Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Magnusson - Bengts, Josefina - Bengtsfors - Bengtsson, Jon - Bengtsson, Simon Fredrik - Bengtsson, Sven (träsnidare) - Bengtsson, Sven (politiker) - Bengt Stensson - Benguela, São Felipe de - Benguelaströmmen - Bengzon, Ferdinand - Bengädda - Ben-Hadad - Benhinna, Periost - Benhinneinflammation, Periostit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Bengts—Benhinneinflammation
1272
ger Pedersson till Finsta, lagman i Uppland,
blev moder till den heliga Birgitta; dottern
Katarina gifte sig med östgötalagmannen
(sedan riksdrotsen) Knut Jonsson. B. företog
1289—91 en pilgrimsfärd till det heliga
landet. Till B. och hans andra hustru, Sigrid (d.
1289, begraven i Skänninge predikarekloster),
anknyter sig den bekanta, av Frans Hedberg
i »Bröllopet på Ulfåsa» behandlade sägnen,
som falskeligen gör B. till »konungens»
broder och låter honom å Ulvåsa mot broderns
vilja fira sitt bröllop med den lågättade Sigrid
den fagra. Sägnen saknar historisk
sannolikhet; i Hedbergs skådespel har Birger jarl fått
intaga »konungens» plats. Jfr H. Schück,
»Bröllopet på Ulfåsa» (»Ur gamla papper», I, 1892).
Bengts, Josefina, finl. förfina (f. 1875),
bonddotter. Har utgivit några beaktansvärda
hembygdsskildringar. Två novellsamlingar, »I
nyländska stugor» (på Pärnådialekt) och »Från
vargatider och vallpojksår» (på högsvenska),
ge humoristiskt hållna, förträffliga
skildringar av den gamla tidens bondeliv i Pärnå.
Bengtsfors, järnvägs- och kanalstation samt
industrisamhälle i norra Dalsland, 26 km v.
om Ämål, Ärtemarks socken, Älvsborgs län.
Elektr.-kemisk fabrik för tillverkning av
kemiskt rent kali, natron, klorkalk, såpa och
tvättmedel, sulfitfabrik (aktiekap. 1,500,000
kr.), möbelfabrik, såg och hyvleri.
Bengtsson, Jon, från Ströby i Skatelövs
socken, Kronobergs län, riksdagsman i
bondeståndet (1719—97). B. var riksdagsombud för
sin hemort vid flertalet riksdagar från 1755
—56 till 1789 (ej 1769—70 och troligen ej
1778—79). Han tillhörde under frihetstiden
mösspartiet och var sedermera ledare för
bondeoppositionen mot Gustav III:s politik i
brännvinsfrågan, där han ivrigt förordade fri
husbehovsbränning.
Bengtsson, Simon Fredrik, entomolog
och universitetslärare (f. 1860 2/<). Blev fil. dr
i Lund 1897,
föreståndare för universitetets
entomologiska
samlingar 1900, docent i
zoologi 1898 och i
entomologi 1905. B.
har författat en mängd
arbeten över
insekternas anatomi, biologi
och systematik,
särskilt över de svenska
dagsländorna.
Viktigast äro: »Studier
öfver insektlarver»
(1897), »Biologiska
un
dersökningar öfver nunnan, dess parasiter
och sjukdomar» (1902), »Studier och
iakttagelser öfver humlor» (1903), »Undersökningar över
äggen hos Ephemeriderna» (1913). I. T-dh.
Bengtsson, Sven, träsnidare, ciselör,
keramiker (1843—1916), verksam i Lund. Han var
en originell och mångsidig konsthantverkare
med stor teknisk skicklighet och en rik,
stun
dom något burlesk fantasi. Bland hans
arbeten märkes den drivna och ciselerade
jätteörnen på John Ericssons monument vid
Filip-stad. Se Anderberg, »Gillets mästare» (i Finn
1913). H. W-n.
Bengtsson, Sven, politiker och
kommunalman (f. 1866 9/i2). Är hemmansägare i Norup
(Knislinge socken, Kristianstads län) och var
led. av Andra kammaren från 1912 till 1924,
då han avböjde återval. B. var vid
riksdagarna 1918—24 led. av statsutskottet och
1924-led. av särskilda utskottet för försvarsfrågan.
Han var 1919—23 led. av
försvarsrevisio-nen och har innehaft många andra
förtroendeuppdrag. B. tillhörde Liberala
samlingspartiet till dess sprängning 1923, då han anslöt
sig till den folkfrisinnade gruppen. B. är
frireligiös nykterhetsvän, har visat verksamt
intresse för sin hemtrakts andliga och materiella
förkovran och är sedan 1918 ordf, i styrelsen
för Svenska missionsförbundet.
Bengt Stensson, riksråd, se Natt och Dag.
Benguela [berjgäTo] el. Säo Felipe de
B., hamnstad i Angola (Port. Västafrika) och
huvudstad i distriktet B., vid
Lobito—Bihé-järnvägen; 3,750 inv. Export av gummi, vax
och elfenben. Distriktet producerar även
tobak och frukter.
Benguelaströmmen [bengäTe-], se
Atlantiska oceanen, sp. 416.
Bengzon, Ferdinand, tonsättare (1840
—93). Tog 1859 direktörsexamen i
Konserva-toriet, där han hade van Boom till lärare i
pianospel, och verkade i Stockholm som
musiklärare. Han utgav en pianoskola, flera
häften salongsmusik för piano ävensom sånger,
bland vilka »Viola» och »Vuggevise» en tid
voro populära. A. L.*
Bengädda, se L e p i d o s t e u s.
Ben-Hadad, namn på flera i G. T. omtalade
arameiska konungar i Damaskus. En B.,
Ta-brimmons son, bistod Juda konung Asa mot
Israels rikes konung Baesa (1 Kon. 15). En
annan, som möjligen hette Ben-Hader, krigade
mot konung Ahab i Israel (1 Kon. 20). En
tredje besegrade grundligt konung Joahas i
Israel (2 Kon. 13: 3—7). E. S-e.*
Benhinna, P e r i o’s t (Perio’steum’), ett
lager av fast bindväv, som bekläder benen i
hela deras utsträckning med undantag av de
broskklädda ledytorna. B. består av ett yttre,
på blodkärl och nerver rikt lager samt ett inre
lager, där elastiska trådar och bindvävsceller
dominera. Närmast benet finner man ett
lager av benbildarceller; jfr
Bindesubstansvävnad. J. R—m.
Benhinneinflammation eller Periostit.
1. Akut b. förorsakas, liksom övriga akuta
inflammationer, nästan alltid av bakterier, i
regeln av de vanliga varbakterierna
(stafylo-kocker och streptokocker) och förlöper därför
i allmänhet med den för dessa bakterier
karakteristiska varbildningen. Bakterierna kunna
intränga i benhinnan på flera olika sätt. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
