Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918 - Härarnas uppmarsch och de första sammandrabbningarna t. o. m. slaget vid Marne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—18
1154
tyska arméernas frammarsch genom Belgien
verkställt den ovan nämnda omgrupperingen
och förstärkningen av sin vänstra flygel,
varigenom denna väsentligt förlängdes västerut,
beslöt han igångsätta en stor offensiv med
början 17 och 18 aug.
Längst i s. hade Mülhausen (8 aug.) blivit
tillfälligt besatt av fransmännen men åter
måst släppas (10 aug.). En framryckning i
större stil skedde nu mot Colmar. Mülhausen
besattes den 19 aug., men på grund av
motgångarna för de franska vapnen i norr måste
anfallet inställas och trupperna dragas
tillbaka, varpå tyskarna åter besatte
Mülhausen 25 aug. l:a och 2:a franska arméerna
gingo från linjen S:t Dié—Nancy över
gränsen i n. ö. riktning men blevo 18—19 aug. i
linjen Saarburg—Morville tvingade av
huvudsakligen 6:e tyska armén att gå tillbaka.
Återtåget skedde över franska gränsen till
en linje utmed floden Mortagne.
3:e franska armén framgick över
Woevre-platån mellan Verdun och Montmédy. Efter
strider 22—24 aug. med den österifrån
an-ryckande 5:e tyska armén (slaget vid
Long-wy) måste fransmännen gå tillbaka. På grund
av de på arméns vänstra flygel kämpande
truppernas tillbakamarsch fortsattes 3:e
arméns återtåg över Maas, som passerades 25
aug. Till vänster om 3 :e franska armén
framryckte 4:e armén (Langle de Cary) över
belgiska gränsen och floden Semois men stötte
den 22 på 4:e tyska armén, blev omfattad i
vänstra flanken och på hela fronten kastad
tillbaka över Maas (slaget vid Neufchäteau).
Tyska armén stannade tills vidare på flodens
högra sida mitt emot den franska. Lanrezacs
armé (den 5:e) hade ryckt in i Belgien i
riktning mot Charleroi. Hans rörelse synes ha
åsyftat att överskrida Sambre, biflod till
Maas, väster om Namur, samt därvid vinna
anslutning till den engelska
expeditionsstyr-kan, som framryckt till Mons och som i sin
ordning borde komma till samverkan på sin
vänstra flygel med belgiska armén. Dessa
planer skulle likväl ej gå i uppfyllelse. Vid
Sambre mötte 5:e franska armén 2:a tyska
armén, som efter strider 22 aug. vid
Charleroi tillkämpade sig övergångarna. 22—23
aug. hade högra flygeln av samma franska
armé att utstå anfall av 3:e tyska armén vid
Dinant (se d. o.). Resultatet av dessa
sammanstötningar blev, att 5:e franska armén måste
draga sig tillbaka över linjen
Givet—Beau-mont mot Verviers. Genom detta återtåg kom
engelska armén, som 23 aug. vid Mons råkat
i strid med 1 :a tyska armén, i en farlig
situation. Den måste draga sig tillbaka, varvid
tyskarna följde tätt efter. I linjen Cambrai—
Le Cateau sökte engelsmännen 26 aug. åter
bjuda motstånd men tvungos till fortsatt
återtåg, varvid de dock i huvudsak lyckades
bevara sin stridsduglighet och genom
snabbmarscher lösgöra sig från den förföljande
fienden. Engelsmännens återtåg underlättades
ge
nom de anfall, som gjordes mot de anryckande
tyska arméernas högra flygel av en under
general d’Amade stående och till n. v.
Frankrike sammandragen mindre häravdelning.
De inledande striderna hade sålunda varit
gynnsamma för tyskarna. Dessa hade på den
s. delen av fronten avvisat den franska
offensiven och under sin stort anlagda frammarsch
mot franska gränsen n. v. om Verdun tvungit
de framryckande fransmännen att åter draga
sig tillbaka över franska gränsen. Men något
avgörande hade ännu ej ägt rum. Om än vissa
av de vikande franska trupperna lidit stora
förluster, var dock fångantalet icke
anmärkningsvärt stort.
Under det tyskarna i forcerat tempo följde
efter den vikande fransk-engelska
motståndaren, hade de också att dels betvinga de i
deras väg liggande fästningarna och
spärrforten, dels taga upp striden mot den
belgiska armén. Namur behövde ej fullständigt
inneslutas. Efter fem dagars artillerianfall
kunde trupper av v. Bülows armé 26 aug.
sätta sig i besittning av staden. Spärrfästet
Huy hade fallit redan omkr. 15 aug. Longwy
togs 26 aug. och Montmédy 29 aug. För
Mau-beuges inneslutning avdelades en armékår ur
2:a tyska armén. Fästningen måste giva sig
redan 7 sept., vadan de därigenom frigjorda
tyska trupperna blevo en välbehövlig
förstärkning för de efter slaget vid Marne
till-bakavikande tyska arméerna under deras
strider för hållande av Aisnelinjen.
Den belgiska fältarmén hade ö. om Bryssel
sökt bjuda tyskarna motstånd men 18 aug.
tvingats att gå tillbaka. Återtåget anträddes
mot Antwerpen. Därmed var Bryssel prisgivet,
och tyskarna intågade i staden 20 aug.
Belgierna gjorde visserligen ett försök att 22 aug.
i samband med slagen vid Mons och Charleroi
hjälpande ingripa. Men deras anfall blev
avvisat, och efter hand drogo de sig tillbaka till
fästningen Antwerpen.
För Antwerpens belägring blevo nu
trupper av tyskarna avdelade (se Antwerpen).
Men från den tyska hären på västfronten
hade även två armékårer avskilts (från resp.
l:a och 2:a tyska arméerna) för transport till
östfronten, där ryssarnas infall i östpreussen
vållat farhågor för de därstädes befintliga,
jämförelsevis svaga tyska försvarskrafterna.
Genom dessa detacheringar, som ej kunde nog
hastigt motvägas genom nyuppsatta truppers
ankomst, försvagades i ej ringa grad den
tyska härens förmåga att genomföra den stort
anlagda anfallsplanen, och det har sagts, att
de i hög grad bidragit till tyskarnas nederlag
vid Marne. De för östfronten avsedda kårerna
borde, anses det, ej ha tagits ur den i
Belgien framryckande, för huvudanfallet avsedda
flygeln utan från vänstra flygeln. Det har
i den efter kriget utkomna litteraturen varit
mycken diskussion om den tyska
härledningens åtgärder i dessa avseenden och deras
återverkan på operationerna.
IL 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
