Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berga (gods i Södermanland) - Bergaigne, Abel - Bergama - Bergamasca - Bergamaskalperna (Monti Orobii) - Bergamo - Bergamott - Bergamottolja - Bergand - Bergart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1331
Bergaigne—Bergart
1332
Berga slott i Västerhaninge socken.
av bl. a. släkterna Ribbing, Sparre, af Zellén
och Ammilon. Nuv. ägare är C. A. Odelberg.
Bergaigne [bärgä’nj], Abel, fransk indolog
(1838—88). B., som innehade en personlig
professur i sanskrit och jämförande
indo-europeisk språkvetenskap i Sorbonne, var en
betydande indolog, som genom sina
undersökningar rörande Rigveda och dess tolkning
vann viktiga resultat. Resultaten av sina
forskningar har han nedlagt i arbetet »La
religion védique, d’après les hymnes du
Rig-véda» (3 bd, 1878—83).
Be’rgama, se Pergamon.
Bergama’sca. 1. Se Ber gamo. — 2.
Gammal italiensk dans från Bergamo.
Bergama’skalperna, it. M o n t i O r o b i i,
berggrupp bland östalperna (Italien), ö. om
Lago di Como och begränsad i n. av Addas
dalgång, i ö. av Oglios. Högsta topp, Pizzo di
Coca, 3,052 m ö. h.
Be’rgamo. 1. Provins i Lombardiet, n.
Italien; 2,759 kvkm, 555,323 inv. (1921). N. delen,
Bergamasca, fylles av Bergamaskalperna,
den s. tillhör Lombardiska slätten. Vinodling
och silkesproduktion. I Bergamasca bo
berga-masker, som tala en egendomlig dialekt. —
2. Huvudstad i prov. B., 45 km n. ö. om
Milano; 62,303 inv. (1921). Biskopssäte. Den
gamla staden, Cittä alta, är amfiteatraliskt
byggd och skild från den nya staden, Borghi,
genom en krans av promenader, där de gamla
murarna stått. Staden har många intressanta
byggnader och konstverk: det gotiska palatset
Broletto, kyrkan Santa Maria Maggiore
(färdigbyggd 1137), det praktfulla Cappella
Colle-oni (jfr Amadeo, G. A., se bild sp. 1332) m. m.
B. har bibliotek, museum, konstakademi m. fl.
högre läroanstalter. Livlig handel och
industri. Tillverkning av sidenvaror m. m.
Bergamo’tt, se Päron.
Bergamottolja, den eteriska oljan från
frukterna av bergamotträdet (Citrus Bergamia).
B. erhålles genom utpressning av skalen som
en tunnflytande, välluktande olja av svagt
gröngul färg (spec. v. 0,88). Användes vid
tillverkning av parfym, tvål, kosmetik m. m.
Som handelsvara framställes b. till största
delen i Reggio i Kalabrien.
Bergand, se Dykänder.
Bergart, en naturprodukt, sammansatt av
oftast flera olika mineral, vilken såsom
självständig enhet ingår i jordskorpans byggnad
och där har en bestämd geologisk process att
tacka för sin tillkomst. Läran om bergarterna
kallas petrografi. Då de flesta b. äro så
finkorniga, att man ej med blotta ögat kan
urskilja mineralkomponenterna, förfärdigar
man ljusgenomskinliga slipprov av omkr. 20
^js tjocklek och bestämmer
mineralsammansättningen i polarisationsmikroskopet genom
att undersöka den inverkan det polariserade
ljuset röner vid sin gång genom mineralen
(se K r i s t a 11 o p t i k).
Som första indelningsgrund vid
bergarts-systematik ha av ålder fått gälla bergartens
geologiska ursprung och den av
mineralkornens form, storlek och fördelning framkallade
strukturen. Härvidlag skiljer man i första
hand på eruptiva eller magmatiska b. och
sedimentära b.
De eruptiva bergarterna äro
sådana, som direkt bildas genom stelnande av den
från jordens djupare lager kommande
glödflytande magman. Ha bergarterna stelnat på visst
djup under jordytan under större tryck och
långsam temperatursänkning, karakteriseras
de av en lagbunden kristallisationsföljd
mineralen emellan och en fullkristallinisk, oftast
Cappella Colleoni i Bergamo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
