Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Belgrad
1202
på Sava (till Sisak) och
på Donau. Från
fäst-ningssidan fri utsikt
över låglanden på andra
sidan Donau och Sava
och till Zemun, nu
närmast en förstad till B.,
samt över Savadalen; i
s. över kullarna synes
berget Avala (565 m).
över Zemun (Semlin)
inlöpa serbiska orientbanan
och andra huvudbanor
från Österrike och
Ungern på Savabron till
huvudbangården
(säckstation) i stadens v.
del, och den
förstnämnda utgår härifrån till
Nis (Sofia,
Konstanti-nopel, Saloniki, Aten).
Järnvägsspår till
hamnplatsen för omlastning.
Förberedelser för en
större hamnanläggning pågå.
Staden har ännu blott
delvis karaktär av
modern huvudstad, och
monumentala byggnader
i stor stil saknas.
Slottet i stadens mitt vid
Kung Milangatan
(Kral-ja Milana Ulica) består
av tvenne
huvudbyggnader i privatpalatsstil:
gamla slottet (konak) och det nya på ömse
sidor om slottsplanen, och bakom denna
en avskild byggnad för hovstaten. I
närheten (på andra sidan Aleksandergatan)
uppföres det nya skupsjtina- (parlaments-)
palatset. I stadens inre delar närmare
fästningen reser sig i högt läge katedralen, Crkva,
byggd 1845, med torn och spira vitt synliga
över staden, och intill Kungstorget (Kraljev
Trg) ligga universitetet och museum. I
övrigt märkas flera regeringsbyggnader
(statsrådet, krigsministeriet m. fl.) jämte kaserner,
sjukhus, observatorium s. om slottet,
nationalteatern och rådhuset i den inre staden, en
ny-restaurerad moské i gamla turkstaden,
gymnasier och kyrkor. B:s främlings- och
spår-vägscentrum är den breda Terazija, som från
stadens inre upptager Furst Mikaelgatan
(Knez Mihailova Ulica), B:s förnämsta gata,
samt utåt fortsättes av Kung Milangatan.
Från fästningen skiljes staden av den vackra
parken Kalimegdan, som liksom fästningen
har sin högre, brant stupande del åt
Sava-sidan. Själva fästningen saknar sedan länge
militär betydelse. Tornet Nebojsja samt
andra sevärdheter ha också till större delen
förstörts under krigstiden. I stadens ö. del
ligga botanisk trädgård och kyrkogårdar;
från järnvägsstationen leda spår längs
Sava-och Donaustranden till B:s stora slakthus i
Skala.l:40000
Karta över Belgrad.
n. ö. — Stadens fabriks rörelse har efter
världskriget något återhämtat sig: bryggerier,
linnefabriker, sockerfabrik, pappersbruk,
sågverk, hyvlerier, träförädling,
leryarufabri-ker samt statens tobaksfabriker.
Byggnadsverksamheten har varit livlig men under
senaste år avtagit.
B., under romartiden Singidunum, var genom
sitt läge av militär vikt och var länge
föremål för strider mellan halvöns folk, kom på
1300-talet till serberna, omkr. 1426 till Ungern
och blev detta rikes utpost mot turkarna men
föll i dessas händer 1521. För kortare tid
återtaget genom prins Eugens seger vid B.
1717, förlorades B. åter genom freden i
Belgrad 1739. Under serbernas
frihetsres-ning i början av 1800-talet var B. för kort tid
(1803—13) i serbisk besittning, och 1841
flyttades Serbiens centralförvaltning till B., men
även sedan Serbiens ställning som autonom
lydstat stadgats, behöllo turkarna länge, till
1867, rätten att hålla fästningen besatt. B.
har därefter i allt högre grad blivit serbiska
folkets politiska, militära och kulturella
medelpunkt. A. B-n.
Under världskriget blev beskjutningen av
B. den första krigshandlingen (29 juli 1914).
Vid Österrike-Ungerns andra offensiv i Serbien
blev B. intaget (2 dec.) men måste åter lämnas,
när serbernas motoffensiv lyckades (13 och 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
