Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918 - Operationer och strider under 1918 från början av de allierades stora offensiv (i mitten av juli) till vapenstilleståndet - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Belgisk-franska fronten under världskriget 1914—1918
1198
Scarpe t. o. m. Oise; armégruppen
tyske kronprinsen: 7:e armén (v.
Eber-hardt), l:a armén (v. Mudra) och 3:e armén
(v. Einem) från Oise t. o. m. Argonnerna;
armégruppen Gallwitz: 5:e armén
(v. der Marwitz) och armégruppen C (Fuchs)
från Argonnerna till Mosel.
På de allierades sida:
UnderSirDoug-las Ha ig: belgiska armén och 2:a eng.
armén (Plumer) från havet till Lys, eng. 5:e
armén (Birdwood), l:a armén (Home), 3:e
armén (Byng) och 4:e armén (Rawlinson)
från Lys till S :t Quentin; franska
armégruppen under gen. Fayolle: l:a
armén (Debeney), 3:e armén (Humbert) och
10:e armén (Mangin) från S:t Quentin t. o. m.
Aisne; franska armégruppen under
gen. Maistre: 5:e armén (Guillaumat) på
Reimsfronten och 4:e armén (Gouraud) i
Champagne mellan Reims och Argonnerna;
Förenta staternas armé: l:a armén
(Pershing, sedan Liggett) fr. o. m. Argonnerna
till Maas och (efter 9 okt.) 2:a armén
(Bullard) mellan Maas och Mosel.
Den stora offensiven började 26
sept., då amerikanerna, till vänster stödda
av Gouraud, gingo till anfall. De lyckades
väl vinna någon terräng mellan Argonnerna
och Maas samt på norra Verdunfronten,
men tyskarnas hårdnackade motstånd gjorde
dock ett framträngande här omöjligt; planen
att inskränka tyskarnas återtågsfront gick
således om intet. På övriga delar hade
anfallet större framgång. På de allierades
vänstra flygel gingo belgiska och 2:a eng. armén
under befäl av konung Albert (med franske
generalen Degoutte såsom stabschef) 28 sept.
till anfall, som resulterade i att tyskarna
måste gå tillbaka bakom Lys, varigenom
un-dervattenbåtshamnarna Ostende och
Zeebryg-ge gingo förlorade. Efter anfall s. härom föll
Lille 18 okt. Sedan Siegfriedställningen
genombrutits s. om Cambrai, måste tyskarna gå
tillbaka till Hermannställningen, som i
huvudsak var intagen 20 okt. S. om S:t Quentin
genombröts Siegfriedställningen 2 okt.;
samma dag föll staden i de allierades händer. La
Fère och Laon intogos 13 okt. ö. därom gingo
tyskarna in i Hunding—Brunhildställningen
(omkr. 17 okt.). De tyska arméernas återtåg
till Lys—Hermann- och
Hunding—Brunhild-ställningarna hade kunnat genomföras med
obruten front, om ock med stora förluster.
Deras stridslust fick åter en knäck genom
underrättelserna om att bulgariska armén
uppgivit motståndet samt om
vapenstillestånden mellan ententemakterna och Bulgarien 29
sept. samt mellan samma makter och Turkiet
30 okt. Något liknande kunde väntas från
Österrike-Ungern. Tyskarnas ansträngningar
inriktades nu på att erhålla
vapenstillestånd. Regeringen i Berlin hemställde om
Ludendorffs avlägsnande; han erhöll efter
ansökan avsked som förste
generalkvartermästare och ersattes av generallöjtnant Gröner.
De allierades sista stora
offensiv inleddes 31 okt. För att undvika linjens
genombrott och upprullning beslöt tyska
krigs-ledningen att efter hand draga tillbaka
slaglinjen till Antwerpen—Maasställningen.
Striderna fortsattes med stor intensitet, och de
allierade följde tätt efter tyskarna. Foch
hade givit order om ett anfall även i
Loth-ringen, vilket dock ej hann komma till
utförande. Underhandlingar om vapenstillestånd
pågingo under tiden, tyska underhandlare
inställde sig i Fochs. högkvarter, och ett v
a-penstillestånd åstadkoms slutligen 11
nov. Tyskarna hade då i huvudsak nått
Antwerpen—Maasställningen. Om
vapenstilleståndsvillkoren, utbrottet av tyska
revolutionen m. m. se Världskriget.
Litteraturen över kriget på
belgiskfranska fronten liksom över världskriget i
sin helhet är mycket omfattande. Bland
kataloger och bibliografiska verk över
världs-krigslitteraturen må här nämnas: Prothero,
»List of books concerning the great war»
(1923), mycket fullständig, samt den 1923
nyutgivna katalogen över generalstabens
bibliotek. Om de verk, som behandla världskriget
i dess helhet och därmed ock belgisk-franska
fronten, se Världskriget. Om vissa
fältslag, se Marne, Somme, Verdun
m. fl. Se ock art. Amerikas
deltagande i världskriget. Här må följande
arbeten upptagas. Belgiskt: »La campagne de
1’armée beige (31 juillet 1914—1 janvier 1915)
d’après les documents officiels» (1915).
Engelska: Doyle, »The British campaign in France
and Flanders 1914» (1916—1919), sex delar;
»The complete despatches of lord French»
(1917); French, »1914» (1919); »Sir Douglas
Haig’s despatches» (1919) ; Maurice, »The last
four mounths. The end of the war in the west»
(1919); Dewar och Boraston, »Sir Douglas
Haig’s command. Dec. 19, 1915, to Nov. 11,
1918» (1922), 2 delar. Franska: Palat, »La
grande guerre sur le front Occidental» (1917
—22), hittills 9 delar; Mermeix, »Joffre.
Pre-mière crise du commandement» (1919), samt
»Nivelle et Painlevé. La deuxième crise du
commandement» (1919); Joffre, »La
prépara-tion de la guerre et la conduite des
opéra-tions» (1920); Dubail, »Quatre années de
commandement 1914—1918» (1920—21); Lannezac,
»Le plan de campagne frangais et le premier
mois de la guerre» (1921) ; Dubois, »Deux ans
de commandement sur le front de France
1914—16» (1921). Svenskt: Stålhane,
»Invasionen i Belgien» (1916). Tyska: v. Poseck,
»Die deutsche Kavallerie in Belgien und
Frankreich 1914» (1921) ; v. Zwehl,
»Mau-beuge, Aisne—Verdun» (1921); v. Kluck, »Der
Marsch auf Paris und die Marne-Schlacht 1914»
(1920); »Ursachen des Zusammenbruchs.
Ent-stehung, Durchführung und Zusammenbruch
der Offensive von 1918. Gutachten des
Ober-sten Schwertfeger, des Generals v. Kuhl und
des Geheimrats Delbrück» (1923). M. B-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
