Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beltina danai - Beltrami, Eugenio - Beltrami, Giulio Cesare - Beltska kropparna - Beluga - Belutsjistan (Baluchistan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Beltina danai—Belutsjistan
1236
Beltina da’nal tillhör ordn. Gigantostraca
och klassen Merostomata bland leddjuren. Den
är ett av de få djur, som man känner från
äldre tid än den kambriska. Den är funnen i
eozoiska skiffrar i Montana och beskriven av
Walcott. R. H-gg.
Beltra’mi, E u g e n i o, ital. matematiker
(1835—1900). Verkade som professor i Pisa,
Bologna, Rom och Pavia och sedan ånyo, från
1891, i Rom. B:s viktigaste undersökningar
tillhöra den analytiska geometrien. I sitt
betydelsefullaste arbete, »Saggio di
interpreta-eione della geometria non-euclidea» (i Giornale
di matematica 1868), visar B. hur varje sats
för den hyperboliska el.
Bolyai-Lobatschefskij-ska geometrien har en motsvarande sats för
ytor av konstant negativ krökning. T. B.
Beltra’mi, Giulio Cesare, ital. patriot
o. resande (1779—1855). Måste som anhängare
av carbonari fly till Amerika, där han 1823
på en mödosam forskningsfärd upptäckte
Mississippis källor. Har bl. a. utgivit »La
décou-verte des sources du Mississippi» (1824) och
•Le Mexique» (1830).
Beltska kropparna, se Myr m ekofila
r ä x t e r.
Belu’ga, se Valar.
Belu’tsjistan, eng. Baluchistan. 1.
Brit-tiskt-indiskt lydlandskap s. om Afganistan,
omfattande s. ö. delen av Iranplatån med
gräns till Indiska oceanen; 348,698 kvkm,
799,625 inv. (1921). Är politiskt delat i
inhemska stater under brittisk kontroll: Kelat
och Las B el a (tills. 208,253 kvkm), och
brittiskt styrda delar: British B. (23,557 kvkm)
och Agency territories (116,888 kvkm),
det förra förvärvat genom traktat 1879, de
senare som arrende eller genom ockupation
Karta över Belutsjistan.
vid olika tillfällen, det hela ander gemensam
högsta styrelse av en »chief commissioner and
agent to the governor general» och
administrativt indelat i 6 distrikt och territorier
(districts and territories).
Det brittiskt styrda B., tillsammans 140,445
kvkm, 420,648 inv., ligger i n. och följer
gränsen av Afganistan med mittpunkt i Quetta,
säte för styrelsen och »chief commissioner» och
stark garnisonsort. Dess n. ö. del fylles av
Solimanbergens kedjor och toppar
(Takht-i-So-liman, 3,445 m) men har även breda och vä)
odlade dalar (Zhob m. fl.) mellan av
vild-olivskogar klädda sluttningar. Dess v. del går
med tilltagande bredd genom stäpp och
ökenland till persiska gränsen och genomdrages
numera av järnväg från Quetta över Nushki
till på andra sidan persiska gränsen (Duzdap).
Quetta ligger högt (1,680 m; Quettaplatån),
omgivet av väldiga toppar (Zargun, 3,580 m),
och är huvudstation på Sind-Pishinbanan
genom Bolanpasset till afganska gränsen (New
Chaman) samt genom sina förbindelser åt
olika håll en centralpunkt för handeln med
Afganistan och Persien. Smärre områden kring
Quettabanan på slätten nedanför bergen höra
ock till de brittiskt styrda delarna. —
Landets huvuddel tillhör kanatet Kelat, 189,782
kvkm, 328,281 inv. (1921), som politiskt
består av ett flertal stammar och folk, löst
sammanhållna under kanens myndighet. Dennes
residens är det lilla Kelat i n. ö., liksom
Quetta i högt platåläge med omgivande tätt
bebyggda dalar och centralpunkt för hit
sammanstrålande, urgamla handelsvägar. Bergen
ö. därom, Brahuibergen, äro en fortsättning av
Solimanbergen och avvattnas till
Indusslätten genom Mula (Mulapasset), längre söderut
till oceanen. Kedjorna gå här
alltmera isär och böja av åt v.
samt lämna plats för alluviala
slätter kring den lilla floden
Porali, kärnan i lydstaten Las
B e 1 a, 18,471 kvkm, 50,696 inv.
(1921). Kusten är ödslig och
utan viktigare hamnar.
Landskapet innanför, Mekran,
genomdrages av höglandets
randkedjor parallellt med kustlinjen
och har ett fåtal bevattnade och
fruktbara dalar (Kech, Bolida)
bland i övrigt förbrända
bergkammar och sluttningar.
Floderna gå åt v.; Dasht bryter sig
väg till oceanen, Rakshan n. om
Mekran till inlandet och till B:s
stora sumpsjö, Hamun-i-Mashke)
(475 m ö. h.). Återstoden av det
inre Kelat är öken
(Kharan-öknen).
De vitt skilda
landskapstyperna inom B. motsvaras av olika
klimatiska förhållanden. I n. ö.
höglandet är klimatet stärkande
och livande och nederbörden
rik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
