Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918 - Operationer och strider 1917 t. o. m. våroffensivens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—18
1178
pen hertig Albrekt av W ü r 11 e
m-berg ned till schweiziska gränsen (Fuchs,
v. Mudra, v. Gündell).
Förberedelserna för det stora anfallet togo
mera tid än som beräknats, och under mars
inträffade tvenne viktiga händelser,
nämligen ministärförändring i Frankrike — Ribot
konseljpresident och den civile Painlevé
krigsminister — och ryska revolutionen, vilken
sistnämnda vållade, att det avtalade
samarbetet med Ryssland ej längre var att påräkna.
Den nya ministären ansåg sig böra taga under
allvarlig omprövning huruvida ej det
planerade anfallet borde uppskjutas. Längre fram
kunde bistånd påräknas av Amerikas förenta
stater, vilkas inträdande bland de krigförande
nu kunde förutses. De franska och engelska
överbefälhavarnas åsikt om nödvändigheten
av att genom ett aktivt uppträdande
tillförsäkra sig initiativet segrade emellertid, och
ytterligare omgrupperingar företogos i syfte
att på huvudanfallspunkten samla en
förkrossande överlägsenhet, tillräcklig för ett
genombrott. Det är nämligen karakteristiskt för de
direktiv för det stora anfallet, som utgåvos
av Nivelle, att den stundande offensiven borde
medföra resultat av helt andra mått än 1916
års strider. Engelsmännen borde från trakten
av Arras nå fram till Douai och fransmännen
från trakten av Craonne—Laffaux göra en
djupt ingripande terrängvinst i rätt nordlig
riktning. Skedde detta, bleve tyskarnas nya
linje över S:t Quentin ohållbar, och ett
allmänt tyskt återtåg måste följa. Flera bland
Nivelies underbefälhavare delade ej dessa högt
spända förväntningar. Även chefen för
brittiska armén, fältmarskalk Haig, torde ha
tvivlat på avgörande resultat. Hans åsikter gingo
snarare i den riktningen, att de engelska
stridskrafterna hade det naturligaste målet
för sin verksamhet i Flandern. En seger där
skulle medföra risk för hela den tyska
för-svarslinjens bestånd och dessutom för
engelsmännen åstadkomma en stor lättnad i
u-båts-kriget, vars baser på flandriska kusten
mycket besvärade den engelska trafiken i
Kanalen. Men sedan de båda regeringarna godkänt
den anordningen, att även den engelske
överbefälhavaren skulle, ehuru han ej stod under
direkt befäl av den franske, följa dennes
anvisningar, igångsattes det engelska anfallet
vid Arras, ungefär samtidigt som Nivelle
gjorde sin stora framstöt dels ö. om Reims, mot
Moronvilliers, dels v. om Reims, mot
höjd-partiet vid Chemin des dames.
Det engelska anfallet utfördes på omkr. 25
km front på ömse sidor om Arras. Dess första
mål var intagandet av den dominerande
Vi-myhöjden. Stridens första skede, som på
grund därav kallats Vimyslaget, tog sin
början 9 april, sedan såsom vanligt en
intensiv artilleriförberedelse ägt rum. 14 april var
detta skede slut. Engelsmännen hade tagit
Vimyhöjden och vunnit terräng utefter hela
anfallsfronten (se kartan till A r r a s); något
genombrott enligt Nivelies förhoppning hade
ej skett.
På franska fronten hade Franchet
d’Espè-reys armégrupp demonstrerat mot S:t
Quentin. Huvudanfallet vid Michelers armégrupp
företogs 16 april. Det riktades mot en front,
som sträckte sig från Berry-au-Bac vid Aisne
utefter det höjdparti, å vilket Chemin des
dames ligger, således mot Craonne—Troyon och
mot den från denna senare punkt ned mot
Aisne utskjutande tyska fronten. De franska
förberedelserna till anfallet voro den tyska
krigsledningen väl bekanta och hade föranlett
denna att särskilt för Chemin des
dames-par-tiet förstärka befästningarna. Dittills hade
tyska fronten i allmänhet bestått av en
huvudställning och en upptagsställning; nu
igångsattes utbyggandet av ytterligare två
upptagsställningar. I stort sett blev också det
första angreppet utan resultat. Det upprepades
18—20 april, och tyskarna tvungos att på sin
utspringande högra flygel från Aisne gå
tillbaka till höjdpartiet i linje med Chemin des
dames (till linjen Laffaux—Troyon); se kartan
till Aisne. Här var det 5:e, 6:e och 10 :e
franska arméerna, som satts in mot l:a och 7:e
tyska arméerna. Något större framgång hade
4:e franska armén vid sitt 17—22 april utförda
anfall ö. om Reims mot höjdpartiet s. om
Moronvilliers, vilket kom i fransmännens hand,
dock utan att genombrott kom till stånd.
Härmed var stridernas första skede slut.
Nivelle beslöt, att offensiverna trots den ringa
framgången dock skulle fortsättas enligt
samma plan och på samma terrängsträckor som
förut. Tyskarna ansågos ha lidit sådana
förluster, att hopp om framgång kunde finnas
vid en ny allmän offensiv. Franske
krigsministern Painlevé lämnade visserligen sitt
medgivande härtill, men
meningsskiljaktig-heterna mellan honom och högste
befälhavaren fortforo. Ett uttryck därför torde ha varit
tillsättandet av en chef för franska arméns
generalstab, vilken skulle vara teknisk
rådgivare åt krigsministern i fråga om
krigföringen och samarbetet med de allierade. Till
innehavare av denna befattning utsågs 28
april general Pétain. Denna betydelsefulla
utnämning medförde nyutnämning av general
Fayolle till chef för mittarmégruppen. 6:e
arméns chef, general Mangin, entledigades
under angivande, att han ej ägde truppernas
förtroende; han erhöll åter armébefäl 1918.
Det förnyade anloppet företogs på engelska
fronten efter sedvanlig intensiv
artilleriförberedelse 23 april. Nya angrepp,
huvudsakligast 28 april och 3 maj, medförde högst
obetydlig terrängvinst, och 9 maj, då striderna
avmattades, ansåg Haig det lönlöst att
vidare tänka på ett genombrott vid Arras. Han
vidtog nu förberedelser för att förflytta den
engelska härens offensiv till Flandern.
Nivelies fortsatta anfall hade måst
uppskjutas till 4 maj. Denna dag gingo 5:e, 10:e
o. 6:e arméerna fram på den gamla fronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
