Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bentham, George - Bentham, Jeremy - Bentinck, ätt - Bentinck, lord George - Bentinck, lord William Cavendish - Bentley, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Bentham, J.—Bentley
1292
ten märkas »Handbook of the british flora»
(1865), »Flora australiensis» (7 bd, 1863—78)
samt det tills, m. J. D. Hooker utgivna
storartade »Genera plantarum» (7 bd, 1862—83).
Led. av sv. Vet.-akad. 1871.
Bentham [be’npøm el. be’ntem], Jeremy,
eng. moralfilosof ooh politiker (1748—1832).
Var en kort tid advokat men verkade sedan
uteslutande som skriftställare. Som högsta
målet för all mänsklig
strävan uppställde han
»största möjliga lycka
för största möjliga
antal» eller vad han
kallade »lyckans
maxima-tion». Något annat
mål än lyckan varken
kan eller bör, enligt
B., människan ytterst
sträva efter, och
närmast gäller det därvid
den handlandes egen
nytta. Samhället borde
genom sina lagar och
inrättningar organisera denna gemensamma
strävan för lyckans maximation, och B.
framställde många förslag till reformer för detta
syfte (bl. a. påyrkade han styrelsemaskineriets
och rättsväsendets förenkling samt
nedbrytande av privilegier, som stå hindrande i
vägen för det allmänna bästa). — B. är
grundläggaren av den moderna utilitarismen
(se d. o.), som ytterligare utvecklades av hans
lärjunge John Stuart Mill. Engelsmännen
betrakta honom såsom sitt lands störste
stats-lärare efter Hobbes och se i honom en bland
dem, som mest främjat utvecklingen av den
engelska lagstiftningen och administrationen.
Som skriftställare anses B. vara en bland
den engelska litteraturens klassiker, särskilt
på grund av sin första lilla skrift, »A
fragment of government» (1776), som redan
innehåller alla hans grundtankar. Hans
samlade arbeten utgåvos 1838—43 i 11 bd av J.
Bowring. — På svensk liberal opinion under
1820- och 1830-talet utövade B. stort
inflytande. — Litt.: L. Stephen, »The english
uti-litarians» (1900); C. M. Atkinson, »J. B.»
(1905). S-e.
Be’ntinck, en urspr. från Pfalz
härstammande gammal adelsätt, som därifrån
överflyttade till Nederländerna och av vilken en
gren kom till England vid 1688 års
revolution med Vilhelm III:s av Oranien förtrogne
vän William B. Denne upphöjdes 1689 till
earl av Portland, och hans äldste son, Henry
B. (1680—1724), blev 1716 hertig av Portland,
medan den yngre sonen, Wilhelm von B.
(1704—73), blev tysk riksgreve. Om William
B. och Henry B:s sonson, William
Henry C a ve n d ish - B., 3:e hertig av Portland
och engelsk premiärminister 1783 och 1807—
09, se Portland. En släktgren bor kvar i
Nederländerna, och det var dess huvudmans
slott, Amerongen, kejsar Vilhelm II gästade
tiden närmast efter sin flykt till Holland i
nov. 1918.
Be’ntinck, lord George, eng. politiker o.
sportsman (1802—48), brorson till lord
William B. Var från 1826 till sin död
(konservativ) medlem av underhuset och efter 1845 —
jämte Disraeli — ledare för en ur torypartiet
utbruten protektionistisk grupp. Gruppen
bidrog 1846 väsentligt till Peels fall, sedan
denne s. å. uppgivit spannmålslagarna. B. var
en av kapplöpningssportens mest framträdande
representanter i England. Hans politiska
verksamhet skildrades 1852 av Disraeli. V. S-g.
Be’ntinck, lord William Cavendish,
eng. statsman (1774—1839), son till William
Henry Cavendish-B., 3:e hertig av Portland.
Tjänstgjorde 1803—07 som guvernör i
Madras, varifrån han
återkallades på
grund av påstådd
försumlighet, och
tjänade senare som
generallöjtnant
under Wellington på
Pyreneiska halvön.
1811—15 var han
befälhavare över de
eng. trupperna på
Sicilien samt, i
ständig strid med
drottningKarolina,
öns verklige regent. Efter att under tretton
år ej ha beklätt någon statstjänst utnämnd till
generalguvernör över Ostindien 1828, styrde
han till 1835 landet med framstående
duglighet och visade stor omtanke om den infödda
befolkningens välfärd. Han utrotade bl. a.
de fruktade rövarhanden (thugs, se d. o.),
förbjöd änkebränning vid männens likbegängelse
(sati, se d. o.), gjorde en mängd ämbeten
tillgängliga för infödingarna och inlade
betydande förtjänster om iippfostringsväsendet.
Efter sin återkomst till hemlandet invaldes
B. 1837 i underhuset. Jfr D. Boulger, »Lord
William Bentinck» (1892). (J. Ch-r.)
Bentley [be’ntli], Richard, eng. filolog
o. kritiker (1662—1742). Blev 1693 kungl.
bibliotekarie vid S:t Jamesbiblioteket, 1717
förste teologie
professor och var från 1700
till sin död
föreståndare för det berömda
Trinity college i
Cambridge. B. vann stor
ryktbarhet som filolog
i synnerhet genom sitt
deltagande i den
ryktbara striden om de
s. k. Falarisbreven,
vilka han bevisade
vara falsarier. Bland
B:s många arbeten på
den klassiska filologi-
ens område märkas hans editioner av
Hora-tius, Terentius, Phaedrus m. fl. Hans utom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
