Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benckendorff, Alexander von (1783—1844) - Benckendorff, Alexander von (1849—1917) - Benczur, Gyula (Julius) - Benda, Franz - Benda, Georg - Bendel, Franz - Bender (Bendery, Tighina) - Bender Abbas - Bendigo - Bendix, Julius - Bendix, Victor - Bendixson, Artur Lars - Bendixson, Ivar Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Benckendorff, A. von—Bendixson
1250
blev han skaparen av Rysslands hemliga polis
och utövade som polischef och kejsar
Nikolaus’ ständige följeslagare och förtrogne
rådgivare ett starkt inflytande på denne.
Benckendorff, Alexander von, rysk
greve, diplomat (1849—1917), brorsons son till
general A. v. B. Var 1897—1903 minister i
Köpenhamn samt från 1903 till sin död rysk
ambassadör i London. Under denna tid
avslöts 1907 överenskommelsen mellan England
och Ryssland om Afganistan, Tibet och
intressesfärerna i Persien. B. sökte i sina
depescher bekämpa militärpartiet i Ryssland
och tillrådde en moderat rysk
utrikespolitik i samförstånd med England samt stod
engelske utrikesministern Grey nära i politisk
uppfattning. Många intressanta depescher
från B. åren 1909—14 äro utgivna i B. von
Sieberts »Diplomatische Aktenstücke zur
Geschichte der Ententepolitik der
Vorkriegs-jahre» (1921). V. S-g.
Benczur [bä’ntsor], Gyula (Julius),
ungersk målare (1844—1920). Verksam i
Budapest, utförde B. stora, kraftiga
historiemålningar och porträtt.
Be’nda, Franz, tjeckisk-tysk musiker (1709
—86). Såsom en av sin tids mest framstående
violinvirtuoser kallades B. 1733 till
kronprinsen av Preussen (sedan Fredrik II) och blev
senare konsertmästare i dennes kapell. B.,
som komponerade triosonater, violinkonserter
m. m., betraktas trots sin bömiska härkomst
som en av huvudrepresentanterna för den s. k.
Berlinskolan, till vilken även hörde Ph. E.
Bach, bröderna Graun m. fl.
Be’nda, Georg, tjeckisk-tysk tonsättare
(1722—95), broder till Franz B. Var 1748—78
kapellmästare hos Fredrik III i Gotha och
företog på dennes bekostnad en studieresa till
Italien. B. väckte
uppseende genom sina
melodramer (musik till
talad text), såsom
»Ariadne auf Naxos»
(1775 i Gotha; 1781 i
Paris), »Medea» och
»Pygmalion». Mycket
omtyckta blevo även
hans sångspel, såsom
»Der Dorfjahrmarkt»,
»Julie und Romeo»,
»Der Holzhauer» m. fl.
B., vars dramatiska
alstring var musikhistoriskt betydande och i
viss mån utövat inflytande på Mozart,
komponerade även annan instrumental och vokal
musik. H. G—t.
Be’ndel, Franz, tysk pianist och
kompositör (1833—74), av bömisk härkomst. Elev av
Liszt, konserterade B. flerstädes (i Stockholm
1856) samt var lärare vid Kullaks akademi i
Berlin. Han blev mest känd genom briljanta
salongskompositioner för piano.
Bendèr (B e n d e’r y), rum. T i g h i n a, stad
i rum. prov. Bessarabien, på högra stranden
av Dnjestr; 26,000 inv. (1919). Betydande
handel med timmer, spannmål, vin, ull och
boskap. Bekant genom Karl XII:s vistelse
därstädes ; se därom K a 1 a b a 1 i k och Karl
XII. — B. hörde till Turkiet intill 1812, då
det med Bessarabien kom till Ryssland. Blev
efter världskriget rumänskt.
Bender Abbas, »Abbas’ hamn», hamnstad i
pers. prov. Farsistan, vid Ormussundet; omkr.
7,000 inv., mest araber. Från B. utgå
karavanvägar till Yezd och Kerman. B. anlöpes
av ångare på linjen Bombay—Basra. Utförsel
av ull, droger och opium. Värdet av exporten
över B. efter världskriget har årl. varit omkr.
280,000 pd st., av importen omkr. 998,000 pd st.
Bendigo [be’ndigäu], förr Sandhurst,
stad i Victoria, s. ö. Australien, 231 m ö. h.
på n. sluttningen av Great dividing range,
130 km n. v. om Melbourne, i ett rikt
gulddistrikt; 33,170 inv. (1922). Säte för en
romersk-katolsk och en anglikansk biskop. B.
har teknisk skola, bergsskola, botanisk
trädgård samt stora bryggerier och järngjuterier.
Staden, som anlades 1851, har för sin
blomst-ring att tacka guldgruvorna i trakten. I
B.-distriktet utvunnos 2,458 kg guld 1920, mest
ur kvartsgångar.
Be’ndix, Julius, svensk tonsättare (1818
—71). Komponerade lättare salongsmusik och
några sångspel i 1850-talets franska
operettstil. Han utgav även arrangemang av
operamusik för piano.
Be’ndix, Victor, dansk musiker (f. 1851).
Efter studier vid musikkonservatoriet i
Köpenhamn har B. framträtt där som pianist och
dirigent, bl. a. för de filharmoniska
konserterna och för Dansk koncertforening. Han har
komponerat symfonier (däribland
»Fjældstig-ning» och »Sommerklange fra Sydrusland»),
en pianokonsert, smärre pianostycken, sånger
m. m. — Två av B :s bröder gjorde sig bekanta
som utövande musici: Otto B. (1845—1904)
som oboist och Fritz B. (1847—1914) som
violoncellist.
Be’ndixson, Artur Lars, pedagog,
författare (f. 1859 18/n), broder till I. O. B. Blev
fil. dr i Uppsala 1885, organiserade den 1901
upprättade Göteborgs högre samskola enligt
ett pedagogiskt reformprogram av frisinnad
läggning och var dess rektor till 1904. Han
redigerade tidskriften Skolan 1901—02 och en
till denna ansluten pedagogisk skriftserie (9
häften, 1901—04). Sedan 1913 har han varit
medlem av redaktionen av Nordisk
familjeboks 3 :e uppl.
Be’ndixson, Ivar Otto, matematiker,
kommunalpolitiker (f. 1861 1/8), broder till A. L. B.
Efter studier vid Uppsala universitet och
Stockholms högskola blev han 1890 fil. lic. i
Uppsala och docent i matematik vid
Stockholms högskola, var 1892—99 lärare vid
samma högskola och Tekniska högskolan och
utnämndes 1900 till professor vid sistnämnda
anstalt, vilken befattning han emellertid
lämnade 1905, då han blev professor i högre
n. 4o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
