Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belisarius - Belit - Belize, Balize - Bell, Alexander Graham - Bell, Alexander Melville - Bell, Andrew - Bell, Currer - Bell, sir Isaac Lowthian - Bell, Johannes - Bella, Stefano della - Bellabella, Heiltsuk - Belladonna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Belit—Belladonna
1206
samt berövad friheten och sin egendom.
Sedan han bevisat sin oskuld, frigavs han men
dog kort därefter. — Senare skriftställare ha
berättat, att kejsaren lät blända honom och
att B. sedan vandrade omkring som tiggare
på Konstantinopels gator. Denna uppgift är
fullkomligt ohistorisk. B:s levnad har varit
ett älsklingsämne för skalder och konstnärer.
Belit, assyrisk gudinna, Assurs gemål, även
identifierad med Istar av Nineve.
Belize [beli’z] el. B a 1 i z e, huvudort i
Brittiska Honduras, vid mynningen av en
liknämnd flod; 12,661 inv. (1921). Utförsel av
mahogny, bananer, hartser m. m.
Bell, Ale x a n d e r Graham, skotsk
fysiolog och uppfinnare (1847—1922), son till
A. M. B. Efter universitetsstudier i
födelsestaden Edinburgh överflyttade B. till
Kanada 1870 och blev professor i talorganens
fysiologi i Boston. Efter att under flera år
ha experimentellt sysslat med problemet att
överföra ljud på avstånd med elektricitetens
hjälp uttog han 1876 patent på sin
världsberömda uppfinning telefonen. Tills, m.
Sumner-Tainter uppfann han 1880
fotofo-nen. Jfr Fotofon o. Telefon. — B:s
porträtt återges på vidstående plansch. S. A-s.*
Bell, AlexanderMelville, skotsk
fo-netiker (1819—1905). Var lärare i uttal vid
universiteten i Edinburgh och London; från 1881
bosatt i Washington. Mest berömd är B. genom
sitt ljudsystem, kallat »visible speech».
Genom detta har han i hög grad tjänat den
praktiska dövstumundervisningen, i det han
konstruerat en universell ljudskrift, som för varje
ljud betecknar talorganens ställning och
verksamhet, så att man med tecknen kan beskriva
t. o. m. okända ljud. Han har också bildat
epok inom den rent vetenskapliga fonetiken.
B:s 1867 framställda »genetiska» system för
de olika språkljudens beskrivning grundar sig
uteslutande på talorganens ställning utan
hänsyn till klangeffekten. Detta har senare
undergått modifikationer och förbättringar
genom Sweet, J. Storm och A. J. Ellis (jfr V
o-k a 1). B. har också uppfunnit en vid
dövstumundervisningen nyttig fonautograf.
Bell, Andrew, skotsk pedagog (1753—
1832). Var den förste grundläggaren av den
s. k. v ä x e 1 u n d e r v i s n i n g e n (se d. o.)
el. monitörsystemet. Han hade först försökt
denna organisation i en skola i Madras i
Indien, varför metoden i England även kallas
»Madrassystemet». B. framställde dess
grundtankar i en broschyr 1797 och
organiserade under de följande åren många skolor
för fattiga barn i Skottland och England
efter sina principer. Samtidigt började
liknande metoder tillämpas av kväkaren J
o-s eph L ancas t e r (se d. o.). S-e.
Bell, Currer, se B r o n t e.
Bell, sir I s a a c L o w t h i a n, engelsk
me-tallurg (1816—1904). Grundade 1844 jämte
två bröder firman B. brothers, arrenderade en
masugn vid Wylam-on-Tyne och upprättade
några år senare en kemisk fabrik nära
Gates-head, där den kända
Pattinson-blyvittspro-cessen utarbetades och omkr. 1860 aluminium
framställdes genom Sainte-Claireprocessen.
Han grundade även de betydande
Clarence-järnverken vid floden Tees. 1885 upphöjdes
han till baronet. Led. av sv. Vet.-akad. 1887.
Bell, Johannes, tysk politiker (f. 1868).
Var 1908—18 led. av preussiska lantdagen
och 1912—18 av tyska riksdagen samt
tillhör centrumpartiets dugligaste män. Febr.
1919 blev han rikskolonialminister i
Scheide-manns regering, i juni s. å. rikstrafikminister i
Bauers ministär och undertecknade jämte
utrikesministern Hermann Müller 28 juni
fredsfördraget i Versailles. B. kvarstod som
trafikminister i Müllers i mars 1920 bildade
ministär och avgick med denna i juni s. å. Han
invaldes 1919 i tyska nationalförsamlingen
och preussiska konstituerande
landsförsamlingen och är sedan 1920 led. av tyska
riksdagen.
Bella, Stefano d e 11 a, florentinsk
tecknare och kopparstickare (1610—64). Gick i
guldsmedslära och lockades av bekantskapen
med Callots stick att ägna sig åt gravyren.
Med kraftig realism och livlig fantasi
tecknade, stack och etsade han bilder ur
samtidens liv, stadsvyer, festscener, landskap m. m.,
till en början under stark påverkan av
Cal-lot, sedermera i en självständigare, graciösare
och mera flytande stil. Se Wengström,
»Hand-teckningar i Nationalmuseum av S. della B.»
(i Nationalmusei årsbok 1921). H. W-n.
Bellabella el. H e i 11 s u k, gängse
benämningar på en betydande kwakiindianstam på
n. ö. Vancouver och fastlandet mitt emot.
Fordom mycket krigiska, äro de nu kristna och
ha förlorat sin gamla kultur. De för Amerikas
n. v. kust utmärkande egendomliga hemliga
sällskapen synas först ha uppstått hos dem. G. B-r.
Bellado’nna, Atropa Bellado’nna, en till fam.
Solanaceae hörande, tämligen högväxt, flerårig
ört, förekommer i s. och mellersta Europa.
Blommorna sitta
ensamma i
bladvecken och ha
klocklik, mörkt
violett-brun, i kanten
smutsgul krona.
Frukten är ett
nästan klotrunt,
glänsande svart, saftigt
bär, nedtill
omgivet av de
kvarsit-tande stora
foderbladen. Roten och
bladen innehålla
atropin (se d. o.)
och användas till
läkemedel. Namnet
»belladonna» (»skön dam») sammanhänger med
att kvinnorna i forntiden begagnade denna
växt för att göra pupillerna stora och
därigenom förläna ögonen mörk glans. G. M—e.
Belladonna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
