Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bentley, Richard - Benton, Thomas Hart - Bentos - Bentransplantation - Bentyl - Bentzon, Thérèse (Marie-Thérèse Blanc, f. de Solms) - Bentzon, Viggo - Bentång - Benue, Binuë - Benved, Alster - Benväv - Benzelius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Benton—Benzelius
1294
ordentliga betydelse visar sig i hans träffande
emendationer av förstörda ställen i texterna,
hans exakta iakttagelseförmåga, som fann de
fasta reglerna, och den vida blick, med vilken
han fattade filologiens stora uppgifter. Han
är en av den klassiska filologiens yppersta och
har bildat epok för de klassiska studierna i
England.
Benton [beteton], Thomas Hart,
nord-amerik. statsman (1782—1858). Blev som
advokat och tidningsman i S:t Louis (sedan
1815) snart en av Missouris ledande män,
verkade för dess
upptagande i unionen (1821)
och representerade
därpå i nära 30 år denna
stat i senaten. Där var
B. den förnämste
representanten för västerns
politiska inflytande,
som med Andrew
Jacksons val till president
1828 blev det rådande.
För snabb
kolonisering av de stora
västliga landskapen
arbe
tade han ihärdigt och föreslog att giva squatters
förköpsrätt till den jord de uppodlade och att
för billigt pris upplåta jord åt nybyggarna,
vilket beslöts först 1862. Var därjämte
verksam för Oregons och Texas’ anslutning men
krävde i strid med Polk och Calhoun ett
hänsynsfullare uppträdande mot Mexiko. Han var
en ivrig förkämpe för frihandel och ett gott
myntsystem i motsats mot sedelsystemet men
var, fastän sydstatsman, demokrat och
slavägare, både en bestämd motståndare mot
slaveriets ytterligare utbredning inom unionen
och mot läran om staternas suveränitet
gentemot unionen (jfr Nullifikation). Detta
ledde till att han 1850 utträngdes ur senaten
och 1854 ur representanthuset, dit han som
»unionsdemokrat» invalts 1852 och där han
motarbetat Kansas-Nebraskabillen (se d. o.).
B:s memoarer, »Thirty years’ view; or a
his-tory of the working of the american
go-vernment» (2 bd, 1854—56), utgöra en
värdefull skildring av Förenta staternas politiska
liv åren 1820—50. Biogr. av Th. Roosevelt
(1887). V. S-g.
Betetos (av grek. be’nthos, djup) kallas i
motsats till plankton (se d. o.) den på havsbottnen,
såväl på större djup som vid stränderna,
levande växt- och djurvärlden. B. indelas i
ses-sila (fastsittande) b. och vagila (rörliga) b.
Bentransplantation, se Osteoplastik.
Bentyl, se Motorsprit.
Bentzon [bätså’], Thérèse, fransk
förfina, egentl. Marie-Thérèse Blanc, f.
de S o 1 m s (1840—1907). Har skrivit en
mängd romaner och novellsamlingar,
huvudsakligen behandlande kvinnofrågan; några äro
övers, till sv. Hon har dessutom utgivit
litterära essäer, samlade i »Littérature et mæurs
étrangères» (3 bd, 1887).
Bentzon, Viggo, dansk rättslärd (f. 1861).
Blev vid Köpenhamns universitet prof, i
allmän rättslära och sjörätt 1892 (sjörätten 1901
utbytt mot privaträtt, särskilt familjerätt)
samt ordf, i den
danska familjerättskom-missionen. Han har i
denna sin egenskap
tagit en framstående
del i det gemensamma
skandinaviska
lagstiftningsarbetet på
familjerättens område. B.
har bl. a. skrivit
»Den danske
person-ret», »Retskilderne»,
»Den danske söret»,
»Almindelig retslære»,
»Den danske arveret», »Den danske
familie-ret». I omdaningen av de juridiska studierna
och universitetsstatuterna 1902 tog B.
verksam del.
Bentång, ett instrument, varav kirurgerna
betjäna sig för att avknipa benpartier.
Benue el. B i n u e, flod i mellersta Afrika,
Nigers största biflod. Upprinner med tre
käll-armar i Adamaua (Franska Ekvatorialafrika).
Flyter först i en stor båge mot n., därefter
mot v. och v. s. v. genom britt. Nigeria och
utmynnar i Niger vid Lokodja efter ett lopp
av 1,400 km, varav omkr. 800 km (till Garua)
äro farbara för intill 2 m djupgående fartyg.
Vid mynningen är B. vattenrikare än
huvudflöden och lämnar 12—15,000 kbm i sek.
Vattenståndet under regn- och torrtid växlar dock
högst betydligt. Bland B:s många bifloder
märkas fr. h. Gongola och Mao Kebbi, som
vid högvatten står i förbindelse med Logone
och därigenom med Schari och Tsad. —
Bröderna Lander passerade på en färd utför
Niger B:s mynning 1831 och ansågo denna
ström vara Schari; 1833 for en expedition
under Laird, Allen och Oldfield nära 120 km
uppför B. Dess övre lopp upptäcktes 1851 av
Barth. R. Flegel fann 1882 flodens källor. —
Litt.: Marquardsen, »Der Niger-B.» (1909).
Benved el. Alster, Evönymus europäèa,
buske eller litet träd, tillhörande fam.
Ce-lastraceae, med motsatta blad, gröngula
blommor i små knippen från bladvecken och
vackert rosenröda, fyrkantiga frukter. När
frukten på senhösten öppnar sig, falla de av ett
röd-gult hylle omgivna fröna ej ut utan kvarsitta.
Vild förekommer b. tämligen sällan i sydligare
Sverige, men den planteras ganska allmänt
även längre norrut. Se bilden på spalt 1295.
Benväv, se Bindesubstansvävnad.
Benzelius, ryktbar svensk prästsläkt,
härstammande från bonden Henrik Jakobsson i
Bentseby (därav släktnamnet) i Luleå socken.
Son till honom var ärkebiskop Erik B. d. ä.,
och tre av dennes söner blevo efter varandra
ärkebiskopar (Erik B. d. y., Jakob och Henrik
B.). Namnet B. bars även av en utav Erik B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
