Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Ruben Gustafsson (G:son) - Berg, Rudolf Fredrik (Fritz) - Berg, Sigurd - Berg, Yngve - Berga (församling i Västergötland) - Berga (socken i Småland) - Berga (säteri i Södermanland) - Berga (gods i Småland) - Berga (gods i Södertörn) - Berga (gods i Södermanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1329
Berg, R. F.—Berga
1330
skrifter, väsentligen i språkliga och litterära
ämnen, samt flera vittra (berättelserna »Signe
Clerck», 1898, och »Föräldrarna», 1899; två
diktsamlingar, 1900 och 1919, m. m.),
stilistiska (»Svenska studier», 1910) och
litteraturkritiska (»Svenska skalder från 90-talet»,
1906, 4:e uppl. 1922; »Gustaf Fröding», 1910,
2:a uppl. 1918; »Litteraturbilder», 2 bd, 1912
—19; »Frödingsstudier», 1920) arbeten. Han
uppsatte och redigerade 1901—20 tidskriften
Språk och stil (med B. Hesselman och O.
Östergren) samt har varit mycket verksam
som utgivare (samlade skrifter av Fröding och
Talis Qualis, valda skrifter av Almquist och
Palmær, Snoilskys brevväxling m. m.). B. tog
1905 initiativ till bildande av Svenska
vitterhetssamfundet och har sedan 1890-talet verkat
som populärvetenskaplig föreläsare. Är sedan
1902 medlem av redaktionen för Nordisk
familjeboks 2:a uppl., sedan 1924 biträdande
redaktör av dess 3:e uppl. .Valdes 1921 till
sekreterare i sällskapet Idun.
Berg, Rudolf Fredrik (Fritz),
indu-striidkare (1846—1907), son till F. T. B. Efter
i Stockholm fullbordade tekniska studier blev
B. 1873 disponent för Skånska
cementaktiebolaget i Malmö,
vilken post han beklädde
till sin död. Vid sidan
därav verkade han i
ett stort antal av
honom själv bildade
bolag, de flesta i
samband med
cementbolagets verksamhet. B.
har inlagt stora
förtjänster om
utvecklingen av den svenska
cementindustrien, som
genom honom fick
avsättning inom flera
världsdelar. För Limhamns utveckling, dit
cementfabriken flyttades från Lomma, har B:s
insats varit av största betydelse. Dessutom
var han livlig förespråkare för
ångfärjeför-bindelsen Malmö—Köpenhamn, en frihamn i
Malmö m. m. B. sysslade även i tal och skrift
med socialpolitiska problem, särskilt
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare samt
egnahemsfrågan. Han var varmhjärtad och
av religiöst filantropisk läggning.
Berg, Sigurd, dansk politiker (1868—
1921). Var son till
Chr. B. och fick
politisk betydelse som
redaktör i och senare
högste ledare av
Bergska pressen, som
omfattade icke mindre än
12 av fadern grundade
land sortstidningar.
Han var folketingsman
1901—10 och från 1918
samt inrikesminister i
J. C. Christensens
mi
nistär 1905—08. Han måste emellertid 1908
på grund av Albertis stora bedrägerier avgå
ur regeringen samt ställdes dec. 1909 under
åtal inför riksrätt, då han ansågs ha kunnat
och bort redan våren 1906 ha kännedom om
dessa. Genom riksrättens dom juni 1910
dömdes B. till 1,000 kr. böter och att ersätta allm.
åklagaren med 2,000 kr. B. blev maj 1920
inrikesminister i Neergaards ministär och
genomdrev som sådan en lag om
invaliditets-försäkring.
Berg, Yngve, konstnär (f. 1887 23/ia), son
till Fridtjuv B. Studerade i Göteborg och Paris,
har utmärkt sig som tecknare genom
operakarikatyrerna »Kleopatra» (1913) och framför
allt genom de kvickt och temperamentsfullt i
Sergelstil utförda bilderna till »Fredmans
sånger» (1917) och »Fredmans epistlar» (1918).
Har även utfört dekorativa väggmålningar
och reliefer i Stadshuskällaren, gjort skisser
till teaterdekorationer och kostymer, tecknat
i böcker och tidningar samt skrivit och
illustrerat reseminnen (»Spanskt», 1915). G-gN.
Berga, församling i n. Västergötland, n. om
Mariestad vid Vänern; Vadsbo härad,
Skaraborgs län; 23,6 kvkm, 474 inv. (1924). Bildar
med Hassle och Enåsa en kommun (se H a s
s-le, Enåsa och Berg a). Ingår i Hassle,
Berga, Färe och Enåsa pastorat, Mariestads
kontr., Skara stift.
Berga, socken i s. v. Småland kring Lagan,
s. om sjöarna Vidöstern och Flåren; Sunnerbo
härad, Kronobergs län; 178,61 kvkm, 2,881 inv.
(1924). Stora mossar i ö. och v.; flygsandsfält
i söder. B. är rikt på fornlämningar. Inom B.
egendomen Yxkullsund. 2,999 har åker, 11,831
har skogs- och hagmark. Annex till Vittaröd,
Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Berga, säteri i n. Södermanland, vid
Berga-ån, 4 km från Åkers styckebruk, Åkers
socken, Södermanlands län; 1,350 har, därav 415
har åker. Tax.-värde 535,900 kr. (1922). 1772
kom B. till ägaren av Åkers styckebruk,
gross-handlanden J. B. Wahrendorff, och äges nu av
släkten von Stockenström.
Berga, gods i ö. Småland, 25 km s. v. om
Oskarshamn i Högsby socken, Kalmar län;
2,070 har, därav 282 har åker. Tax.-värde
517,800 kr. (1922). B. köptes från kronan 1639
av landshövding B. Bagge, tillhörde i över 100
år (1780—1889) släkten af Harmens och äges
nu (1924) av G. Jeansson.
Berga, gods i Södertörn, 25 km s. om
Stockholm, Västerhaninge socken; 1,350 har, därav
475 har åker. Tax.-värde 950,000 kr. (1922).
Slottet är uppfört 1913—14. B. har stor
jaktpark, är ett betydande avelscentrum för svensk
ayrshireras och har sedan 1921 en
statsunderstödd lantbruksskola. Ägare: hovjägmästare
H. Ax:son Johnson. — Se bild å sp. 1331.
Berga, gods i s. Södermanland, 12 km v. om
Nyköping, Tuna och Lunda socknar. 1,125
har, därav 425 har åker. Tax.-värde 419,900
kr. (1922). B. skänktes 1627 av Gustav Adolf
till myntmästaren M. Kock; har senare ägts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
