Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beredningsutskott - Beredskap - Beredskapsåren - Berengar I - Berengar II - Berengar av Tours - Berengaria - Bérenger, René - Berenike (ptolematiska drottningar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1311
Beredskap—Berenike
1312
borgarråd (se dessa ord). Efter
Stockholms mönster ha beredningsutskott
sedermera införts i ett flertal större och mindre
städer men i allmänhet icke nått samma
betydelse som i Stockholm, då det annorstädes
är drätselkammaren, som har
regeringsfunktionerna. Dess viktigaste uppgifter i
landsortsstäderna torde vara beredningen av sådana
ärenden, som icke tillhöra någon särskild
förvaltningsgren, samt budgetsberedningen och
valberedningen. Jfr Yngve Larsson,
»Kommunalförvaltningens organisation och arbetssätt»
(1909). Y. Ln.
Beredskap. Icke rustade örlogsfartyg äro
förlagda i beredskap eller ock upplagda.
Olika grader av b. finnas; för fartyg inom
varje grad är viss tid bestämd, inom vilken de
skola kunna färdigrustas. — Även fästningar
kunna förläggas i olika grader av b.
Beredskapskåren, en 1910 i Stockholm av
dåv. intendenten, kaptenen i armén J a c q u e s
Lagercrantz (f. 1852) stiftad förening, som
har till uppgift att träda skyndsamt
hjälpande och räddande emellan vid fall av ensamhet,
olycka, rådlöshet och förtvivlan. Kåren har
ingen styrelse, endast en ledare och biträden.
Den står i förbindelse med polisen,
fattigvården, frälsningsarmén m. fl. institutioner.
Bèrengar I, ital. konung (d. 924), dotterson
till kejsar Ludvig den fromme. Markgreve av
Friuli sedan sin faders död 874, bemäktigade
han sig 888 efter Karl den tjockes död Italiens
krona och kröntes i Pavia till italiensk konung
men måste hela sin levnad kämpa med
medtävlare. B. kröntes till romersk kejsare 915;
han dog genom lönnmord.
Bèrengar II, ital. konung (d. 966), dotterson
till B. I. Markgreve av Ivrea sedan 925,
gjorde han sig med Otto I:s hjälp till herre i
Italien 945 med undanträngande från makten
av konung Hugo, Lothar II :s dotterson. Efter
dennes sons, konung Lothars, död 950 valdes
B. till Italiens konung. Han måste dock 952
taga sitt rike som län av Otto, avsattes 961
och fördes 964 till Tyskland, där han dog.
Bèrengar av Tours [-tör], skolastisk teolog
(omkr. 1000—1088), lärjunge till den berömde
Fulbert av Chartres. B. föddes i Tours, blev
ledare för domskolan i sin födelsestad 1031
och ärkediakon i Ångers före 1040. Han var
en av de första, som tillämpade dialektisk
metod med logiska premisser och slutsatser på
det teologiska området och som satte en
sålunda med tänkandets hjälp deducerad
trossats över mänsklig auktoritet. Till dåv. priorn,
sedermera ärkebiskopen av Canterbury,
Lan-franc, sände B. 1050 ett brev till försvar
för Ratramni skrift m nattvarden. För
B. tedde sig den ännu icke fastslagna men
alltmer överhandtagande förvandlingsläran
såsom oförnuftig och såsom ett avfall från
kyrkofäderna. Enligt B. bliva brödet och vinet
genom konsekrationen Kristi lekamens och
blods sakrament, vilket dock för honom ej
betyder en substantiell förvandling. Nattvards-
elementen beteckna (lat. significant) Kristi
lekamen och blod. Men res sacramenti, det
väsentliga, åtnjutas ej med munnen utan
därigenom, att människan med sin ande tillägnar
sig Kristi lidande och död. Blott de troende
få sålunda del av sakramentets gåva. B.
anklagade nu Lanfranc, förvandlingslärans
för-fäktare, för kätteri, och Lanfranc svarade med
en kätterianklagelse mot B. inför en synod i
Rom 1050. En 30-årig föga uppbygglig strid
utspann sig. Stödd på folkmeningen, som
hyllade den vidskepliga förvandlingsläran,
segrade Lanfranc, trots det att B. för sig vann
själve kardinal Hildebrand, sedermera
Gregorius VII. På en synod 1059 tvangs B. att
återkalla sin irrlära i en formel, som fick stor
betydelse för den följande utvecklingen av
natt-vardsläran (se härom Nattvarden). Han
måste senare, efter det flera synoder fördömt
hans åskådning, 1080 djupt förödmjuka sig,
avsade sig sitt ämbete och tillbragte sina sista
levnadsår under sträng askes påönS:tCosme
nära Tours, officiellt försonad med kyrkan.
Hans förnämsta skrift heter »Om nattvarden
eller mot Lanfranc» (1076). B:s skrifter
ut-gåvos av A. F. och F. Th. Vischer (1834). —
Litt.: L. Schwabe, »Studien zur Geschichte
des zweiten Abendmahlstreites» (1887);
Schnit-zer, »Berengar von Tours» (1890); Vernet,
»Berengar de Tours» (1908); A. v. Harnack,
»Dogmengeschichte», III (6:e uppl. 1920); G.
Aulén, »Dogmhistoria» (1917). A. G-w.
Berengäria, dansk drottning (d. 1221), dotter
till konung Sancho I av Portugal. Hon var
berömd för sin skönhet, blev 1214 g. m.
Valdemar II Sejr och hade med honom sönerna
Erik, Abel och Kristofer. Om hennes liv i
Danmark vet man för övrigt intet med
säkerhet; folksägnerna låta henne i motsats mot
Valdemars första gemål, den fromma
drottning Dagmar, uppträda som hård och girig.
Bérenger [berä^e’], Alphonse Marie,
fransk politiker (1785—1866). Skrev 1818 det
värdefulla arbetet »De la justice criminelle
en France», vari han hävdade juryns
betydelse för den personliga friheten. Deputerad
1815 och 1828—39, var B. en av de
kommissarier, som anklagade Polignacs ministär inför
pärskammaren. Han blev 1839 pär och 1849
domstolspresident.
Bérenger [berä^e’], René, fransk
politiker (1830—1915), son till A. M. B. Han blev
1871 led. av nationalförsamlingen, invaldes
1875 i senaten, tillhörde vänstra centern. I
senaten gjorde sig B. känd genom sitt trägna
humanitära arbete för bättre behandling av
fångar, villkorlig dom och skydd av
minderåriga. Med en energi, som stundom slog över
i det löjliga, bekämpade han verklig eller
förment osedlighet i litteratur och konst.
Berenike (»segerbringerska»), i forntiden
namn på åtminstone fyra ptolematiska
drottningar i Egypten och på flera efter någon av
dem uppkallade städer. Mest bekant var Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
