Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Christen Poulsen - Berg, Claus - Berg, Frans Oskar Teodor - Berg, Fredrik Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Berg, C.—Berg, F. Th.
1322
ka intryck i grundtvigiansk riktning och blev
efter avlagd examen
folkskollärare först i
Kolding 1852 och
sedan 1861 på Bogö i
Lilla Bält, där han bl.
a. upprättade en
navigationsskola och en
realskola. 1865 valdes
B. (senare kallad
»kungen på Bogö») till
led. av riksrådets
fol-keting, övergick 1866
till riksdagen och
tillhörde till sin död fol-
ketinget. Han blev snart den nationella
grundtvigianska vänsterns inflytelserikaste
ledare. 1870 organiserade han
vänstergruppernas sammanslutning till »förenade
vänstern» med folketingsparlamentarismen som
program. B. satte i gång en väldig
agitation, som skaffade vänstern flertal i
folke-tinget. Samtidigt uppsatte han Kolding
Fol-keblad, som fick flera avläggare i Jylland,
samt senare Frederiksbergs Amtsavis m. fl.
Bergska pressen blev efter hand ett mycket
omfattande, både ekonomiskt och politiskt
betydelsefullt företag, som B. ledde med
betydande praktisk duglighet. 1874 tog han
avsked från sin lärarbefattning. Ärelysten,
självmedveten och begåvad med aldrig
svikande arbetskraft samt med beundransvärd
flit arbetande sig in i de minsta detaljer, blev
han dominerande i riksdagsarbetet. 1872—78
var han ordf, i finansutskottet och genomdrev
sådana ändringar i finanslagen, att
landstinget ej kunde godkänna dem, varför
ministären Estrup april 1877 utfärdade den första
provisoriska finanslagen. Sedan vänsterns
flertal likväl nov. 1877 ingått förlikning med
ministären Estrup, bildade B. 1878 tills, m.
Hörup den radikala vänstern, lyckades
radikalisera folketingets politik samt gjorde sig
till alltmer utpräglad förespråkare för
»visne-politiken» (så kallad på grund av B:s hot, att
Estrups ministär skulle få se allting vissna
i sina händer). Okt. 1883 blev han talman i
folketinget och var sedan bosatt i Köpenhamn.
Ung. samtidigt bröt han med Hörup och
bildade med Bojsens moderata grupp »danska
vänstern» (i motsats till Hörups »européer»).
Efter provisoriet 1885 samarbetade dock båda
grupperna. Efter ett uppträde på ett
folkmöte i Holstebro s. å. blev B. dömd till 6
månaders fängelse. Han hyllades efter
frigiv-ningen med stora demonstrationer. Snart
uppstod emellertid en ny brytning, då vänsterns
flertal mot B :s vilja övergick till
underhand-lingspolitik. B. avgick 1886 som partiets ordf,
och i mars 1887 som talman. Han bildade nu
en särskild grupp, som vid valen 1890
avsevärt tillväxte i antal och åter gjorde honom
till en maktfaktor att räkna med. Hörup med
en del av sin grupp förenade sig åter med B.,
som valdes till ordf, i finansutskottet men dog
kort därpå. B. lyckades ej genomföra större
ting men var framstående som agitator och
organisatör. — Biogr. av H. Begtrup (1896),
E. Henrichsen (1911) o. Nörgaard (1916). Ths.
Berg, Claus, tysk bildsnidare, verksam i
Danmark från omkr. 1504, sista gången
omtalad 1532. Synbarligen utbildad i beröring
med sydtysk konst, inkallades han till
Danmark av drottning Kristina och bosatte sig
i Odense. Hans största arbete är det omkr.
1520 utförda altarskåpet för gråbrödrakyrkan
där, sedan 1886 uppställt i S:t Knuds kyrka
i samma stad. Åtskilliga andra arbeten från
hans verkstad finnas i danska kyrkor och
museer, några i n. Tyskland. Hans figurstil
är synnerligen uttrycksfull och starkt
realistisk; i de figurrika, rörliga och
sammanträngda gruppernas kompositionssätt röjes
ofta påverkan av Dürers och andra sydtyska
konstnärers grafiska blad. Se bild på
vidstå-ende plansch. — Monografi av V.
Thorlacius-Ussing (1922). H. W-n.
Berg, Frans Oskar Teodor,
bildhuggare (1839—1914). Studerade vid
Konstakademien samt i Rom och London och var från
1880 bosatt i Stockholm. Utförde bl. a.
dekorativa figurer för Uppsala universitetshus och
Konstakademiens nybyggnad.
Ungdomsarbeten av honom äro »Mandolinspelaren» (på
Stockholms slott) och ett par genrestatyer i
Nationalmuseum, alla i marmor. H. W—n.
Berg, Fredrik Theodor, läkare,
statistiker (1806—87). Efter studier i Lund blev
B. 1839 med. dr, 1841 lärare i rättsmedicin
vid Karolinska institutet, 1842 överläkare vid
Allmänna barnhuset och var 1845—58
professor i barnsjukdomar
vid nämnda institut.
Genom sitt förslag
1841 till barnhusets
reorganisation lade B.
första grunden till
svenska läkares
utbildning i läran om
barnsjukdomarna.
Men B :s energiska
ingripande mot de
många sanitära
missförhållandena vid
barnhuset mötte hos
sty
relsen ett så starkt motstånd, att han
missmodig redan 1846 begärde avsked, som efter
mycken polemik beviljades först 1851. Han var
1849—77 led. av sundhetskollegium (ord.
medicinalråd sedan 1858). B. utövade en betydande
vetenskaplig verksamhet särskilt på
barnsjukdomarnas område, där hans namn särskilt är
fäst vid upptäckten av torsksvampen, orsaken
till sjukdomen torsk (1841). Men ännu
varaktigare lever hans minne som en av Sveriges
främsta statistiker. Som sekreterare i
tabellkommissionen (1853) och led. i kommittén för
frågan om ett statistiskt ämbetsverk (1854)
samt slutligen som organisatör och chef (1858
—79) för den nyinrättade Statistiska central-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
