Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belysningstjänst - Belzoni, Giambattista - Belägg - Belägga - Beläggningsstämpel - Belägring - Belägringsartilleri - Belägringstillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239 Belzoni—Belägringstillstånd 1240
a r (även benämnda
strålkastaravdel-ningar), vanligen tillhörande
ingenjörtrupperna eller i vissa fall artilleriet, dels med
tillhjälp av lätt materiel, av de stridande
trupperna själva,i främsta rummet infanteriet,
varvid i allm. s. k.
belysningspatrul-1 e r el. -plutoner bildas, stundom i
anslutning till signalformationerna. Dylika
be-lysningsorgan ingå i de flesta arméer (inom
den svenska med 90 cm elektr. strålkastare
vid fältbelysningsavdelning och 40 cm
Aga-strålkastare vid infanteriet). C. J. B.
Belzoni [tså’ni], Giambattista, ital.
amatörarkeolog (1778—1823). Ämnade först
bli munk, ägnade sig sedan åt
vattenbygg-nadsstudier och måste en tid för utkomstens
skull offentligen uppträda som akrobat. Vid
besök i Egypten 1815 för att hembjuda
Muhammed Ali en hydraulisk uppfinning sändes
B. av brittiske generalkonsuln H. Salt ut på
forskningsfärd efter fornminnen. För museer
i London anskaffade han bl. a. en
kolossalbyst av Ramses II och Sethos I:s
alabastersarkofag. Han var den förste europé, som
inträngde i Chef renpyramiden; vidare lät han
rensa klipptemplen i Abu-Simbel från sand.
Sina forskningar beskrev B. i ett vidlyftigt
arbete (eng. uppl. 1821, it. uppl. 1825). Han
avled i Benin på en resa till Timbuktu.
Belägg, citat, litteraturställe, som bevisar
eller bekräftar något. Användes i
språkvetenskapen om befintligheten av ett visst ord, en
viss form. Verb: Belägga.
Belägga (på fartyg), sätta fast ett tåg,
sedan det blivit tillräckligt halat. Jfr även
Belägg.
Beläggningsstämpel, se Stämpelpapper.
Belägring, det anfallssätt mot en fästning,
som avser att systematiskt förstöra dennas
försvarsmedel å den anfallna fronten,
samtidigt med att man, genom att successivt
uppkasta mot försvararens eld skyddade
anfalls-verk (s a p p e r, löpgravar), bereder sig
väg fram till lämplig plats för stormningen,
vilken utföres, så snart alla svårare hinder
förstörts eller undanröjts. L. W :son M.*
Belägringsartilleri, sammanfattningen av
de pjäser med tillhörande personal och
transportmedel, vilka fordras till en belägring.
Belägringstillstånd (fr. état de siège; jfr
eng. martial law, »krigslag», och ty.
Belager-ungszustand), ett slags (ofta i lag förutsedd)
diktatur, varvid till följd av yttre anfall eller
inre oroligheter de vanliga lagarna i större
eller mindre utsträckning suspenderas och
verkställande makten för ett visst område
helt eller till stor del koncentreras hos e n
person, oftast en militärbefälhavare. Inträde
av b. förutsätter dess formliga proklamerande,
i regel av suveränen, för därvid noga angivet
område; det medför långtgående
inskränkning i de friheter, som i konstitutionella
staters författningar pläga tillförsäkras
stats-medlemmarna, såsom personlig frihet, rätt att
dömas endast av laga ordinarie domstol enligt
landets lagar, rätt till hemfrid, yttrande-,
tryck-, förenings- och församlingsfrihet o. s. v.
I stället får den under b. verkställande
myndigheten rätt att anställa husundersökningar,
förbjuda möten och folksamlingar, hindra
tidningar och tidskrifter att utkomma, låta
fängsla misstänkta personer och i vissa fall ställa
även civila personer inför krigsdomstol och
döma dem enligt krigslag eller särskilt
utfärdade undantagslagar. Stundom inträda blott
vissa av här ovan nämnda verkningar; man
talar då ibland om lilla
belägringstillståndet, vars omfattning i så fall
anges, då det proklameras.
B. som legaliserad statspraxis föreskriver sig
från franska revolutionens tid och har från
Frankrike, där det tillämpats, särskilt i Paris,
under Ludvig Filip, 1848 års republik, 1870—
71 års krig och världskriget, överförts till
flera andra länder. Inom Brittiska riket har
b. anlitats företrädesvis på Irland och i
kolonierna (t. ex. i Sydafrika under boerkriget,
vid uppror i Kanada och på Jamaica). Under
världskriget skapade vissa bestämmelser i
»Defence of the realm act» ett slags b. av det
lindrigare slaget. Strängare var det b., som
under samma krig rådde i Tyskland och
öster-rike-Ungern. — I flera länder har rätten att
proklamera b. på förhand genom särskild
lagstiftning formligen tillerkänts den
verkställande makten, i andra länder anses den ligga
innesluten i statens självupphållelserätt. I
Frankrike regleras dessa förhållanden genom
en lag av 1878, som ger presidenten rätt att
efter ministerrådets hörande förklara b. i
händelse av väpnat uppror eller yttre krig
samt även vid andra slag av nödfall, varvid
dock kamrarna skola omedelbart sammanträda
för att fatta definitivt beslut i saken. I
Tyskland gällde under kejsardömet provisoriskt en
preussisk lag av 1851 om b. (utom för Bayern,
som 1912 antog en egen lag om
»krigstillstånd»). I det nya Tyska rikets författning
av 1920 användes i stället uttrycket
Aus-nahmezustand (»undantagstillstånd»), och dä;
ges hithörande befogenheter åt rikspresidenten,
som, då inom riket »den offentliga säkerheten
och ordningen svårt (erheblicli) störes eller
kommer i fara», har befogenhet att »träffa
alla för den offentliga säkerhetens och
ordningens återställande nödiga åtgärder».
Särskilt stadgas, att han kan suspendera vissa
medborgerliga grundrättigheter, ss. personlig
frihet, bostadens okränkbarhet,
brevhemligheten, press-, förenings- och
församlingsfriheten och egendomens okränkbarhet. Han kan
delegera en del av dessa befogenheter åt andra
myndigheter och är skyldig att sätta vidtagna
åtgärder ur kraft, om riksdagen så påfordrar.
Vid tillstånd av fara kunna även de olika
landsregeringarna, var och en för sitt område,
proklamera undantagstillstånd av liknande
art. Såväl tyska riksregeringen som bayerska
regeringen ha under de senaste oroliga åren
ofta gjort bruk av dessa befogenheter. I
Eng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
