Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918 - Operationer och strider under första halvåret 1915 - Operationer och strider under senare halvåret 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—18
1168
Vissa befälsposter bytte ock innehavare.
Chefen för 10 :e armén, general Maud’huy, fick
befälet över en nybildad 7 :e armé,
Vogeser-armén. General d’Urbal, chef för den längst i
norr stående 8:e armén, fick befälet över 10:e
armén. 8:e armén upplöstes; dock kvarblev en
fransk förstärkt kår n. om Yperen mellan
engelsmännen och belgierna. Under Castelnaus
befäl bildades på sommaren 1915 en »groupe
d’armées du centre». Castelnau fick general
Pétain till efterträdare som chef för 2:a
armén, som sedan (i sept.) flyttades till trakten
av Chalons-sur-Marne. Chefen för 6:e armén,
Maunoury, sårades (12 mars) — kort därefter
ock hans gamle motståndare på tyska sidan
v. Kluck — och avlöstes av general Dubois.
Engelska hären hade uppdelats i den norra
(2: a) armén under gen. Smith-Dorrien, senare
under gen. Plumer, och den södra (l:a) armén
under Sir Douglas Haig. En 3:e engelsk armé
bildades och intog 2:a franska arméns plats
emellan 10 :e och 6:e franska arméerna.
Under det att cheferna för 5:e och 4:e franska
arméerna, Franchet d’Espèrey och Langle de
Cary, bibehöllo sina befäl utefter linjen å
ömse sidor om Reims, blev befälet över den
ö. därom stående 3:e armén ombytt, i det att
Sarrail, som i juli fick befälet över
Orient-armén, ersattes av general Humbert. På
högra flygeln fick Dubail befälet över den östra
armégruppen (»groupe d’armées de 1’est»). I
denna ingick l:a armén (Roques) och den
ovan nämnda Vogeserarmén.
Efter Neuve-Chapelle-slaget blev
stridsverk-samheten livligast mellan Maas och Mosel.
Här utvecklade sig i april den s. k. W o e v r
e-offensiven, som åsyftade att genom
anfall mot båda sidorna av den vinkel, som
bildades av tyskarnas front med S:t Mihiel
såsom spets, tvinga dessa att lämna denna
punkt, varigenom bl. a. franska fronten skulle
kunna avsevärt förkortas. Fransmännens
anfall pågingo från 3 till 14 april och riktades
mot flera punkter, såsom Combres, Bois d’Ailly
(s. om Camp des Romains), Bois de Prètre
(n. v. om Pont-å-Mousson). Men resultatet
blev blott några smärre terrängvinster.
Närmast i tiden följer andra slaget
vid Yperen. Denna gång var det
tyskarna, som satte i gång anfallet för att vid
Yperen, där linjen hade en för dem
ofördelaktig utbuktning öster om staden, genom att
tränga ihop bågen vinna en välbehövlig
förkortning av fronten. Anfallet öppnades 22
april på bågens nordligaste del mellan
Steen-straat och Langemarck. Härvid kommo
giftiga gaser för första gången till användning i
större skala. Den franska linjen måste vika,
och även de s. därom (ö. om Yperen) mot
tyskarnas angrepp kämpande engelsmännen
tvungos 3 maj att gå tillbaka. Tyskarna hade
gjort en terrängvinst, förminskat Yperenbågen
och satt sig i besittning av några viktiga
punkter, men de hade ej nått själva Yperen.
Nu upphörde tyskarnas anfall där. Trupperna
behövdes på annat håll, ty den stora
våroffensiven n. om Arras hade tagit sin början.
En större offensiv på våren hade sannolikt
alltid ingått i Joffres planer. Då den
påbörjades omkr. en vecka efter Mackensens
stora genombrott i v. Galizien, tedde den sig
såsom ett svar på centralmakternas nyvunna
framgång i öster. Slaget vid Arras
(se d. o.) eller, som det ock benämnes, L
o-retteslaget inleddes med häftig
artil-leristisk förberedelse redan 1 maj.
Huvudanfallet släpptes lös 9 maj och riktades mot
den tyska fronten omedelbart norr om Arras
upp mot Souchez och Notre-Dame-de-Lorette
samt den där bredvid liggande Lorettehöjden.
Om denna höjd kämpades intensivt. Sedan
striden dämpats men fortgått in i juni, hade
fransmännen gjort någon terrängvinst, bl. a.
tagit Lorettehöjden, men oaktat den starka
anhopningen av trupper, ung. en fördelning
per km, hade genombrottet misslyckats.
Detsamma gäller Haigs samtidigt utförda
framstöt s. om Neuve-Chapelle.
Frånsett de alltjämt pågående striderna i
Argonne och Elsass inträdde därefter under
sommaren på västfronten ett relativt lugn.
Under denna inriktade de allierade sina
ansträngningar på att driva upp industriens
förmåga att tillgodose behovet av
ammunition, som befunnits åtgå i alltmer ökad
omfattning. Den till ammunitionsminister i juni
utnämnde Lloyd George utvecklade härvid
hela sin energi, och även i Frankrike
stegrades prestationsförmågan i högsta grad.
Samtidigt ökades de amerikanska leveranserna.
Operationer och strider under
senare halvåret 1915.
I sept. 1915 sökte de allierade åter ett
avgörande, denna gång genom anfall samtidigt i
Champagne och mellan La Bassée och Arras.
Detta ledde till det s. k. septemberslaget
i Champagne och slaget i Artois; det
senare benämnes av engelsmännen oftast s 1
a-get vid Loos. Det var av vikt att ej
uppskjuta anfallet, enär tyskarnas framgångar i öster
varit så stora, att de redan ansågo sig kunna
påbörja återtransport till västfronten av
vissa kårer. För att vilseleda tyskarna
inleddes en ökad stridsverksamhet utefter hela
fronten. Efter en trumeld i 70 tim. sattes
anfallet i Champagne i gång 25 sept. på en
omkr. 25 km lång front, i huvudsak
sammanfallande med den, varest vinterslaget
1915 utkämpats (mellan Massiges och
Au-berive; se Champagne). Vissa
framgångar vunnos, Castelnau kunde på flera ställen
trycka in fronten och taga ett ansenligt antal
fångar. Men då striderna vid månadens slut
avmattades, hade fransmännen visserligen
gjort några terrängvinster, men
genombrotts-avsikten hade ej kunnat genomföras.
I Artois voro framgångarna ej ens så stora.
Där hade Fochs trupper 25 sept. efter 50
timmars trumeld gått fram n. om Arras mot
Vimy—Givenchy-höjdpartiet, och engelsmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
