
utrustning ingingo bl. a. de i all hemlighet
tillverkade 42 cm kastpjäserna. Sedan Belgien
3 aug. avvisat en framställning om fredlig
ockupation av erforderliga delar av landet,
överskred Maasarmén gränsen följande natt,
och 5 aug. påbörjades anfallet på fästningen,
som intogs inom några få dagar (jfr Liége).
I Frankrike hade tid efter annan
uppmarschplaner för ett krig med Tyskland blivit
fastställda. Vid krigsutbrottet gällde »plan
n:r 17», enligt vilken fyra arméer (från
höger räknat l:a, 2:a, 3:e och 5:e) skulle samlas
utmed gränsen från Belfort till Mézières samt
en armé (den 4:e) grupperas bakom denna
linje i trakten av Commercy; avsikten var
att omedelbart övergå till allmän offensiv.
När det blev klart, att de tyska
truppmassorna icke allenast skulle komma att passera
genom Belgien öster om Maas utan hade
för avsikt att vid sin frammarsch även gripa
ut långt v. om Maas, en avsikt, som efter
Liéges intagande kunde genomföras, måste
planerna för franska härens uppmarsch
modifieras. Först bestämdes, att 4:e armén skulle
stickas in mellan 3:e och 5:e arméerna, och
efter hand måste sistnämnda armé sträcka ut
sin flygel åt n. v. och trupper framföras för
denna flygels förstärkning. Ehuru denna
omgruppering till följd av de franska
järnvägarnas stora prestationsförmåga kunde försiggå
med stor snabbhet, fick dock franska härens
uppträdande redan från början en prägel av
osäkerhet, som menligt inverkade på
händelserna vid de första sammanstötningarna. Då
den franska planen på ett stort anlagt anfall
in på tyskt område ej kunde genomföras, enär
delar av franska hären måste sättas i rörelse
mot n. och n. v. för att möta det tyska
huvudanfallet, fingo tyskarna från början
initiativet. General Joffre, som 1911 förordnats
till vicepresident i högsta krigsrådet och chef
för generalstaben och därmed var utsedd till
högste befälhavare under kriget, ansågs
ansvarig för franska härens första motgångar
men lyckades genom segern vid Marne
återvinna sina landsmäns förtroende.
Belgiska armén, som befann sig under
omorganisation och ej hunnit mobiliseras, då det
tyska överfallet mot Liége skedde, spelade
med sin jämförelsevis svaga styrka av omkr.
100,000 man för de inbrytande tyska massorna
ej någon större roll.
Efter samling längs den belgisk-franska
gränsen var tyskarnas första uppmarsch i
huvudsak avslutad 10 aug. 1914, varefter gruppe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
